* Vad ska produceras?
* Hur ska det produceras?
* Hur ska man fördela produktionsresultaten?

Någon sade (eller skrev) en gång: "Man kan förvandla till och med en papegoja till en lärd nationalekonom. Det enda den måste lära sig är orden ‘utbud’ och ‘efterfrågan’." Vad är nu detta utbud och efterfrågan som verkar vara så viktigt för en samhällsekonom? Jo, med utbud och efterfrågekurvan kan man se hur dessa två begrepp samarbetar i en marknadsekonomi. Om nationalekonomin skulle haft en grundpelare, så skulle det nog ha varit denna. Den är inte exakt, men den visar på ett enkelt sätt varför vissa problem uppstår. Denna kurva, som ni ser här intill, består av två linjer. Den heldragna symboliserar utbudet och den streckade symboliserar efterfrågan av en viss vara. I verkligheten påverkas efterfrågan inte enbart av priset, som den gör i kalkylen, utan även av

inkomst, behov, alternativ, mode mm. Om priset på en vara, i kurvan ovan, är 7 så kan man avläsa hur stort utbud respektive efterfrågan är vid detta pris. Man utgår bara från priset 7 på prisaxeln och rör sig inåt på kurvan tills man korsar först efterfrågekurvan och sedan utbudskurvan. Där vår tänkta linje träffar de andra så drar vi ett streck nedåt tills dessa träffar kvantitetsaxeln. Som vi då ser så blir det en ganska stor skillnad på hur många enheter av vår vara som efterfrågas respektive bjuds ut på marknaden vid nämnda pris. Det blir ett utbudsöverskott. Vad händer då? Jo, eftersom konsumenterna inte är intresserade av att köpa vår vara under gällande pris så tvingas företagen att sänka sina priser och även dra ner på produktionen eftersom det inte är lika lönsamt längre att tillverka denna vara. När de sänker priserna så kommer efterfrågan att öka och utbudsöverskottet kommer således att minska. De företag som inte har råd att sänka sina priser kommer också att slås ut och på så vis rensas marknaden från dåliga företag.

Men om priset istället är 4 i vårt diagram, vad händer då? Jo, om vi då gör samma sak som vi gjorde när priset var 7, märker vi att efterfrågan på varan nu är större än utbudet. Vi har fått ett efterfrågeöverskott. Då vill konsumenterna köpa större kvantiteter än vad som finns tillgängliga. Priserna kommer då att höjas och när priserna höjs så minskar ju också ef-terfrågan, titta själv i diagrammet!

Utbudsöverskott och efterfrågeöverskott har en sak gemensamt. Priset förändras inte mer än till den punkt där kurvorna möts, vilket i vårt exempel är priset 5. Det är detta som kallas för jämviktspriset. Det är bara här som både producenterna och konsumenterna kan förverkli-ga sina planer samtidigt. Här vill de ju köpa/sälja lika mycket till precis samma pris. Som ni kanske märker så strävar en fri marknadsekonomi hela tiden åt jämviktspriset, och detta gör den helt av sig själv, i alla fall på papperet. En annan sak är att när man handlar enligt sitt eget bästa, så handlar man också efter det allmännas bästa. Som exempel kan nämnas den sto-ra oljekrisen på sjuttiotalet. När det blev brist på olja så steg ju priset och därmed minskade efterfrågan. Men efterfrågan minskade ju inte för att alla var rädda för att oljan skulle ta slut. Nej, de tänkte istället på sig själva och minskade konsumtionen av eget intresse, utan en tanke på att de då också ”sparade” på världsoljelagret.

Inom jordbruket har det varit tvärtom mot bostadssektorn. Här har jämviktspriset varit för lågt och man satte därför en undre gräns på priset på jordbruksvaror. Detta ledde till ett ut-budsöverskott. Denna reglering infördes för att bönderna skulle klara sig, men det ledde också till att Sverige fick höga livsmedelspriser och därför införde man en tid livsmedelsubventio-ner för att sänka konsumenternas pris på livsmedel. Först höjde man alltså priset på livsmedel genom att reglera jordbruket. När man sedan märkte att priset blev alldeles för högt så avreg-lerade man alltså inte jordbruksmarknaden, utan man införde alltså istället livsmedelssubven-tioner! Jag tror bara sådant här kan inträffa i Sverige.

När man sedan äntligen började avreglera jordbrukssektorn så kan ni ju gissa vad som hände. Jodå, bönderna protesterade naturligtvis. Istället för att se hur bra de hade fått ha de en tid så såg de bara hur mycket sämre de skulle få det.

Ett exempel där regleringar som fått motsatt verkan kan nämnas en skola i Norge. Där bestämdes det att elever med löss skulle stanna hemma för att förbättra hygienen. Tror ni hy-gienen förbättrades? Nej, antalet elever med löss steg istället när skoltrötta elever köpte till sig löss bara för att få stanna hemma. Så kan det gå...