Det är inte lätt att vara science-fiction författare i dessa dagar. Sf-författarna måste låta sin fantasi löpa allt snabbare för att inte springas om av den tekniska utvecklingstakten. När jag skrev novellerna till Mimers brunn nämnde jag i förbigående förekomsten av fettfria potatischips, en då helt påhittad detalj. Två veckor senare läste jag i tidningen om det nya ämnet Olestra som används som vanligt fett men inte gör en fet. Nu finns fettfria Olestrachips i snabbköpen i USA. Förra veckan läste jag att man i Japan producerat fjärrkontrollerade kackerlackor. De små liven har fått datachips inplanterade i huvudet och kan nu utrustas med små spionkameror och sedan kräla i väg på hemligt uppdrag. Det må låta som dålig science-fiction, men det är alltså verklighet.

          Kloning har länge förekommit i sf-historier. Aldous Huxleys "Du sköna nya värld" är möjligen den mest kända. Nu har forskare i Storbritannien lyckats klona ett får som alltså är en exakt, genetisk kopia av sin mamma. Kan mänsklig kloning vara långt borta? Svaret är naturligtvis nej. Är mänsklig kloning moraliskt försvarlig, nödvändig eller ens önskvärd? Nej. Kommer någon inom den närmaste framtiden att försöka klona människor? Svaret är naturligtvis ja. Att något är dyrt, onödigt och etiskt oförsvarligt har aldrig stoppat sk vetenskapliga framsteg förut (atombomben är ett bra exempel). Att någon skulle vilja tillverka kopior av Hitler, Michael Jordan eller Humphrey Bogart må vara långsökta spekulationer. Bara för att man har samma gener betyder inte att man växer upp identiskt lika. OM man gjorde en genetisk kopia av Hitler, skulle denna "klon" i sådana fall växa upp med samma storhetsvansinne och barbariska åsikter om judar? Troligen inte. Dessutom är det inte troligt att han skulle vinna något val i Tyskland. Uppväxt, miljö och andra omständigheter betyder en hel del och en klon skulle knappast ha samma uppväxtvillkor som originalet.

          Men det finns andra, mer skrämmande möjligheter. T.ex. kan man tänka sig möjligheten att massproducerade människor används som försöksdjur eller för organdonationer. I Kina rapporteras redan att man skjuter fångar och använder deras organ i transplantationer. I det perspektivet är mänsklig massproduktion helt enkelt inte någon trevlig framtidsvision. Vetenskapsmännen som klonade fåret Dolly hävdar att det inte finns skäl till oro. Ingen kommer att klona människor säger de. För tio år sedan skulle de flesta forskare antagligen ha sagt att får inte kunde klonas heller.

<< tillbaka