"Nationalekonomi är när folk undrar varför de inga pengar har. Det finns flera orsaker. De finaste är de vetenskapliga."
Kurt Tucholsky
Vad är samhällsekonomi och vad har man för glädje av att läsa det? Det kan man ju faktiskt undra, men sanningen är att samhällsekonomi faktiskt är någonting som alla borde känna till lite mer om. Samhällsekonomin finns överallt, i varje liten vrå kan vi hitta ett stycke samhällsekonomi. Sådant som löner, skatter, inflation och priser är ju saker som vi ständer hör och ständigt vandrar omkring bland. För att vi ska kunna förstå vår egen livssituation och varför samhället är som det är vad beträffar skatter, moms, bidrag mm, så måste vi vara lite insatta i samhällsekonomins ibland lite krångliga värld. Det är viktigt att alla förstår åtminstone det mest grundläggande, annars är risken stor att det blir ett fåtal "experter" som sitter och bestämmer allt, utan att någon annan kan ingripa. Skulle det bli så drastiskt så är faktiskt hela vårt demokratiska styre i fara.
"Det vänligaste man kan säga om ekonomerna är att de så gott som alltid har fel."
Pehr G. Gyllenhammar
Det som gör att många tar avstånd ifrån samhällsekonomin kan vara alla de termer och uttryck som används, till exempel inflation, marginalkostnad, underskott, bytesbalans, handelsbalans och penningpolitik. En annan orsak kan vara att alla ekonomer framstår som oeniga. Den engelske författaren George Bernard Shaw uttryckte för hundra år sedan detta på följande vis: "Om man lägger alla världens ekonomer efter varandra i en lång rad, så når de ändå inte fram till en gemensam slutsats". Detta lite drastiska sätt att se på saken stämde nog bättre då än nu, för ekonomer är inte alls så oeniga som folk i allmänhet tror. Faktum är att de flesta är överens om långt mycket mer än de inte är överens om. Att de ofta framstår som oeniga beror på att de företräder olika intressegrupper, plus att det alltid är roligare att skriva och läsa om saker som man är oeniga om än om de som man faktiskt är eniga om.
Ekonomer har även hos många ett dåligt rykte, de tycker att ekonomerna alltid är oeniga (vilket som tidigare sagts inte alltid stämmer) och därmed klassar dessa som några amatörer. Skulle någon forska i samhällsekonomi så är det nog inte många som tar det på allvar. Anledningen är att det är svårt att få fram några konkreta resultat i sådan forskning, man kan ju aldrig helt förutspå hur en grupp människor beter sig i en viss situation. I till exempel kemiska undersökningar kan man i de flesta fall blanda ihop ingredienserna i ett provrör för att sedan se vad som händer. Något sådant kan man ju aldrig göra i en samhällsekonomisk undersökning, utan där får man istället använda sig av diagram och matematiska uträkningar för att försöka se vad som händer om man till exempel höjer skatten med 1%, samtidigt som människorna förväntas att göra på ett speciellt sätt. Eftersom alla människor uppför sig på olika sätt så är det alltid svårt att få kalkylerna något så när troliga. Här använder sig samhällsekonomerna av något som kallas rationella val. Där utgår man ifrån att människor och företag alltid handlar på det sätt som mest gynnar dem själva, det får inte kosta mer än det smakar. Människor handlar alltså på det sätt som ger mest nytta till dem själva. Företagen gör på samma vis, fast där är nytta = vinst. Blir inte kalkylerna riktiga så drar man fel slutsatser och gör fel saker vid fel tidpunkt etc. Tilläggas bör att en nationalekonom inte sitter och gissar när han gör sina kalkyler. Han använder sig av en stor mängd statistik för att få fram kalkyler som stämmer överens med verkligheten. Man kan säga att samhällsekonomi mer är en sorts teoretisk vetenskap, till skillnad mot andra vetenskaper, även om de också ibland blir lite teoretiska. Att det ändå är svårt att förutse hur folk ska handla i olika situationer kan uttryckas precis som den amerikanske ekonomen Franklin Fischer en gång sade: "I verkligheten har folk den besynnerliga vanan att inte uppföra sig som ekonomerna antar att de ska göra".
Samhällsekonomiska kalkyler kan sägas ta hänsyn till helheten, till skillnad mot vanliga ekonomiska kalkyler som man till exempel själv gör när man gör en budget, där man mest tar hänsyn till sig själv. Att räkna som man där gör med helheten är faktiskt svårt, hur mycket är till exempel miljön värd i kronor och ören? Hur mycket är de människoliv värda som man kan spara när man bygger en större väg? Att man i dessa kalkyler räknar om allting till kronor och ören är inte alltid så populärt hos allmänheten. Oscar Wilde sa följande om denna företeelse: "En ekonom är en person som känner till priset på allt men inte vet värdet på något". Men hur många av dessa kritiker är det då inte som själva uppför sig på samma vis. Eller hur gör de med sina sjuk-/livförsäkringar?
Skillnaden mellan ekonomi och politik, existerar den verkligen? Eller är ekonomin bara ett sätt att klä politiken genom att ge den "vetenskapliga" argument? Det är faktiskt ofta svårt att dra någon klar gräns mellan ekonomi och politik, dessa två ämnen flyter på sätt och vis in i varandra. Det är många frågor som berör både samhällsekonomin och politiken och därför är det lätt att man grötar ihop dessa två egentligen skilda ämnen.
Det har även funnits (eller finns den ännu?) en skepsis mot samhällsekonomin, som har klassat den som en överklassvetenskap, något som bara gynnar de rika. Denna uppfattning är helt och hållet felaktig, även om det är riktigt att det svävar någon slags liberal ande över samhällsekonomin, men det beror nog i så fall på att det ekonomiskt sett är de mera liberala idéerna som är de bästa för samhället. Detta har ju också visat sig riktigt då många forna kommuniststater har gått över till mera liberalt styre. Trots detta vill jag ta fram två kritiska citat om samhällsekonomin. Det första är sagt av Villy Bergström: "Varför är nationalekonomer till alldeles övervägande del borgerliga, eller mera precist, liberala i sin samhällssyn? Jag tror att en förklaring är att nationalekonomernas studieobjekt i sista upploppet alltid är den enskilda, nyttomaximerande människan. Den ekonomiska människan är identisk med liberalismens människouppfattning. Man kan tillspetsat säga att en nationalekonom är en person med doktorsgrad i liberalism. Är han (eller hon) tillräckligt duktig blir han (eller hon) t.o.m. professor i liberalism. Ett annat kritiskt uttalande har kommit ifrån vår inte alltför okände författare August Strindberg: "Vad är ekonomi? -En vetenskap uppfunnen av överklassen för att komma åt frukten av underklassens arbete".
Vad är då samhällsekonomi, det ämne som detta arbete handlar om? Ekonomi handlar om människor som samverkar och är beroende av varandra. De producerar varor och tjänster mot pengar och de specialiserar sig på en sorts arbete var, till exempel en person lagar cyklar, en annan kör budbil, en tredje är bonde, en fjärde tillverkar papper och så vidare. Anledningen till att man specialiserar sig på sitt område är att allting blir mycket effektivare då. Tänk om varje person skulle göra allt själv utan att kunna ha ett utbyte med andra personer, det skulle både bli ineffektivt och väldigt tidsödande. Utbytet mellan människorna är alltså viktigt. Utbytet kan till exempel vara som så att en fabriksarbetare arbetar på en fabrik. För att han gör det så får han ersättning, lön, från fabriken. Med den lönen köper han då andra varor och tjänster. Vilka varor köper då denne man? Det är en väldigt svår fråga att svara på eftersom alla människor har olika behov, förutom de där mest grundläggande som mat, dryck, sömn mm. Vad de har för olika behov beror bland annat på var de bor, i vilken kultur och olika vanor och traditioner de har mm. Men det är ju så att det är väldigt svårt att få alla sina behov uppfyllda. Det beror på att resurserna är begränsade och framför allt ojämnt fördelade. Därför kan man säga att ekonomi handlar om att välja.
Det där med att välja gäller inte bara vanliga personer utan också i väldigt stor utsträckning vad samhället ska göra. Ska man satsa på äldrevården eller på skolan? Ska man bygga en ny väg eller ett nytt bibliotek? Det är vid sådana frågeställningar man gör ekonomiska analyser. Man beräknar vad de olika alternativen kostar och vilken nytta man kommer att ha av dem på längre sikt. Man måste här påpeka att alla val man gör kostar något.
Men varför får vissa människor tillverka kopparspik medan andra bara sitter på en stol och styr ett företag? Jo, det beror på något som kallas produktionsfaktorer. Dessa är till exempel arbete, kapital och naturresurser. Olika människor har olika saker att bjuda ut på marknaden, man kan säga att en persons ställning till viss del beror på produktionsfaktorerna. En person som har ett stort kapital får då naturligtvis en annan ställning än en som bara har sitt arbete att erbjuda.
För att nu enkelt förklara vad samhällsekonomi är, kan man säga att det är hur de skilda resurser som finns i samhället ska organiseras för att tillfredsställa människors behov och hur förhållandet mellan olika samhällsklasser och enskilda människor då påverkas.