Artikel 19 i Förenta nationernas deklaration om de mänskliga rättigheterna säger:
Envar har rätt till åsiktsfrihet och yttrandefrihet. Denna rätt innefattar frihet för envar att utan ingripanden hysa åsikter och frihet att söka, mottaga och sprida upplysningar och tankar genom varje slags uttrycksmedel och utan hänsyn till gränser.
OHCHR- UNOG, u.å.
FN anser alltså att alla har rätt att söka vilken information de vill och ha vilka åsikter de vill. Det är eller borde vara en grundläggande rättighet för alla människor överallt.
I Sverige har vi en regeringsform som tillskriver alla medborgare vissa fri- och rättigheter. I första paragrafen tillförsäkras medborgarna en fri åsiktsbildning. Dessutom säger den att medborgarna ska åtnjuta informationsfrihet. Detta inkluderar ”frihet att inhämta och mottaga upplysningar samt att i övrigt taga del av andras yttranden” (SFS 1974:152).
Som vi tolkar lagstiftarna i ovanstående lag anser de att en fri åsiktsbildning kräver tillgång till fri information. Men varifrån ska denna information komma? Enligt UNESCO:s folkbiblioteksmanifest är biblioteket själva grunden för medborgarnas informationsinhämtning. UNESCO slår i manifestet fast att: ”The public library […] provides a basic condition for lifelong learning, independent decision-making and cultural development of the individual and social groups” (UNESCO, u.å.).
Bibliotekslagen (SFS 1996:1596) säger att alla kommuner i Sverige ska ha ett folkbibliotek. Lagen säger också att alla medborgare ska ha tillgång till ett folkbibliotek. Särskild hänsyn ska tagas till funktionshindrade, invandrare och andra minoriteter så att även deras behov tillgodoses. Biblioteken ska sträva efter att ge god biblioteksservice.
I enlighet med vad som sagts ovan anser vi att biblioteken har en uppgift i samhället. Den består i att tillhandahålla fri tillgång till information för alla. Detta är enligt oss själva grunden för ett demokratiskt samhälle. Utan tillgång till information kan inga välinformerade beslut tas.
Med fri information menar vi inte bara gratis, utan också fri i vidare bemärkelse. Vi menar att användare av bibliotek har rätt att låna vad de vill, utan att det ifrågasätts. Bibliotekarier får inte döma användares biblioteksvanor. Vad en användare lånar på biblioteket har ingen annan med att göra. I Sverige finns endast ett dokument som anger etiska riktlinjer för biblioteksarbetet. Bibliotekarieförbundet, som är en underavdelning till fackförbundet DIK, har enats om en kort text vilken ska ligga till grund för medlemmarnas etiska överväganden. I denna text sägs bland annat att bibliotekarierna ska värna de demokratiska värdena samt att den enskildes rätt till integritet ska skyddas (DIK, u.å. (b)).
I USA, som denna uppsats främst handlar om, finns två viktiga dokument som är centrala för biblioteksverksamhet där. Library Bill of Rights och Library Code of Ethics är antagna av den amerikanska biblioteksföreningen, American Library Association (ALA), och styr bibliotekariers handlande i USA. Bibliotekarierna i USA känner så starkt för sitt uppdrag att de i vissa fall, som vi ska redogöra för i uppsatsen, trotsar de federala myndigheterna. Detta gör de genom att göra vad de kan för att stoppa en två år gammal lag, USA Patriot act.
Lagen med namnet Uniting and Strengthening America by Providing Appropriate Tools Required to Intercept and Obstruct Terrorism (The USA Patriot act) tillkom i kölvattnet efter terrorattackerna i New York och Washington D.C. den 11/9 (11 september-attackerna, 2003).Efter det har vi kunnat se en trend mot ökad kontroll och övervakning av medborgarna i Amerika (Chang, 2002). Patriot act är en central del i denna utveckling. Lagen påverkar många delar av det amerikanska samhället, så också biblioteken. I jakten på terrorister gäller inte längre bibliotekets principer om fri informationsförmedling (ALA, 2003(e)).
Följderna av Patriot act har hittills varit svåra att överblicka. Denna uppsats grundas i en rädsla för att bibliotekens fundamentala uppdrag som förmedlare av information kommer att försvåras eller i vissa fall förhindras.
Vi vill med denna uppsats undersöka vilka förändringar som skett som en följd av Patriot act med utgångspunkt i tre amerikanska bibliotek. Vi har valt att inrikta oss på två områden, dels de förändringar som skett i bibliotekens arbetsrutiner; dels bibliotekariernas attityder till det förändrade läget för biblioteken. Vi analyserar vilka konsekvenser detta får för ovan nämnda bibliotek. Resultaten relateras sedan till svenska förhållanden.
Finns det några rationella skäl att hemlighålla vad människor gör på biblioteket? Varför kan inte myndigheterna få tillgång till den information de vill ha? Varför är användarnas integritet viktig? Är den viktig överhuvudtaget? Vi kommer i detta avsnitt gå igenom vilka argument som finns för kraven på användarsekretess på bibliotek.
För att finna argument som stödjer kraven på användarsekretess kommer vi att leta i skärningspunkten mellan två filosofiska discipliner: informationsfilosofi och epistemologi [1]. Informationsfilosofi (IF) definieras av Dr. Luciano Floridi, en av pionjärerna inom området, som:
the philosophical field concerned with the critical investigation of the conceptual nature and basic principles of information, including its dynamics, utilisation, and sciences, and the elaboration and application of information-theoretic and computational methodologies to philosophical problems.
Floridi, 2002:123
Senare i samma text säger Floridi att IF också handlar om hur information ska “skapas, bearbetas, ordnas och användas på ett ändamålsenligt sätt” (Floridi, 2002:138). Denna uppsats behandlar när, om och med vilka konsekvenser information om en grupp i samhället ska göras tillgänglig för en annan grupp. Men inte bara det. I förlängningen handlar det om huruvida det faktum att information om en grupp (biblioteksanvändare) lämnas över till en annan grupp (myndigheterna) påverkar informationsflödet. Både i biblioteket och i samhället i stort. Även om tillgång till information inte nödvändigtvis är samma sak som att få kunskap är den en förutsättning för det (Fallis, 2004:102). Detta gör att det finns en epistemologisk komponent i uppsatsens ämne.
Om vi utgår från att kunskap i sig själv är något gott (Fallis, 2004:102) är en ökning av mängden kunskap i världen också något gott, epistemologiskt sett. Som läsaren inser är inte all ökning av kunskap av godo på fler sätt än epistemologiska. Om exempelvis en hacker får information som gör det möjligt för henne att skapa mer sofistikerade och därmed skadliga datavirus, kan man påstå att samhället och dess medlemmar hade vunnit på att hindra den kunskapen från att nå fram. Vi måste alltså bedöma saker ur mer än epistemologiska synvinklar för att förstå deras konsekvenser (Fallis, 2004:103). Om vi tittar på uppsatsens ämne innebär detta att det faktum att mängden kunskap i världen ökar om exempelvis Federal Bureau of Investigation (FBI) får till gång till bibliotekens låneregister, epistemologiskt sett är något gott. Men detta påstående är bara sant om vi förutsätter att låntagarna använder biblioteket i samma omfattning som de skulle ha gjort om FBI inte fick tillgång till denna information. Om biblioteket används i mindre utsträckning av medborgarna innebär det att mängden kunskap istället minskar. Dessutom måste vi ta med i beräkningen att om ett mindre antal människor använder sig av biblioteket kommer mängden information, och därmed kunskap, som FBI får ut också att minska. Epistemologiskt sett får det alltså stora negativa konsekvenser om medborgarna minskar sitt biblioteksanvändande på grund av att användarsekretessen bryts (McDowell, 2002:55). Att detta även sker i praktiken har visats av Rhoda Garoogian. En polis i en mindre stad i USA hade en teori om att människor som var intresserade av bland annat häxeri oftare var drogmissbrukare än andra. Han begärde därför ut listor från det lokala biblioteket på vem som lånat böcker i ämnet. Efter en tidningsartikel blev ett antal biblioteksanvändare så upprörda att de ville lämna tillbaka sina lånekort. En mamma ville inte låta sin son låna böcker om häxeri, eftersom det kunde misstänkliggöra honom i polisens ögon. Istället lånades böckerna på mammans lånekort (Garoogian, 1991:225).
En gren av epistemologin är den sociala epistemologin. Den studerar bland annat vilka sociala funktioner och handlingar som påverkar kunskapsinhämtning (Goldman, 2001). Vad som framkommit inom forskningen i social epistemologi är hur stor betydelse förtroende har för kunskapsinhämtningen. Brist på förtroende kan försvåra och ibland helt förhindra informationsutbyte. Låt oss ta ett exempel. Om TV:s Rapport plötsligt skulle ha reportrar och nyhetsankare som alla var klädda som clowner istället för de mer traditionella kostymerna och dräkterna, skulle detta medföra att nyheterna skulle uppfattas som mindre trovärdiga (McDowell, 2002:55). Oavsett om de nyheter som rapporterades var lika sanna före som efter ändringen skulle förtroendet ha minskat, informationen skulle inte användas i samma utsträckning och mängden kunskap som genererades skulle som ett resultat därmed minska. Hur påverkar detta biblioteken? Ashley McDowell, lektor vid University of Arizona, tar upp ett intressant exempel som vi kommer att referera här:
Ett bibliotek får en förfrågan från en statlig myndighet som vill komma åt information om användarna. Vi tänker oss ett bibliotek som inte genom lagar eller andra föreskrifter är hindrade att bryta mot användarsekretessen, men som i alla andra avseende är likt ett vanligt folkbibliotek. Låt oss nu anta att detta bibliotek publicerar en dagligt uppdaterad och komplett lista på alla lån och alla de hemsidor som användarna tagit del av tillsammans med uppgifter om exakt vem som gjort vad. Denna lista publiceras på bibliotekets hemsida så att vem som helst kan ta del av den. Som vi sagt innan kommer initialt myndighetens kunskap att öka. All den information som önskades fås serverad. Även andra delar av samhället kommer att öka sin kunskap genom listan, eftersom vem som helst kan ta del av den. Detta är de epistemologiska vinsterna. Men en del av besökarna på vårt bibliotek kommer att dra sig för att ta del av vissa böcker/hemsidor eftersom de vet att vem som helst kan se vad de tagit del av och de kommer som ett resultat av detta att hindras i sitt informationssökande. Andra kommer att bli så misstänksamma eller upprörda att de helt slutar använda sig av biblioteket. Konsekvensen av bibliotekets beslut blir alltså att mängden kunskap totalt sett minskar. Ett mindre antal människor tar del av ett mindre antal medier vilket genererar mindre information till myndigheten. De epistemologiska kostnaderna blir väldigt stora (McDowell, 2002:55-56). Rhoda Garoogian tar också upp det faktum att brist på användarsekretess på biblioteken kan ha en avkylande effekt på människors läsning. Om biblioteken får rykte om sig att rapportera människors göranden och låtanden på biblioteket kan det få mycket allvarliga konsekvenser. Om människors rädsla hindrar dem från att använda biblioteket kan de inte längre sägas ha fri tillgång till det, menar hon (Garoogian, 1991:229).
Detta samband mellan förtroende och informations-/kunskapsspridning verkar naturligtvis även på ett positivt sätt. Ett bibliotek som åtnjuter ett högt förtroende bland medborgarna på grund av sitt handlande eller av andra anledningar och ses som en tillgång i samhället kommer att kunna sprida mer kunskap än ett bibliotek med mindre förtroende bland allmänheten (McDowell, 2002:56). Som McDowell slår fast: ”It is because less knowledge would be accrued that […] libraries should not violate confidentiality, not because it is an immoral thing to do” (McDowell, 2002:56 ).
Ämnet är förhållandevis nytt, före 26 oktober, 2001 fanns Patriot act överhuvudtaget inte. Detta gör det svårt att bygga uppsatsen på litteraturstudier. Den forskning vi hittat, som berör Patriot act och bibliotek, är tre enkätundersökningar gjorda av Leigh Estabrook (2002, 2003a, & 2003b). Vi anser inte att detta material är nog för en litteraturstudie. Med dessa undersökningar hade det inte heller varit möjligt att besvara alla våra frågeställningar. Undersökningarna fungerar dock utmärkt som komplement och jämförelsematerial. Vi ville med vår undersökning komma åt åsikter och attityder till Patriot act hos bibliotekarierna, något som är lättare med en kvalitativ undersökning än en kvantitativ (Halvorsen, 1992:85). En metod vi förkastade var att göra intervjuerna via e-mail. Denna metod har testats av en av författarna och materialet blir inte lika innehållsrikt. Ett skrivet material lämnar också väldigt lite utrymme för nyanser i språket, vilket i sin tur leder till begränsat tolkningsutrymme. Det bästa alternativet för oss var alltså att göra kvalitativa intervjuer på plats i USA. Dessa skulle göra det möjligt att nå syftet och besvara frågeställningarna. Ett av problemen med kvalitativa undersökningar är att med ett relativt litet antal intervjuer säga något om en stor population. I vår undersökning är detta inget problem eftersom syftet med uppsatsen inte är att generalisera, utan att säga något om situationen på tre specifika bibliotek. Detta resonemang ledde fram till att vi ansåg att sex stycken intervjuer på tre olika bibliotek var det optimala för denna undersökning. Materialet blir tillräckligt för att besvara syfte och frågeställningar samtidigt som det blir hanterligt och överblickbart för såväl läsaren som uppsatsens författare.
Vi valde att göra intervjuerna i the Bay area i Kalifornien. Anledningen till detta är att en av uppsatsens författare har erfarenhet av området sedan tidigare vilket underlättar de logistiska aspekterna av fältarbetet. Vi är medvetna om att området inte är representativt för USA som helhet, vilket kommer att diskuteras utförligare i avsnitt 1.4.1. Vi valde att begränsa vår undersökning till folkbibliotek. Eftersom våra informanter befinner sig i ett annat land och vi behövde ha kontakt med dem innan vi åkte till USA hade vi ingen möjlighet att välja informanter utifrån speciella kriterier. Vi började med att ta kontakt med ett antal bibliotek för att se om det fanns något intresse från deras sida att ställa upp på intervjuer. Av de fyra bibliotek vi kontaktade var det ett större bibliotek i området om tackade nej. Anledningen var att de tyckte att det var för tidigt att uttala sig om Patriot act. I vårt inledande mail till de fyra biblioteken beskrev vi vad det var vi ville göra och hur vi ville göra det. Vi talade om att vi ville göra minst två intervjuer, en med chefen och en med en annan bibliotekarie. På bibliotek 2 blev vi erbjudna att göra tre intervjuer. Anledningen till detta var att bibliotekschefen trodde att den tredje personen skulle kunna tillföra något till vår undersökning. Personen i fråga (Informant D) hade själv jobbat med många av de frågor som blev aktuella på biblioteken efter det att Patriot act infördes.
På det större av de bibliotek vi besökte fick vi tag i chefen och bestämde tid med henne. Ville vi däremot ha tag i någon mer bibliotekarie skulle vi ta kontakt med en annan avdelning, vilket vi gjorde. Där fick vi också positiv respons, men när vi återkom för att bestämma en tid hörde vi aldrig av dem igen, trots upprepade mail. Därför gjorde vi bara en intervju på bibliotek 3. Av informationen från de andra biblioteken att döma skiljer sig inte informanternas åsikter nämnvärt åt inom samma bibliotek. Vi tror därför inte att det har någon avgörande betydelse för vår undersökning att vi saknar en informant på ett av biblioteken.
Bibliotekschefen på respektive bibliotek var den som valde ut informanterna. Vi hade därför ingen kontroll över ålder, kön eller etnicitet hos våra informanter. Vi anser inte heller att detta är relevant för vår undersökning. Vi kan bara konstatera att samtliga informanter är vita medelålders kvinnor. Huruvida människor ur andra grupper skulle ha svarat annorlunda är alltså inget vi kommer att ta upp, men kan vara ämnet för efterföljande undersökningar.
När vi hade avtalat med de tre biblioteken började vi formulera våra frågor. Vi visste att bibliotekarierna hade olika roller inom biblioteksvärlden, vi var därmed inställda på att inte samma frågor skulle ställas till alla. Dock utarbetades en frågelista med frågor som skulle kunna ställas till alla (Appendix C) och som sedan kunde kompletteras med individuella frågor. Vi utgick från teman som byggde på vårt syfte och våra frågeställningar. De teman vi arbetade utifrån var:
För att göra syftet med denna uppdelning synlig följer nedan en uppställning över vilken uppgift våra olika teman fyllde under intervjuerna:
Förutom frågorna inom våra teman hade vi också med en inledning och en avslutning. Inledningen innehöll sådant som kunde vara bra för våra informanter att veta. Vi berättade att det inte skulle vara möjligt att identifiera dem i vår färdiga uppsats och vad vi skulle göra med kassettbanden och utskrifterna av intervjuerna. Vi frågade dem också om de gick med på att vi spelade in intervjun. Avslutningen av intervjun var en enda fråga: ”Kan du komma på något som vi inte har frågat om, som du tycker vi bör veta?” Detta gav ibland ytterligare information som var relevant för uppsatsens syfte.
De frågor som skrevs speciellt till någon informant handlade främst om den personens speciella arbetsuppgifter på biblioteket. Exempelvis skrevs speciella frågor till informant F, som förutom att vara chef för biblioteket hon arbetar på, är engagerad i Kaliforniens biblioteksförening. Ett par av våra frågor är inspirerade av Estabrooks undersökningar (Estabrook, 2002, 2003, 2003b), men det stora flertalet är våra egna.
Vi la ner mycket tid på att frågorna skulle vara lätta att ställa och lätta för informanterna att förstå. Vi upplevde inte att frågorna i allmänhet vållade våra informanter några problem. Två av frågorna missförstods av ett par av informanterna, men det kunde redas upp med hjälp av följdfrågor eller klargöranden. Det första gällde frågan: “What do you think a librarian’s responsibility and role should be in a changing political climate?”. Ett par av informanterna uppfattade det som att vi menade att biblioteket skulle ha en politisk roll i samhället, medan vad vi faktiskt undrade var vad de tyckte bibliotekets roll skulle vara i ett samhälle i förändring. Svaret vi fick när frågan missuppfattades var att de inte tyckte att biblioteket skulle vara politiskt. Den andra var: ”What do you think the long-term consequences will be?”. När vi ställde den frågan fick vi positiva och negativa konsekvenser som svar, istället för långsiktiga.
Alla intervjuerna genomfördes under relativt goda förhållanden. Oftast satt vi på någons kontor, i och för sig med öppen dörr, men detta var inget som störde själva genomförandet. Vi spelade in intervjuerna på kassettband. I ett fall, intervjun med informant B, har vi placerat bandspelaren för långt bort i förhållande till hur högt informanten talar. Detta gjorde att vissa delar av intervjun hörs dåligt och vissa ord har fallit bort i transkriberingen. Vi tycker dock att vi fått fram det viktigaste av intervjun.
I ett annat fall, i intervjun med informant D, har svaren på våra frågor besvarats relativt kortfattat. Detta beror dels på att informanten var stressad och skulle iväg och arbeta i utlåningsdisken. Personen i fråga verkade dessutom tycka att hela situationen var väldigt obehaglig. Hon hade gått med på att vi spelade in intervjun, men verkade hämmad av bandspelaren. I efterhand funderar vi på om det hade varit en bättre idé att stänga av bandspelaren och låta personen berätta fritt istället.
Vi har inte känt oss begränsade eller hämmade av att intervjuerna skedde på engelska eftersom vi är väl förtrogna med det engelska språket. Vår frågelista var noga utarbetad på ett sätt som gjorde att frågorna skulle vara enkla att ställa. Vi kände aldrig heller att vi och våra informanter inte förstod varann. Vi var också väl pålästa på ämnet, vilket gjorde att biblioteksterminologin på engelska inte vållade oss några problem.
Vi har skrivit ut intervjuerna så ordagrant vi har kunnat. För oss har det viktigaste varit att få fram innehållet i intervjuerna, inte hur saker sägs. Vi har därför inte brytt oss om att skilja på om informanten har sagt exempelvis ”yeah” eller ”yes”. Pauser i informanternas tal fyller dock en funktion genom att de visar att våra frågor inte alltid varit lätta att svara på eller att informanterna varit tvungna att fundera över sina svar. Pauser har vi därför markerat med tre punkter (...). Vi har skrivit ut intervjuerna med skiljetecken, eftersom vi anser att intervjuer som skrivs utan skiljetecken blir oerhört svåra att läsa. Återigen, detta känner vi inte påverkar själva innehållet i intervjuerna.
I intervjuer har informanter ofta en förmåga att tystna i slutet av en mening. Vid sådana tillfällen och vid andra, där vi inte kunnat höra vad som sagts, har vi markerat detta med: /…/ i utskriften. Om vi varit osäkra på vad som sagts har detta markerats med: /…ordet…/, där ordet som står mellan punkterna är det som vi tror sagts. Ljud som på något vis stört intervjun eller kommentarer som vi velat infoga i intervjun står inom klammer [---]. Det kan se ut på detta vis: [Telephone is ringing].
Efter transkriberingen gjordes en helhetsanalys enligt en metod av Halvorsen (1992:131-132), som är 1:e amanuens vid Norges kommunal- och sosialhøgskole. Vi började med att identifiera tre teman som baserades på vad vi ansåg var av störst intresse för syftet med uppsatsen. Dessa teman var:
Utifrån varje tema sammanställdes vad de enskilda informanterna hade sagt om detta tema för att kunna peka på samstämmigheter och/eller skillnader. När detta var klart insåg vi att vi var tvungna att följa upp den gjorda bearbetningen med en delanalys, även denna metod hämtad från Halvorsen (1992:131-132). Anledningen var att dessa indelningar var så grova att de blivit ohanterliga och svåra att överblicka. Två av tre teman delades därför upp i delteman vilket möjliggjorde en större noggrannhet i den följande analysen. Schemat kom att se ut som följer:
Förändringar
Arbetsrutiner
Spara eller slänga?
Library Online
Filter på Internet
Inköp och gallring
Resolutioner och andra aktiviteter
Attityder
Informant A
Informant B
Informant C
Informant D
Informant E
Informant F
Konsekvenser
Som synes valde vi att dela in temat ”Attityder” efter de olika informanterna istället för efter underteman. Detta gjordes eftersom vi ansåg att det underlättar för läsaren att förstå informanternas attityder om de redovisas individuellt. Temat ”Konsekvenser” innehöll inte så mycket information att det var meningsfullt att indela det i mindre delar. Ovanstående bearbetning innebar visserligen en sållning och sammanställning av materialet, men författarnas strävan var att i görligaste mån avstå från att aktivt tolka eller analysera materialet under ovanstående process.
Analysen baserades på ett hermeneutiskt arbetssätt där vi hela tiden strävat efter att återföra tillägnad kunskap till tolkningsprocessen. Konkret för detta arbete betyder det att vår förförståelse av uppsatsens ämne har förändrats under arbetets gång. Alltifrån den första kontakten med ämnet genom tidningsartiklar till de fortsatta studierna och intervjuerna har vi reviderat och förbättrat vår förförståelse. Den fördjupade förståelse som vi på detta sätt erövrat har vi sedan använt för att på ett bättre sätt kunna tolka vårt material (Alvesson & Sköldberg, 1994:171-175).
Intervjuerna gjordes på tre bibliotek i det så kallade Bay Area på USA:s västkust. Den största staden i området är San Francisco och på andra sidan bukten ligger Oakland, som också är en relativt stor stad. I området finns också flera stora universitet, bland annat Berkeley och Stanford. Att vi valde att åka till Bay Area i USA kan ha haft en inverkan på resultaten i vår uppsats. Bay Area anses allmänt vara mer liberalt och accepterande än många andra delar av USA. Vi tror inte att det är en slump att USA:s homosexuella centrum ligger i San Francisco eller att hippierörelsen grundades där. Detta påpekades också av våra informanter trots att det inte var något vi frågade om. Informant A förklarar hur landet ser ut åsiktsmässigt:
[…] the United States is, you know, sort of oblong. And you’ve got the two coasts that are very liberal… and people have… grouped. I mean, people who often have more liberal ideas and seeking more liberal lifestyles and more acceptance have migrated to the coasts. California is pretty liberal and Oregon, actually. And Washington. […] And on the East Coast you have a lot of higher education, a little more freedom, and particularly in the large cities than say, you do in the smaller towns in the Midwest or in the south. […]
Intervjuare: Yes. So, you think if we had done this interview somewhere else, like in the middle of the country, it would’ve made a difference? We would’ve got other responses?
Informant A: I think it might, yes.
Informant A:3 [2]
Hon säger också: “[…] I think our ideals here and standards are pretty loose compared to… the Midwest or some of the places in the south /…/“ (Informant A:9). Även informant F, som är chef för det större biblioteket, menar att området inte är typiskt amerikanskt och att deras åsikter skiljer sig markant från många andra delar av USA.
[…] we’re a particularly liberal area…[…] And the Bay Area is unique in that, you know, I haven’t had somebody come in here and say: ‘Well, gee, why are you saying that about the Patriot act? We need to support our government.’ That’s not going to happen here. But not to say that it wouldn’t happen, maybe in the South, in the Midwest, you know… I don’t know that this is, you know, this from the user-point-of-view, is the most typical American area.
Informant F:10
Informant C tror att svaren kan skilja sig åt beroende på plats, men av andra anledningar, bland annat i New York för att det var där terrorattacken ägde rum:
I think in other parts of the country… you might find a different answer. If you were in New York City, you might find people in libraries saying they’re being a little more vigilant, because they had something really bad happen there. Even in a city like San Francisco that might be true, that they’re, you know, just keeping an eye on people a little more carefully, but I don’t think it would be… severely different.
Informant C:6
Kommentaren om San Francisco har vi tolkat som att hon menar att de kanske håller mer koll på folk där på grund av stadens storlek och att risken att något skulle inträffa där är större än i mindre städer.
Ett mindre bibliotek med ca 250 000 besökare per år. De anger att deras upptagningsområde har en befolkning på ca 19 000 personer (Informant A).
Ett mindre bibliotek med ca 195 500 besökare per år. De anger att deras upptagningsområde har en befolkning på ca 11 000 personer. Orten ligger längs en genomfartsväg och de menar att många stannar till på biblioteket på väg till och från jobbet. På sommaren kommer också många turister till området (Informant C).
Ett större stadsbibliotek med många filialer. De räknar med ett upptagningsområde på nästan 800 000 personer. På huvudbiblioteket har de drygt 2 miljoner besökare per år (Informant F).
Vicestadsbibliotekarie på bibliotek 1. Är i praktiken chef. Den formella chefen sitter i stadsfullmäktige, vilket upptar det mesta av dennes tid. Informant A har varit bibliotekarie i c:a 30 år. Arbetsuppgifterna är till största del administrativa men hon har vid behov yttre tjänst.
Referensbibliotekarie på bibliotek 1. Utför de flesta förekommande arbetsuppgifter. Har arbetat på bibliotek i c:a 20 år men har utbildat sig till bibliotekarie först under de senaste åren.
Filialchef på bibliotek 2. Arbetar regelbundet i yttre tjänst samt deltar i medieplaneringen. Har arbetat som bibliotekarie i över tjugo år, varav två år på den aktuella tjänsten.
Arbetsledare för cirkulationsavdelningen på bibliotek 2. Har arbetat på bibliotek i c:a 8 år. Hon har valt att utbilda sig till bibliotekarie först under de senaste åren och är nu halvvägs genom sin bibliotekarieutbildning. Har enbart yttre tjänst, företrädesvis i utlåningsdisken. Deltar även i flera kommittéer som syftar till att förbättra biblioteksarbetet inom sitt county.
Chef för referensavdelningen på bibliotek 2. Arbetar c:a 50% i yttre tjänst. Har arbetat som bibliotekarie i c:a 9 år varav 7 år på det aktuella biblioteket.
Stadsbibliotekarie på bibliotek 3. Har enbart administrativa uppgifter. Har varit bibliotekarie i c:a 30 år varav fem år på den nuvarande positionen.
I uppsatsen ingår en kvalitativ intervjuundersökning med sex stycken bibliotekarier från tre olika folkbibliotek i Bay Area i Kalifornien. Författarna har också företagit studier i både svensk och amerikansk lagstiftning angående biblioteksvärlden samt dess historiska och nutida kontext. Vi har valt att inte företa någon undersökning av amerikanska användare eftersom det inte ryms inom ramen för denna uppsats. Uppsatsens fokus ligger på amerikanska bibliotek vilket innebär att en fördjupad undersökning av svenska förhållanden valts bort.
Uppsatsen handlar till största del om amerikanska förhållanden och intervjumaterialet är därför av naturliga skäl helt på engelska. Vi har undvikit att översätta våra informanters utsagor eftersom detta skulle innebära en onödig tolkning och omformulering av deras intervjuer. När man vill försöka undersöka attityder hos människor är nyanserna i språket oerhört viktiga. Att översätta dessa små nyanser så att de blir lika tydliga och förmedlar samma konnotationer på ett annat språk är extremt svårt, för att inte säga omöjligt.
Det finns också i materialet en mängd företeelser och förhållanden vilka är specifika för USA. De flesta har vi valt att översätta eftersom vi funnit svenska ord eller begrepp som motsvarar den amerikanska betydelsen. Det finns trots detta några få undantag. Det är ord där det inte finns något svenskt ord eller begrepp som täcker in den amerikanska motsvarigheten eller där företeelsen är så specifikt amerikansk att det inte förekommer i det svenska språket. Det tydligaste exemplet är ”subpoena”. I de flesta lexikon översätts detta med det svenska ordet ”stämning”. På grund av att det amerikanska och det svenska rättsväsendet inte ser likadant ut och har olika juridiska procedurer är denna översättning ofta helt felaktig. Vi har inte hittat någon lämplig svensk översättning av ordet varför vi har valt att förklara det i en fotnot första gången det dyker upp samt infoga det i ordlistan (Kap. 7). Vi hoppas att läsaren har förståelse för de få engelska uttryck som vi på grund av detta har tvingats inkludera i texten.
Vad som för övrigt gäller användandet av citat i uppsatsen har vi strävat efter precision. Precision i den meningen att vi använt citat där en översättning bara skulle ställa sig i vägen för originaltexten och försvåra läsarens förståelse. Detta betyder att exempelvis redovisningen av de amerikanska enkätundersökningarna, som vi använder som jämförelsematerial, till stor del utgörs av direkta citat. Som vi visat ovan är de exakta formuleringarna inte bara intressanta i en uppsats av denna typ utan själva fundamentet för dess analys och slutsatser.
1. Epistemologi är detsamma som kunskapsteori. Det är en huvudgren av filosofin som studerar grundläggande frågor om framför allt kunskapens natur, objekt och källor.