Indien 2010

Indienresan är en helt annan typ av resa än de som vi gjort de senaste 15 åren. Margareta fick för sig att hon (och Finn) skulle åka med en arrangerad rundresa i Indien, arrangerad av Vårdförbundet. I rundresan skulle ingå besök på sjukhus och barnhem. Det visade sig att två av Margaretas kollegor skulle med på samma resa och totalt var vi 8 värmlänningar bland de 30 deltagarna.

Tidigt på morgonen söndagen den 14 november bar det iväg, först med bil till Karlstad och sedan med tåg till Stockholm. Tåget försenat - vad annars? Sent på eftermiddagen lyfte Finnair-planet mot Helsingfors, där vi boardade en Airbus 340 med destination Delhi. Det blev bara ett par timmars sömn under den drygt 6 timmar långa flygningen, så när vi landade strax före 6 på morgonen lokal tid, var vi ganska möra. Nybyggd flygplats med heltäckningsmattor!!! i ankomsthallen. Vår reseledare, Herdis Övrelid, lotsade oss ut till vår väntande buss, som sedan skulle frakta oss runt under hela resan. Direkt till hotellet, där både vi och bagaget fick gå igenom en säkerhetskontroll innan vi fick frukost á la Indien. Vi hade turen att få checka in på våra rum direkt. Dock ingen tid till dusch eller annan uppfräschning, utan programmet rivstartade.

Första besöket var på ett privatsjukhus i mellanklassen, Rockland Hospital, som ingick i en större kedja. Besöket började med en presentation av verksamheten och framtidsplanerna och dessa var vidlyftiga - expansion och samtidigt tjäna pengar (mer arbete på färre personal). Känns det igen? Man bjöd på en the-buffé uppe på takterrassen, innan rundvandringen började på allvar. Synd att vi nyss hade ätit frukost, för det var verkligen läckert. Eftersom samtliga deltagare, med undantag av några enstaka medföljande karlar, var sjukvårdsfolk, fanns det mycket att titta på och jämföra med. Några av deltagarna hann med att besöka en pågående operation. Ett par strömavbrott bekräftade att reservaggregaten fungerade väl. Prislistan i receptionen vittnade om att det inte var envar förunnat att låta lägga in sig på detta sjukhus. Man berättade dock att samtliga akuta fall ta's emot för en första behandling, varefter vederbörande överförs till lämpligt sjukhus.

Klicka på bilderna för att få dem större

Ingela och Karin dricker kaffe? på tåget på väg till Stockholm	En Irish Coffee på Arlanda innan avresan	Vår lokalguide Utpal Kaul mötte oss vid bussen	Vi blev bekransade vid ankomsten	Incheckning på hotellet. Alla trötta
!!!!!!!!	Rockland Hospital	Dörrvakten på Rockland Hospital	Receptionen	"Prislistan". Tänk på att många indier inte tjänar mer än kanske 100 rupier per dag

Nästa etapp i det späckade programmet var en tur med cykel-rickshaw genom basarkvarteren i Old Delhi. Där upplevde vi en kakofoni av synintryck, ljud och dofter. Gränderna blev trängre och trängre och till slut var man tvungen att vända. Då blev kaoset fullständigt och många hårda ord växlades mellan rickshaw-tramparna.

Vi besökte därefter den jättelika Jama-moskén. 5000 (slav?-)arbetare hade att göra i sex år för att bygga den. Moskén ligger i Old Delhi, i direkt anslutning till de basarkvarter vi besökte. Moskén byggdes på 1600-talet av Mogul Shah Jahan, som även kom att uppföra Taj Mahal. I vanlig ordning åkte skorna av innan man fick komma in och till yttermera visso fick damerna drapera sina (syndiga?) axlar med något som liknade 1950-talets städrockar. På avstånd kunde vi också skymta det jättelika Röda Fortet. På vägen till bussen blev vi omringade av försäljare av diverse souvenirer och det var med nöd och näppe vi klarade oss ombord på bussen. Jag (Finn) försökte med en ljusblå lögn att pengarna var slut, varvid en av försäljarna erbjöd sig att kontrollera i min plånbok.

Äntligen lunch! Vi fortsatte därefter med bussen i den tilltagande skymningen in i New Delhi och hann få en skymt av India Gate och presidentpalatset, innan vi avslutade rundturen med ett besök i det imponerande och praktfulla Lakshmi-templet, där fotografering inomhus tyvärr inte var tillåtet.Trots att vi var dödströtta och hela världen gungade, hann vi med en drink i baren på hotellet innan det blev sen middag och sedan snabbt i säng.

Först en presentation av The Rockwell Group...	...och sedan té-buffé	Patientjournalerna	Ambulansen	Vi passerade en get- och fårmarknad på väg till Old Delhi
Klart för avfärd	På väg in i de trånga gränderna	Kommersen pågick överallt	Till slut blev det så trångt att vi måste vända	Några av våra draperade damer inne på Jama-moskén

Tidig revelj nästa morgon (16 november) för transport till järnvägsstationen. Tågresa till Gwalior.ingick i programmet. Uppenbarligen finns det ingen väntsal på järnvägsstationen, eftersom perrongerna var belamrade med indier, många av dem hade uppenbarligen övernattat där mellan två tåg. Vårt tåg avgick i stort sett på utsatt tid. Andra klass sittvagnarna var ganska sjabbiga, men tågresan var behaglig, eftersom det var helsvetsad räls, uppenbarligen ganska nylagd.
När vi passerade Agra, gick de flesta passagerarna i vår vagn av. Taj Mahal ligger ju i Agra, så det var ju ganska naturligt. Efter ytterligare en timme, var vi framme i Gwalior, en timme försenade. Gwalior är centrum i distriktet Madhya Pradesh och har omkring 900.000 innevånare. Vår buss med bagaget hade under natten åkt i förväg och mötte oss på stationen för transport till vårt hotell. Det var väl inget höjdarhotell, men efter att vi hade fått bytt vårt rum (som uppenbarligen var ett renoveringsobjekt), var allt frid och fröjd och vi upplevde faktiskt resans bästa sängar på detta hotell.
Efter en lunch på hotellet tog oss bussen upp till det stora fortet i Gwalior (Fort Gwalior), som är ett av de största i Indien. Färden gick genom sta'ns gamla och ruffiga stadsdelar. Uppe ifrån fortet hade vi en vidsträckt utsikt över Gwalior. På kvällen middag på hotellet och det var väl vid detta tillfälle som vi kom att bekanta oss lite mera med varandra.

Jama-moskén	Det försiggick alltid någon form av religiös verksamhet i moskén	Lakshmi-templet	Tidig morgon på väg ut på perrongen	Trångt!!
Nu gällde det att komma ombord	2 klass sittvagn	På väg upp mot fort Gwalior	Fort Gwalior	Utsikt från fortet över Gwalior
Bastanra murar	Interiör från fortet	En av portarna	Interiör av det tempel som Raja Man Singh Tomar tillägnade sin hustru	Exteriör av samma tempel

Besök på ett barnhem i utkanten av Gwalior stod som första punkt på morgondagens (17 november) program. Hemmet är i första hand avsett för föräldralösa barn, eventuellt med något handikapp, och drivs med enbart insamlade medel. Det sker normal skolutbildning, kombinerad med en del praktisk utbildning. För närvarande hade man 88 barn, vilka bodde 8 i varje hus med en vuxen som "husvärd". Så vitt vi kunde bedöma, hade de en bra tillvaro, mätt med indiska mått. Tyvärr är det väl så ett dessa, lyckligt lottade barn, är en absolut minoritet i Indien.
Eftermiddagens planerade museibesök blev tyvärr inställt, då museet var stängt. I stället planerades en tur med hästdroska till kvällsmarknaden. Man skall ju inte missunna indierna regn, men varför skulle det komma just nu? Vi tog oss dock, mer eller mindre blöta, till marknaden. Vi (Margareta och Finn) hade varit förutseende och tagit med varsin regnponco, vilket tydligen var en sensation i Indien och vi blev fotograferade och kommenterade var vi gick. Kanske någon fick en ny affärsidé.
Väl hemma igen på hotellet hamnade vi mitt i en bröllopsprocession med vår hotell som mål. Man hade dukat upp för stort party i hotellets trädgård, men man fick tyvärr flytta inomhus på grund av regnet. Festen fortsatte långt frampå morgonen och det var en del av oss som inte fick många timmars sömn den natten.

Figurer uthuggna ur berget	Barnhemmet. Man håller på och bygger en högstadieskola	Barnhemmet	Barnens bostäder	Sovsalen för 8 barn
Barnen var försmlade för att välkomna oss	Den lilla stugan till vänster är läkarmottagningen	Läkarmottagningen	Hemmets kök	Mattförrådet

På väg till marknaden i ösregn	Helig? ko	Ingela i prutningstagen på marknaden	Paktiskt klädd för ösregn	Genomblöt grönsaksförsäljare
Vi hörde musik från gatan och här kommer bröllopsprocessionen	Brudgummen....	....och bruden

Avresa nästa morgon med destination Khajuraho. Vägen, som enligt kartan skulle vara en fyrfilig motorväg, visade sig i början vara ett gigantiskt vägbygge, som efter föregående kvälls regn var ett enda lerdike. Bussen segade sig dock långsamt fram och så småningom blev vägen bättre. Efter lunchen stannade vi i en liten stad (Nowgong, ca 35.000 innevånare) för att göra ett besök på sjukhuset. Detta var ett statligt sjukhus med mycket primitiva resurser. Chefsläkaren visade oss runt. Man höll just på att utbilda ett antal kvinnor, som skulle ut till de avlägsna byarna och förmedla enkel hälsovård. Vidare hade man en avdelning för nyblivna mödrar som inte visste hur barnen skulle matas. De fick då en enkel undervisning i näringslära samtidigt som barnen fick äta upp sig.
Man hade vidare en BB-avdelning och bl a fanns det två barn, vilka bara var 1 timme gamla. De låg tillsammans med sina mödrar i ett mörkt rum under en enkel filt. Låt bilderna från sjukhuset tala för sig själva!

Näe vi kom upp på asfalstvägen fick vi punktering	Vid lunchstoppet blev vi betittade	Shoppingfynd?	Sjukhuset i Nowgong	Man utbildade hälsovårdsinstruktörer som skall verka i de avlägsna byarna
Vi besökte först avdelningen för undernärda barn	Utanför var det stor uppståndelse då man ville kika på de exotiska gästerna	Mödrar med undernärda barn	Margareta intervjuar	Det fanns gott om hälsovårdsinformation på diverse språk
Enskilt rum	Allmän sal	Ofta var hela släkten församlad vid sjukbädden	Mamma med sin 1 timme gamla baby	Ett självmordsförsök utreds av den lokala polisen

Vi fortsatte därefter till Khjauraho, där vi kom fram till vårt hotell i skymningen. Innan middagen han vi med att titta på en dansföreställning i det närliggande kulturcentrat. Några av resenärerna hade nu oturen att råka ut för någon magåkomma som inte gick att bota med whisky eller gammeldansk, så ortens läkare fick rycka in med sina dundermediciner. Khjauraho var i Indiens tidiga historia en viktig knutpunkt och hade status av huvudstad under 800- till 1100-talen. Tack vare att staden låg ganska ödsligt, undgick den de muslimska arméerna, som härjade i Indien under 1100- till 1400-talen och som gärna förstörde denna typ av helgedomar. Stande glömdes så småningom bort och upptäcktes först år 1838 av en engelsk officer, efter att ha varit överväxt av tät djungel under lång tid.

Första besöket nästa dag (19 november) var Chaturbuj Temple och Jainist-templet, vilka låg alldeles intill varandra.
Vi fortsatt därefter till Lakshana-templen, där huvudattraktionerna var de många erotiska skulpturerna, som kanske gav någon nya idéer. - vem vet? Sent på eftermiddagen fick de shoppinglystna tillfälle att stilla något av sina köpbegär, då vi besökte ett köpcentrum i kulturcentrat. En del lät sy upp kläder för snabbleverans senare under kvällen - med skiftande resultat.

Avdelningen för undernärda barn	Framtida planer	Rvättrum	Läkemedelsförrådet!!!	Operationssal
Förlossningsavdelningen	Framme vid hotellet i Khajuraho	Jainist-templet	Chaturbuj Temple	Vi blev ofta attackerade av ivrika försäljare

Ett av Lakshma-templen	Ytterligare ett	Behövs någon kommentar?
Templen bar omgivna av välskötta parkanläggningar	Officiellt var det vänstertrafik, men.......	Framme vid Orcha Resort	Hotellet låg vackert beläget vid kanten av floden Betwa	Barber-shop i Orcha

Färden fortsatte den 20 november mot Orcha. Detta innebar samma väg tillbaka några timmar. De magsjuka hade nu tillfrisknat hjälpligt. En landsvägsresa i Indien innebär för det mesta en kamp mot mötande fordon och vi fick uppleva en del spännande mötessituationer. Framme i Orcha vid lunchtid och vi fick checka in på hotellet direkt. Därefter besök på ett av stadens tre palats: Jehangir Mahal, byggt på 1600-talet och med en vid utsikt över Orcha med omgivning. Vi vandrade därefter runt på den lokala marknaden och tittade in de små affärerna.
Efter middagen blev vi åskådare till en indisk förlovningsfest i hotellets park. Några av oss fick i stället för att bo i hotellrum, tillbringa natten i tält alldeles intill festområdet. Tur att det finns öronproppar!

Tiggare vid Jehangir Mahal	Jehangir Mahal	Jehangir Mahal	Innergården på Jehangir Mahal	Denna träporten är i originalutförande, nästan 500 år gammal
Branta trappor är inte bra för dem som har höjdskräck		Framsidan på Jehangir Mahal	Jehangir Mahal	Margareta prutar på en Pashmirsjal

Dagen därpå (21 november) fortsatte vi med bussen mot Agra Vi passerade en hel del samhällen av varierande utseende innan vi på eftermiddagen kam fram till Agra. Vi åkte direkt till Moder Theresas barnhem, där förutom barn, en del förståndshandikappade i varierande åldrar bodde och fick tillgång till undervisning och sjukvård. Incheckning på hotellet följde, varefter vi besökte en juvelerare som låg alldeles intill hotellet. Förutom ädelstenar och smycken fanns det även 3-dimensionella broderier (ej till salu), vilka var alldeles fantastiska. Margareta handlade ett smycke med en stjärnrubin. Hon lät värdera den vid hemkomsten och det visade sig att hon inte blivit lurad.

Förlovningsfesten i full gång	Interiören av ett af tälten, som var försedda med AC och alla bekvämligheter	Tidig morgon i Orcha	Moder Theresas barnhem	Utspisning på barnhemmet
En av de många sovsalarna på barnhemmet	Äntligen framme vid hotellet!	Vad är det som gömmer sig i mörkret?	Jo, en fantastisk handbroderad 3-dimensionell tavla	Entrén till Taj Mahal. Vi fick lämna vår buss och åks sista biten men en liten el-buss

På morgonen den 22 november gav vi oss iväg till en av resans höjdpunkter - Taj Mahal. Ett ganska stort turistjippo, omgivet av försäljare av diverse slag. Säkerhetskontroll innan man fick gå in. Trots alla krämarna runtomkring, så var det mäktigt att se. Taj Mahal är ett mausoleum i vit marmor, som Shah Jahan lät bygga över sin hustru. Bygget tog 12 år.

.
Vi fortsatte sedan till ett kooperativ, där man knöt mattor. Man berättade att arbetstiden var begränsad för att inte överanstränga arbetarnas ögon. Man hade även en minimiålder för arbetarna - med andra ord inga barnarbetare. Intressant var att se (och höra) hur de "sjöng" mönstret när de knöt. Efter informationen bjöds på rom och cola, för att köpandarna skulle vakna - ett beprövat trick, och ett antal mattor bytte därefter ägare.

Efter lunchen fortsatte färden till Agra Fort som ursprungligen byggdes omkring år 1150. Akbar lät återuppbygga det med början 1558. Här tillbringade Shah Jahan sina sista år och hade därifrån utsikt över floden mot Taj Mahal och sin älskade makes grav. Saknaden torde inte vara alltför djupt, för han roade sig furstligt med sina konkubiner och dog där, 74 år gammal, av en överdos av opium och afrodisiaka.

Alla fick gå igenom en scanner vid entrén	Taj Mahal	Taj Mahal	Utpal guidade med hela sin själ	Taj Mahal
Mattknytning	Förevisning av handknutna mattor	På väg mot Agra Fort	Agra Fort	Agra Fort

Sista besöket innan vi fortsatte till Delhi var hos en tillverkare av marmorinläggningar. Fantastiskt fint, men inte helt gratis. På sedvanligt sätt bjöds på förtäring, men det verkade inte som man gjorde några större affärer.
Det hade nu mörknat när vi började återfärden mot Delhi och det var en hel del trafikstockningar. Middagen bestod av en matlåda, som vi litet till mans började knapra på. Bilköerna löste vår chaufför på enklaste sätt - han körde av vägen och körde om ute i terrängen. Detta hindrade dock inte att bussen blev omkörd på insidan av en tankbil som i sin tur blev omkörd av en personbil - långt inne i skogen. Nåväl, sent omsider kom vi fram till hotellet, snabbt i säng och några timmars sömn.

Avresedagen den 23 november väcktes vi tidigt - alltför tidigt! Busstransport till flygplatsen och tidig incheckning. Sedan hade vi några timmar att strosa runt och handla en del, innan vi fick boarda planet med destination Helsingfors. Resan var händelselös med undantag för en del turbulens över Ryssland. Snabbt byte till Stockholmsplanet. Väl framme i Stockholm återstod resans knivigaste del - tågresan till Karlstad. Utbytta tåg innebar att vi inte kunde utnyttja våra platsbiljetter - men det ordnade sig. Fick vänta 20 minuter på bussen sista biten, men var hemma helt enligt planerna. Kallt - vi frös!

Agra Fort tjänade som en försvarsanläggning.....	.....med tjocka murar och omgiven av en vallgrav, men,,,,,,,	...det fanns även bazarer...	.... och moskéer	Förevisning av marmorarbeten
Man skar ut för hand för inläggningarna i marmoret	Packningsbekymmer inför hemresan	På väg till flyget. Vår busschaufför och busspojen i bakgrunden	Margareta och Lina	En stor del av en flygresa består av evig väntan