Christina Nilsson 

Christina Nilsson föddes den 20 augusti 1843 på den lilla gården Snugge söder om Växjö. Fadern kom på obestånd och redan som liten blev hon tvungen att flytta därifrån. Men Snugge fanns kvar i hennes hjärta och då hon blivit berömd och rik köpte hon tillbaka gården. 

Som flicka får hon bidra till familjens försörjning genom att sjunga och spela fiol runt om i Småland. .Hon blir uppmärksammad på sommarmarknaden i Ljungby 1857 och får mecenater så att hon kan påbörja en sångutbildning i Göteborg och Stockholm där hon bl.a. får Franz Berwald som lärare.Reser till Paris och studerar där i fyra år. Gör sin operadebut 1864 i Verdis La Traviata.

 

Hon blir en av sin tids stora sångerskor och gör turneér och gästspelar på de stora scenerna både i Europa och i Amerika. I november 1872 far hon tillsammans med sin nyblivne make till St Petersburg och Moskva på en tre månader långt gästspel. 

Vid avskedskonserten i St Petersburg blev hon föremål för ofantliga hyllningar. Av tsaren fick hon en praktfull diamantbrosch, av tsarinnan örhängen i smaragder och diamanter. Ett praktfullt hängsmycke med två stora colombianska smaragder fick hon av teaterns abonnenter och ståplatspubliken förärade henne en lagerkrans av guld. Delar av denna samling finns idag att beskåda på Smålands museum i Växjö. Den bejublade föreställningen avslutades med att studenterna lade sig som en levande matta i snön när sångerskan och hennes man lämnade teatern.

 

Dagen efter avskedskonserten bjöd man på björnjakt. Två skogvaktare hade spårat upp en björn som sov i ett ide. Man pulsar fram i snön och plötsligt reser sig björnen upp och gör ett utfall mot Christina Nilsson. Hon siktar och skjuter ett välriktat skott, björnen faller död ner. Hon lät sedan stoppa upp björnen och hade den stående i vestibulen i sitt Londonhem. Där stod den och höll en silverbricka mellan ramarna på vilken de besökande kunde lägga sina visitkort. Detta hade hon sett i vissa palats i St Petersburg

 

Christina Nilsson får ett långt liv. Hon dör på Växjö stadshotell den 21 november 1921 och vilar nu i ett mausoleum på Tegnérkyrkogården.

 [Vårt utbyte][Boksitogorsk][Tichvin][Länkar][Bildkavalkad][Hem]