137. Skånska kriget 1674-1679

Bakomliggande orsaker

• Då Sveriges finanser är dåliga och danska revanschplaner utgör ett ständigt hot sluter man den 4 april 1672 förbund med Frankrike. Detta land är vid denna tid mycket krigslystet och kastar först blickarna på Nederländerna. När fler och fler europeiska stater dras in i kriget tvingas Sverige fullgöra sin del av avtalet, genom att gå med i kriget på Frankrikes sida.
• Danskarna sällar sig då till Sveriges fiender och gör ett sista försök att återta Skånelandskapen.

Svenska krigsmål

• Att uppfylla traktatsförpliktelsen mot Frankrike.

Krigets varaktighet

Fältslag

Flaggan före slagets namn anger mot vilken av fienderna slaget utkämpas.

					Styrkeförhållanden						Förluster
					Sverige			Fienden			Sverige			Fienden
Slag		Datum	Segrare		I	K	A	I	K	A	I	K	A	I	K	A
	Slaget vid Fehrbellin	18 juni 1675	Brandenburg		7.000			7.000–8.000			500–6001			500–6001
	Anfallet mot danskarna2	1 augusti 1676	Okänt		Okänt			1.500			Okänt			Okänt
	Slaget vid Fyllebro vid Halmstad	16 augusti 1676	Sverige		5.300			3.500			Okänt			3.200
	Slaget vid Lund	4 december 1676	Sverige		7.000			11.000			3.0003			6.5004
	Slaget vid Landskrona	14 juli 1677	Sverige		12.000			12.0005			2.000			500	2.000	Allt
	Slaget vid Uddevalla	28 augusti 1677	Danmark		3.000			5.600			500		9	Okänt
	Slaget vid Warksow6	8 januari 1678	Sverige		3.500			5.400			Okänt			Okänt

I = Infanteri K = Kavalleri A = Artilleri

1. Döda och sårade.
2. De i Skåne landstigna danskarna förföljer svenskarna, som är stadda på reträtt mot Småland. När man upptäcker, att den förföljande danska styrkan endast består av 1.500 man går man till anfall, men detta avbryts dock på grund av en missuppfattning i den svenska ledningen. Samtidigt avtågar 4.000 danskar för att förena sig med den dansk-norska styrka som belägrar Göteborg.
3. Dessutom 70 tillfångatagna.
4. Danskarna förlorar 5.000 man i stupade och 1.500 i tillfångatagna. Bland annat skonas endast 47 av 1.300 holländska matroser, som har slagits på danskarnas sida. Dessutom kan förluster i legoknektar tillkomma. I och med detta är den danska styrkan i Skåne reducerad till 4.000 man.
5. 20 brigader infanteri och 46 skvadroner kavalleri samt okänt antal artilleri.
6. I och med detta återerövrar svenskarna Rügen. Dock återerövras ön av fienden den 16 september och den 15 oktober kapitulerar Stralsund. Den 15 november kapitulerar också Greifswald, det sista svenska fästet i Tyskland.

Sjöslag

Flaggan före slagets namn anger mot vilken av fienderna slaget utkämpas.

					Styrkeförhållanden				Förluster
					Sverige		Danmark		Sverige		Danmark
Slag		Datum	Segrare		L	ÖF	L	ÖF	L	ÖF	L	ÖF
	Slaget vid Ölands södra udde	1 juni 1676	Danmark		27	30	25	17	51		1 brännare
	Slaget under Lolland (Falster)	31 maj–1 juni 1677	Danmark		7	5	9	Inga	5	3	Okänt
	Första slaget i Köge Bukt	1 juli 1677	Danmark		252	202	203	143	94	104	Okänt5

L = Linjefartyg ÖF = Övriga fartyg

1. Fartygen Kronan och Svärdet sänks. Ytterligare ett fartyg och två briggar erövras av danskarna. Kronans besättning på 750 man och Svärdets på 600 man går också förlorade.
2. Med totalt 9.200 mans besättning.
3. Med totalt 6.700 mans besättning.
4. Dessutom förloras 4.200 man.
5. Fartygsförlusterna är okända, men företaget kostar Danmark 375 man i döda och sårade.

Övriga viktiga händelser

Flaggan före händelsens namn anger mot vilken av fienderna händelsen utkämpas.

					Styrkeförhållanden						Förluster
					Sverige			Fienden			Sverige			Fienden
Händelse		Datum	Segrare		I	K	A	I	K	A	I	K	A	I	K	A
	Överrumplingen vid Rathenow	15 juni 1675	Brandenburg		Ett rytteriregemente			1.0001	6.000	Okänt	Alla2			Okänt
	Offensiven mot Pommern3	Oktober 1675	Danmark4		Okänt			Okänt5			Okänt			Okänt
	Belägringen av Wolgast	5–10 november 1675	Danmark6		Okänt			Okänt			Okänt			Okänt
	1676 års fälttåg7	8 juni–20 september 1676	Danmark		6.6008			4.000			Okänt			Okänt
	Landstigningen i Skåne9	27 juni–16 augusti 1676	Danmark		Okänt			Okänt			Okänt			Okänt
	1677 års fälttåg10	5 januari–hösten 1677	Sverige		Okänt			Okänt			Okänt			3.000
	Belägringen av Malmö11	10 juni–juli 1677	Sverige		Okänt			Okänt			Okänt			3.000
	1678 års fälttåg12	November 1678–9 januari 1679	Brandenburg		11.000			Okänt			Okänt			Okänt
	1679 års krigsrörelser13	1679	Danmark		Okänt			Okänt			Okänt			Okänt

I = Infanteri K = Kavalleri A = Artilleri

1. Musketerare.
2. Så gott som samtliga tas tillfånga.
3. Danska och brandenburgska trupper går in i Pommern och under oktober månad besegras svenskarna här, så de tvingas dra sig inom de fästningar som finns. Man försvarar ett viktigt pass vid Damgarten, men fienden kan snart gå över floden Peene. Dessutom lyckas fienden erövra öarna Usedom och Wollin.
4. Inklusive brandenburgare och en österrikisk hjälphär.
5. Den österrikiska hjälphären uppgår dock till 3.000 man.
6. Eftersom detta är en avslutning på offensiven mot Pommern ingår även de andra fienderna. Även i övrigt slutar året olyckligt för svenskarna, eftersom Wismar förloras den 13 december och hela Bremen och Verden är taget av fienden, förutom staden Stade (erövras av brandenburgarna i augusti 1676) och fästningen Carlsborg. Den 26 december 1677 tvingas även Stettin kapitulera inför fienden.
7. 1676 års fälttåg tillgår på följande vis:
   • Den 8 juni går 4.000 man in i Bohuslän från Norge, varvid svenskarna retirerar.
   • Den 17 juni erövras Uddevalla av danskarna.
   • Den 26 juni erövrar danskarna Vänersborg.
   • En belägring av Göteborg påbörjas samtidigt. Detta byts dock mot en belägring av Bohus fästning i september.
   • Danskarna häver belägringen, drar sig tillbaka till Vänersborg och bränner staden, samt återtågar till Norge (20 september).
8. 600 soldater och 6.000 bönder, som har uppbådats för att ta hand om danskarna, vilket dock inte går så bra.
9. Landstigningen tillgår på följande vis:
   • Den 27 juni landstiger en mindre styrka om 2.000 man och erövrar Ystad.
   • Den 29 juni landstiger huvudstyrkan mellan Råå fiskeläge och Helsingborg. Den består av 4 regementen fotfolk och 10 regementen rytteri, sammanlagt mellan 14.000 och 16.000 man.
   • Svenskarna förfogar över 7.000 man, varav 3.000 dock är sjuka eller på annat sätt oförmögna att göra tjänst. Fästningsbesättningarna är fördelade på följande vis:
     • Malmö: 1.800 man.
     • Landskrona: 1.600 man.
     • Kristianstad: 800 man.
     • Helsingborg: 250 man.
   • Den 4 juli erövrar danskarna Helsingborgs fästning (vilken dock återtas av svenskarna den 30 december samma år, men genom list åter tas av danskarna i början av juni 1678).
   • Den 10 juli tar danskarna Landskrona stad (Skånes viktigaste fäste och hamn), men fästningen måste belägras en månad.
   • Den 16 augusti erövras Kristianstad av danskarna. Svenskarna påbörjar snart en blockad, och danskarna försöker häva den i juli 1678, men misslyckas.
   • Senare erövrar danskarna också Kristianopel och Karlshamn (återerövras av svenskarna 22 februari respektive 8 mars 1677).
10. 1677 års fälttåg tillgår på följande vis:
    • Den 5 januari stormar och erövrar svenskarna ett norskt blockhus vid Strömstad. Den stränga vintern hindrar vidare krigsrörelser fram till och med juni.
    • I början av juni går 2.000 norrmän in i Bohuslän och tar Strömstad och Uddevalla.
    • Den 6–23 juli belägras Marstrand, som norrmännen erövrar.
    • I augusti skickas 3.000 man (nyrekryterat rytteri och 1.500 dalkarlar) mot norrmännen, som då lämnar Uddevalla och drar sig tillbaka till Strömstad. Norrmännen förnyar dock sin styrka och besegrar svenskarna vid Uddevalla.
    • Under hösten går norrmännen in i Jämtland men slås tillbaka.
11. Belägringen inleds den 10 juni och natten mellan den 25 och 26 gör danskarna ett misslyckat stormningsförsök. I början av juli hävs belägringen.
12. Svenskarna går från Riga mot Königsberg, men vänder den 9 januari vid Welau, när man hotas av en brandenburgsk här.
13. Svenskarna belägrar Helsingborg och Landskrona, som är i danska händer. Man misslyckas med att ta tillbaka Uddevalla. Danskarna härjar Värmland medan svenskarna härjar Trondheims län. Flottan misslyckas med att återta Gotland och stängs sedan in av den danska i Kalmarsund.

Freder och stillestånd

Avtal	Datum	Med
Första freden i Nijmegen	26 januari 1679	Tysk-romerska riket
Freden i Celle	26 januari 1679	Furstarna av huset Lüneburg
Andra freden i Nijmegen	19 mars 1679	Münster
Freden i S:t Germain	19 juni 1679	Brandenburg
Freden i Fontainebleau	23 augusti 1679	Danmark
Freden i Lund	26 september 1679	Danmark
Tredje freden i Nijmegen	2 oktober 1679	Nederländerna

Med Spanien återställs freden utan något egentligt fredsfördrag, istället ratificerar man gemensamt en fredsförklaring den 6 augusti 1679.

Gränsförändringar

Övriga fredsbestämmelser

• Första freden i Nijmegen
  • Westfaliska freden stadfästs.
  • Sverige får tillbaka alla besittningar i Tyskland.
• Freden i Celle
  • Sverige får uppta skatt av de inom Bremen liggande grevskapen
    • Hoya
    • Diepholtz
  • Furstarna förbinder sig att senast åtta månader efter att ratificerade avtal har utväxlats återställa övrigt svenskt område i Bremen.
  • De förbinder sig också att hålla strikt neutralitet under resten av kriget.
• Andra freden i Nijmegen
  • Furstbiskopen av Münster återställer de erövringar i Bremen och Verden som han har gjort under det sistlidna kriget.
  • Münsters trupper som är i dansk tjänst ska återkallas.
  • Münster ska fortsättningsvis förhålla sig neutralt i kriget.
  • Wildeshausen är en pant för 100.000 riksdaler.
• Freden i S:t Germain
  • Brandenburg återställer till Sverige de områden, som enligt Westfaliska freden är svenska, som Brandenburg har ockuperat under kriget.
  • Brandenburg får inte bygga fästningar inom det från Sverige erövrade området (östra Oderstranden).
  • Sverige avstår från sin del i de tullar som uppbärs i
    • Stettin
    • Damm
    • Gollnow
  • Sverige ska erlägga 50.000 riksdaler till Brandenburg och lämna staden Gollnow som pant för denna summa.
  • Till dess att Brandenburg har fullgjort sina åtaganden mot Sverige behåller Frankrike de kurfursten av Brandenburg tillhörande städerna
    • Wesel
    • Lippstadt
  • Den franske kungen ska betala 300.000 riksdaler till Brandenburg som bevis på sina goda avsikter.
• Freden i Fontainebleau
  • Sverige återfår allt territorium som danskarna har ockuperat under kriget.
  • En särskild kommission ska tillsättas för att undersöka hur missbruket av den svenska tullfriheten i Öresund och Bälten kan undvikas.
  • Bakgrunden till detta är att till exempel nederländska skepp genom skentransaktioner blir svenska och därmed undviker tull.
  • Ludvig XIV avtalar med Danmark att hertigen av Holstein ska återfå allt som han har förlorat.
• Freden i Lund
  • Denna fred är till för att "hålla skenet uppe", eftersom fredsförhandlingar förs i Lund, trots att fred mellan länderna har undertecknats i Fontainebleau. Därför är lydelsen i denna fred i stort sett densamma som i den i Fontainebleau. En skillnad är dock tanken på ett nordiskt försvarsförbund, som dock inte leder till mer än att Karl XI gifter sig med den danska prinsessan Ulrika Eleonora.
• Tredje freden i Nijmegen
  • Freden och vänskapen mellan Sverige och Nederländerna återställs på villkor att
    • Nederländerna erhåller 102.323 riksdaler i ersättning för till svenskarna förlorade fartyg.
  • Freden ska ratificeras senast sex veckor efter överenskommelsen.

Konsekvenser

• Danmark försöker återta Skånelandskapen, men misslyckas.

Anmärkningar

• Den 1 maj 1676 har Danmark helt erövrat Gotland och ön kommer att kvarstå i danska händer till fredsslutet.
• Slaget vid Lund är, procentuellt sett, det blodigaste i Sveriges historia och på svensk mark samt, fortfarande procentuellt sett, ett av de blodigaste i världshistorien, med nära 50-procentiga förluster på båda sidor.

© Anders E Lundin 2000 efter Ulf Sundberg 1997 & 1998.