Kreosoterna är ett gemytligt, fredligt folkslag som älskar mat, dryck och lättja. Deras exakta ursprung är okänt, men säkert är att de nära besläktade med människor. De lever på ensliga, paradisiska öar där inga andra humanoida raser bor (utom möjligtvis vissa älvfolk, se uppträdande). Gemensamt för dessa öar är att de är varma året runt och att det finns extremt gott om födoämnen att tillgå på ön i fråga.

Kreosoterna är ganska korta (ungefär 160 cm långa) och har förhållandevis korta lemmar i förhållande till kroppens proportioner. Gemensamt för alla kreosoter är att de är groteskt feta. De är bokstavligen talat berg av dallrande fläsk, späck och fett. De har flera dubbelhakor, enormt tjocka lemmar och väldiga ölmagar. Glöm Jih-puns sumobrottare, kreosoterna är tjocka.

Kreosoternas ansiktsdrag varierar, men de har så gott som alltid tjockt, svart hår som sällan blir särskilt långt samt en svart mustasch som varierar i storlek och form. Övrigt kroppshår förekommer i ganska små mängder. Ögonen är blå, gröna eller stålgrå och har en tendens att förefalla ganska blodsprängda. Deras hud är ganska tjock och solbränd med röda partier som påminner om lindriga fall av hudcancer. Kreosoter är alltid inoljade och blanka av svett och matfett. De går oftast endast klädda i ett höftskynke eller ett par överdimensionerade kortbyxor.

Det viktigaste för en kreosot är mat, och nästan hela hans liv går åt till att äta. Kreosoter är nämligen alltid hungriga. Oavsett hur mycket de äter får de aldrig någon mättnadskänsla, och då de älskar mat över allt annat så äter de ganska oavbrutet. De äter alltid i grupp, och då de sällan gör något annat än äter så har forskarna inte kunnat utröna om de är "flockdjur" eller inte.

Eftersom ätandet i längden blir ganska enformigt livar kreosoterna upp det med alkoholhaltiga drycker och väldiga orgier flera gånger om dagen. Dessa orgier är ofattbart dekadenta, och vin och mat flödar, marken skakar av de enorma fläskbergen i dans och hela ön genljuder av glad musik.

Det händer att kreosoter äter människor. (Dock endast i sällsynta fall, då de hellre tar dem som slavar, se nedan).

Kreosoterna lever på ensliga öar där de ostört kan odla kolossala mängder grönsaker och frukter, fiska och föda upp massor av grisar, getter och biffkor. Då de inte tycker om att arbeta så överlåts odlingarna och uppfödningarna åt deras eventuella slavar, men har de inga sådana så tvingas de enda göra det själva. Ibland lever även satyrer eller älvor på kreosoternas öar, men dessa står då på god fot med kreosoterna. Eventuella dryader ignorerar kreosoterna totalt. Lever några andra humanoida raser än de ovan nämnda på ön så bor det sannolikt inga kreosoter där, då dessa söker avskildhet och "lebensraum" (livsrum).

Kreosoternas byar är verkligen primitiva. Då ön de ligger på nästan alltid är mycket varm och paradisisk så behövs det ingen stugvärme, det enda kreosoternas små hyddor tjänar som är lagerlokaler och regnskydd. Skall det sovas så somnar kreosoterna på platsen, sannolikt med en kycklingklubba eller en fläskfilé i näven. Kreosoterna har dessutom mycket högt sömnbehov, antagligen på grund av sina enorma kroppshyddor. En genomsnittlig kreosot sover ungefär 12 timmar om dygnet. De övriga tillbringar han med att äta (och kanske hjälpa till någon timme med att slakta kor eller plantera äppelträd).

Hantverk är ingenting kreosoterna är bra på. De kan förvisso tillverka ganska bra vapen, och likaså är de mästare på att framställa grytor, förvaringskärl, amforor, flaskor och annat där mat kan förvaras eller tillredas. I övrigt är kreosoterna helt värdelösa på alla former av hantverk, speciellt de som kräver fingerfärdighet.

Kreosoterna är ett fredligt och gemytligt folkslag, men kommer det inkräktare till deras öar beter de sig ofta mycket aggressivt. De är hyfsade krigare och väldigt starka, så de är inte direkt lätta att besegra, även om de är väldigt fega. De slåss mestadels med klubbor, spjut, kortbågar, matknivar, stridshammare och stenar. Rustningar bär de aldrig, och kan heller inte tillverka några. Deras största styrka i strid ligger just i det att de känner sin ö utan och innan och alltid har placerat ut otaliga fällor på ställen de endast själva känner till. De slåss ganska bra i grupp, men ensam är en kreosot en ganska harmlös motståndare. Finns det satyrer eller älvor på ön så är det dock mycket vanligt att kreosoterna allierar sig med dessa, och då blir de genast mycket farligare. Satyrernas magiska flöjter är mäktiga vapen, och älvornas bågar likaså. Har kreosoterna många slavar kan man nästan räkna med att de är allierade med älvor och/eller satyrer som också lever på ön.

Men varför anfaller då detta fredliga folk alla som kommer till deras öar? Svaren är två.

För det första så behöver kreosoterna slavar som kan sköta deras väldia matproduktion, och de vågar sina liv för att få detta, hellre än att tvingas göra det själva. Därför försöker kreosoterna i så stor utsträckning som möjligt tillfångata eller skada sina motståndare, inte döda dem. "En död slav är inget att ha", tycker kreosoterna.

För det andra så har kreosoterna ett väldigt problem, antagligen en åtgärd gudarna tog till för att hindra detta dekadenta och lata släkte från att sprida sig över världen. Alla kreosoter är nämligen män. Således kan de inte fortplanta sig, utan måste få barn med alv- eller människokvinnor. Då kreosoterna inte kan tänka sig könsumgänge med vem som helst så utses eventuella unga, vackra kvinnorna bland de nyförvärvade fångarna till "avelsdjur". Dessa tvingas sedan bli mödrar åt kreosoternas barn, som föds tjocka och ofta gör att kvinnan dör under födseln.

Denna groteska, inhumana sedvänja är naturligtvis avskydd bland de icke-kreosoter som känner till den, och de flesta kvinnliga äventyrare som inte lider av hybris eller är nymfomaner med smak för fläskberg drar sig för att gå iland på kreosoternas öar. Så gör även män, då det inte är speciellt kul att bli slav hos världens största konsumenter av födoämnen.

Hur gamla kreosoter kan bli är okänt, de kanske rentav inte kan dö av ålder. Faktum kvarstår dock att så gott som alla kreosoter dör av svagt hjärta/övervikt när de blivit ungefär 60 år gamla. I övrigt har de samma livscykel som människor. De brukar tala något lokalt människospråk.

Kreosoternas matsmältningssystem är väldigt väl utvecklat, och fettförbränningen likaså (hade de inte haft snabb fettförbränning skulle de blivit mer än dubbelt så tjocka som de är, och då hade de inte kunnat leva). Man räknar med att en kreosots magsyror kan utplåna en tegelsten på någon minut. (Dock kan han inte tugga den, önskar han äta en tegelsten (högst otroligt, förresten, då kreosoter bara äter god mat) så får han svälja den hel). Det går skrönor på sjön om kreosoter som vräkt ur sig spyor likt en vattendrakes högtrycks vattenstråle, men sannolikheten i dessa historier är ytterst tveksam.

En kreosot är härdad och får +5 på motståndsslag mot elementen, och de klassas alltid som "extremt smärttåliga", på grund av sitt späck (dvs deras totala KP multipliceras med 1,5).

Kreosot

Hemvist: 1,2, G

Vanlighet: Sällsynt

Antal: 10-250

Styrka: 29

Storlek: 16

Fysik: 10

Smidighet: 5

Intelligens: 12

Psyke: 14

Karisma: 5

KP: 20

SB: +1T6

Viktiga färdigheter:

Avväpna: 8

Bryggning: 18

Bärsärkagång: 10 (när de är hungriga, dvs alltid)

Dans: 5

Finna dolda ting: 6

Gömma sig: 16

Hantera fällor: 8

Hoppa: 3

Improviserad strid: 14

Jordbruk: 13

Klättra: 8

Knopar: 15

Lyssna: 14

Lärdomsfärdighet # 1: 7

Matlagning: 20

Simma : 7 (egentligen flyta)

Sjunga: 2 (i berusningstillstånd: 18)

Sköld: 14

Slagsmål: 16

Smyga: 2

Spela ett instrument: 6 (Flöjt, handtrumma, puka eller mungiga vanligt förekommande)

Spåra: 14

Tala ett människospråk: 16

Upptäcka fara: 10

Vapen # 1: 17 (träklubba överrepresenterat)

Vapen # 2: 13

Vapen # 3: 8

Övertala: 7

Förflyttning: L10

Naturligt skydd: 4 poängs seg hud & valrosspäck

Ymir Avrättaren 1999-07-08