Ja, vad skulle jag ha gjort utan min familj?!
 Dom har verkligen stöttat mig, och framförallt aldrig tvivlat på mig från första stund!
Jag är otroligt tacksam för det, för jag är övertygad om att det är väldigt viktigt att bli betrodd när man äntligen vågar berätta...
Tack vare att dom litade på mig när jag talade om det svåra som hänt,
gjorde att jag inte tappade all tillit till vuxna.
Och jag hade i alla fall den tryggheten att fastän dom flesta andra "vände sig bort/blundade" så stod min familj ändå kvar vid min sida!
Fastän hela vår familj blev "utesluten" från vissa delar av släkten, så valde min underbara familj ändå att lita på mig och mina ord!

Det blev ett enda stort kaos för hela familjen!
 Min äldsta syster flyttade hemifrån med hjälp av sociala 
och bodde borta i några månader.
Mina föräldrars ekonomi var inte den bästa just då,
så sociala betalade min systers hyra.

Den yngsta, av mina tre äldre systrar, mådde verkligen dåligt
 och började bland annat skolka från skolan.
 Hon var ute och söp & rände på nätterna och
 var i stort sett aldrig hemma. 

Min mellersta syster var den som verkade ta det hela bäst.
Hon klarade av skolan med bra betyg och hon har nog varit ett bra stöd för mamma, delvis på grund av att hon inte vållade henne så stora bekymmer.

Eftersom pappa jobbade borta under veckorna
 så var mamma ensam med oss barn.
Hennes släkt bodde (och bor fortfarande) ganska långt härifrån. 
Eftersom hon inte hade någon annan vuxen i närheten att prata med,
så hon trängde undan alla tankar & känslor.
Det var en väldigt jobbig tid för henne, det var hon som fick ta hand om alla problem som uppstod med barnen!

Men värst skulle jag ändå tro att det kändes för pappa!
Det var ju ändå hans egen bror det gällde. Tänk er in i den situationen!
Att få veta att din bror har utsatt ditt barn för sexuella övergrepp!
Pappa kan nog aldrig upphöra att älska sin bror, vad han än har gjort.
Men pappa kan nog heller aldrig undgå att känna avsky för honom 
och det vidriga han gjorde mot mig...
Det måste vara en väldigt jobbig sits...
...Att både älska och hata en person på samma gång!

Jag vill framföra ett tack till var och en av mina familjemedlemmar!
För att dom funnits ( och finns) vid min sida...
Men ett extra stort tack till pappa för att han trots allt valde mig framför sin bror!