ÅTGÄRDER.

För att kunna åtgärda mobbning på skolan, måste man ha en handlingsplan. Idag finns det inskrivit i läroplanen att det ska finnas en åtgärdsplan.

Skollagen 1 kap 2 §

Att verksamheten i skolan skall utformas i överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar. Var och en som verkar inom skolan skall främja aktning för människans egenvärde och respekt för vår gemensamma miljö. Särskilt skall den som verkar inom skolan bemöda sig om att hindra varje försök från elever att utsätta andra för kränkande behandling.

Läroplan 94

Skolan skall främja förståelse för andra människor och förmåga till inlevelse. Ingen skall i skolan utsättas för mobbning. Tendeser till trakasserier skall aktivt bekämpas. Främlingsfietlighet och intolerans måste bemötas med kunskap, öppna diskussion och aktiva insaster

.

Man utser ett mobbningsteam och en mobbningsgrupp. Dessa grupper ska bestå av olika personer på skolan.

Mobbningsteam består av en grupp personal påskolan och en av dessa skall vara huvudansvarig och sammankallande. I teamet bör ingår olika personlalkategorier såsom: skolledning, lärare, vaktmästare, skolmåltidspersonal, skolhälsovård, skolvärdinna ect. Personalen ser olika på eleverna så ju bättre vi lär känna eleverna, desto större möljigheter har vi att upptäcka när de inte har det bra.

Mobbningsgruppen består av både personal och elever, men med majoritet av elever. Mobbningsgruppen skall rapportera till mobbningsteamet om man ser eller hör något. Gruppen och teamet bör träffas regelbundet. Vid akut mobbning träffas man dock omgående.

Kamratstödjare är en grupp elever som har i uppgift att vara aktiva, schyssta kompisar. Deras uppgifter kan vara att:

...hälsa på den som ingen hälsar på...

...prata med den som är utanför...

...ta med den som ingen vill ha med i gemenskapen...

...sätta sig bredvid den ensamme i matsalen...

...eventuellt ingripa i en mobbningssituation...

Kamratstödjarna skall övervaka det som händer på skolgården och i korridorerna. En kamratstögjares viktigaste funktioner är att vara den aktive kompisen som ser och som bryr sig. Om en kamratstödjare som är populär på skolan pratar med en elev som har låg status kommer hans/hennes status att öka. Särskilt om den populäre tar med den icke populäre på aktiviteter i och utanför skolan.

Vid rekrytering av kamratstödjare skall hon/han göra sig känd bland eleverna på skolan. De ska efter rekryteringen gå runt i klasserna och presentera sig. De kan kanske få en mössa eller tröja på vilken det står "kamratstödjare". De bör även få utbildning så att blir trygga i sin roll som kamratstödjare.

Kompissamtal är ytterligare ett sätt att försöka få eleverna rustade för livet. Kompissamtales innebörd är att:

...lära eleverna lösa konflikter med ord istället för tystna eller våld...

...att förebygga mobbning...

...öva sig att tala inför publik...

...öva sig i att lyssna...

...göra eleverna medveten om sina egna roller i det sociala samspelet...

En gång i veckan skjuter eleverna bänkarna åt sidan och sätter sig i en ring och reder ut sina konflikter enligt ett utarbetat system. Samtalet leds av en eller ofta av två lärare tillsammans. Samtalen har en förebyggande funktion. Mobbning hinner inte bli något följetong och barn som arbetar med konfliktlösning tar sällan knytnävarna på rasterna.

I boken Kompissamtal, kommunikation istället för tystna eller våld av Lars Edling kan man få hjälp att starta kompissamtal på skolan.

Att varje skola har en Handlingsplan mot mobbning borde vara en självklarhet, men tyvärr är det inte så. Trots att det nu för första gången står klart uttryckt i skollagen och i läroplanen är det fortfarande alldeles för många skolor som står handfallna inför en mobbningssituation.

Jag tycker att skolorna är dåliga att ta hand om mobbningen, fast det visat sig att mobbning sätter spår för resten av ens liv. Jag tycker att de vuxna som inte tar mobbningen på allvar är delaktig i den mobbning som förekommer.