<![CDATA[Under mitt tredje år på Burgårdens Gymnasium i Göteborg gick jag en
kurs i idé och lärdomshistoria. Det var nog mest pest och pina! Jag har
liksom aldrig varit lagd för att sätta mig in i Platons grottliknelser, Marx
kommunistiska manifest eller Baruch Spinozas panteistiska världsbild. Men
jag fann mig efter ett tag road av kursens innehåll och över att kunna jävlas
med utomstående om att jag minsan kunde idéhistoriens huvudlinjer. Så
efter att ha tryckt ner diverse människor la jag ner en smula tid på att skriva
denna uppsats som specialarbete. Varför jag valde en sådan titel, som
"Synen på samhällsmedborgaren från Platon till Palme", kan jag tyvärr inte
svara på. Men kanske fanns det någon baktanke till det hela...]]>