Det hade inte skett så stora förändringar på biblioteken som vi hade anledning att tro. Alla tre bibliotek hade sett över sina rutiner när det gäller vilken information som sparas om låntagare. Chefen på ett av biblioteken berättade specifikt att de hade kommit fram till att de inte behövde ha användarnas social security number och därför slutat spara på detta. Denna översyn gällde också hur länge information om ett lån skulle sparas efter att en bok lämnats tillbaka. Eftersom det rådde delade meningar om behovet av denna information fick de ofta kompromissa. På alla tre bibliotek gäller att informationen sparas kortare tid nu än innan Patriot act infördes, men enligt några av bibliotekarierna vi talade med sparas informationen fortfarande för länge.
Som en följd av Patriot act har de tre biblioteken också varit tvungna att ha mer information på sina hemsidor. Det gäller både information om Patriot act och information om bibliotekets policy. Biblioteken har också försökt sprida information om Patriot act i sina lokaler.
Biblioteken vi besökte har även antagit och i vissa fall skrivit egna resolutioner som på ett tydligt sätt visar deras ståndpunkt mot Patriot act.
Förändringarna har gjorts för att så långt det är möjligt säkerställa användarsekretessen för användarna. De tre biblioteken skiljer sig inte mellan varandra i detta avseende. Med förändringarna vill man från bibliotekens sida förhindra FBI eller andra myndigheter från att få tag i information om användarna, vilket är ett sätt att säkerställa sekretessen.
Våra informanter är genomgående negativa till Patriot act. De tycker att det är en skrämmande lag som kränker biblioteksanvändares rättigheter. När lagen först introducerades var det ett par av våra informanter som tyckte att Patriot act var något bra. Denna inställning ändrades dock när de insåg vad Patriot act skulle innebära för biblioteken.
Våra informanter tycker att Patriot act står i konflikt med bibliotekets uppdrag, eftersom det kan göra användarna betänksamma om vad de lånar på biblioteket. Bibliotekarierna anser att det är användarnas rättighet att läsa det de själva vill läsa och då är det bibliotekets uppgift att tillgängliggöra det.
Angående Patriot acts vara eller icke vara i framtiden är informanterna osäkra. En del av dem har förhoppningar om att lagen kommer försvinna eller ändras så att den inte längre gäller bibliotek. Andra tror att det beror på om president George W Bush får sitta kvar efter nästa presidentval. Några av bibliotekarierna är rädda för att när människors rättigheter väl börjat dras in så kommer fler och fler av deras rättigheter försvinna.
Informanterna ser till största del enbart negativa konsekvenser av Patriot act. Exempelvis befarar bibliotekarierna att användare kommer att känna en större otrygghet på biblioteket. Användarna vet att det finns en risk, om än liten, att biblioteket tvingas lämna ut uppgifter till FBI. Det enda användarna kan göra för att skydda sig är att inte låna sådant som FBI skulle kunna reagera på.
Våra informanter ser också en risk att användarna vänjer sig vid situationen och accepterar den. Om sedan fler fri- och rättigheter dras in för amerikanska medborgare kommer även de accepteras.
Två av våra informanter ser positiva konsekvenser. Det handlar inte så mycket om Patriot act i sig, utan om den positiva uppmärksamhet som biblioteken fått i debatten. Som en av informanterna säger, har bibliotekarier tidigare inte haft speciellt gott rykte i USA. Detta har förändrats sedan biblioteken och bibliotekarier fått ökad uppmärksamhet i media. Även biblioteken gynnas av denna uppmärksamhet, eftersom fler nu får upp ögonen för vad biblioteken gör och vad de kan användas till. Det kan också göra att människor som redan använder biblioteken inte längre tar dem för givna, som informanterna menar varit fallet tidigare.
På svenska bibliotek gäller sekretessen i 20 år. Bibliotekspersonal får därför inte berätta till exempel vad en användare lånar för böcker eller om några böter finns registrerade. I allmänhet sparas inte heller uppgifter om lån efter det att böcker lämnats tillbaka. Det enda exempelvis polisen skulle kunna se är vad en användare har för böcker hemma just nu.
Svenska myndigheter kan bryta sekretessen för att få ut uppgifter från svenska bibliotek om brottet som utreds kan anses få strängare straff än böter. Polis- och åklagarmyndigheter kan själv ta beslutet om en undersökning ska företas. De behöver inte få tillstånd från en domstol.
Historiskt har vi kunnat påvisa tre tillfällen när svensk polis bedrivit spaning på bibliotek eller använt sig av låneregister i sitt arbete. Vi har inte uppfattningen att detta är något som är vanligt förekommande. Dock har vi inte gjort någon undersökning kring detta.
Som vi visat i diskussionen finns det situationer då reglerna kring användarsekretess inte är glasklara. Vi menar att biblioteken själva kan ta beslut om vilken policy som ska gälla för just deras bibliotek. Vi tycker dock att det vore önskvärt att vi nationellt kommer fram till gemensamma etiska riktlinjer för att undvika tveksamheter kring användarsekretess. Viktigt i sammanhanget, anser vi, är att informera användarna om vilka regler som gäller, oavsett om det är lokala eller nationella riktlinjer.