Hur druvan
påverkar vinet

Druvsorten som ett vin görs på spelar den största rollen för smaken!

Det finns alla möjliga attribut som skiljer druvsorterna från varandra. Dessa attribut kan delas in i två kategorier: personlighetsdrag och prestationsfaktorer. Personlighetsdrag är druvans utmärkande drag (t ex smak) och prestationsfaktorerna syftar på hur vinrankan växer och hur dess frukt mognar.

Personlighetsdrag hos druvsorter

Skalets färg är en av de mest grundläggande skillnaderna mellan druvsorter. Varje druvsort betraktas som antingen blå eller grön, enligt dess skal då druvorna är mogna. En handfulll druvsorter med blått skal skiljer sig dessutom ytterligare genom att dess fruktkött är rött istället för vitt.

Individuella druvsorter kan dessutom särskiljas genom sin aromatiska sammansättning.

Syrligheten varierar från sort till sort: vissa druvor har högre syrahalt vid skördetid än andra, vilket naturligtvis påverkar vinet som görs av dessa druvor.

Andra viktiga personlighetsdrag är tjockleken på druvskalen och storleken på de mogna druvorna.

Storlek

Ju mindre frukten är, desto mer koncentrerad är smaken, och därför har de flesta klassiska druvsorter små bär (t ex Cabernet Sauvignon och Riesling), även om vissa varieteter som är mer inriktade på elegans än koncentration kan ge enorma bär, t ex Pinot Noir. Flera sorter har tillägget petit eller gros till sina namn och det är för det mesta de i den förstnämnda kategorin som är berömda för sin kvalitet (t ex Petit Vidure = Cabernet Sauvignon och Petit Rhin = Riesling och Gros Rhin = Sylvaner).

Små druvor innehåller också naturligt mer tannin än stora.

Skalstruktur

Skalet innehåller de flesta av de aromkännetecken som vi förknippar med en viss frukt. Därför är dess beskaffenhet och tjocklek av allra största betydelse. Exempelvis den tjockskalig Suvignon Blanc ger ett aromatikt vin som som kan skifta i fränhet från "krusbär" till "fläderbär" till "kattkiss", medan den tunnskaliga Semillon ger ett ganska neutralt vin, trots att just det tunna skalet gör den ömtålig för "ädelröta". Därmed kan Semillon ge ett av världens förnämsta botrytiserade söta viner med doftämnen som man tappar andan inför.

Skalets färg och tjocklek

Exempelvis den mörka tjockskaliga Cabernet Sauvignon ger viner som är mycket djupa i färgen, medan den ljusare tunnskaliga Merlot ger mindre intensivt färgade viner.

Tjockskaliga druvor innehåller också naturligt mer tannin än tunnskaliga.

Förhållandet syra/socker

Druvans sockerinnehåll avgör alkoholhalten och om någon naturlig sötma är möjlig, och detta tillsammans med syranivån bestämmer balansen.

Prestationsfaktorer hos druvsorter

De prestationsfaktorer som särskiljer druvsorter är väldigt viktiga för druvodlaren eftersom dessa faktorer bestämmer hur lätt - eller utmanande - det kommer att vara för honom att odla en särskild druvsort. Prestationsfaktorer påverkar också doft, smak och stil på viner gjorda a varje druvsort, beroende på den speciella region där druvsorten växer.

Varje druvsort har exempelvis en förutsägbar mognadsperiod. Om en druvsort med lång mognadsperiod odlas i en region där somrarna är korta och svala kommer inte druvan att mogana tillräckligt och det färdiga vinet kommer att smaka syrligt och "vegetativt"(som gröna grönsaker). Om en druvsort som mognar snabbt odlas i väldigt varmt klimat, kan den mogna så fort att vinet smakar övermoget (som övermogen, geggig frukt) och får väldigt hög alkoholhalt.

Vissa druvsorter har mycket täta och kompakta klasar, vilket lätt kan ge mögliga druvor i varmt klimat.

En del druvsorter har en naturlig tendens att producera fler skott och blad än andra. Dessa kan skugga frukten och hindra druvorna från att mogna helt.

Ett element som definitivt spelar roll för hur bra en druvsort fungerar är jorden som druvstocken växer i. Vissa klassiska druv-/jordkombinationer har blivit självkalara under århundraderna: Chardonnay i kalkstensjord, Cabernet Sauvignon i grusjord, Pinot Noir i kalkstensjord och Riesling i skifferrik jord. I vilket fall som helst är detta de typer av jord som finns i de regioner där dessa druvor ger de bästa vinerna. Generellt kan man säga att den typen av jord som lämpar sig bäst för druvodling har bra avrinning och är *inte* särskilt bördig. Historien har visat att vinrankan måste kämpa för att producera de bästa druvorna - och väldränerad, mindre bördig jord utmanar vinstockarnas överlevnadsinstinkt, oavsett vilken sort det är.