2     Bakgrund

Reaktionerna i det amerikanska samhället omedelbart efter attackerna den 11 september 2001 var starka. För att förstå hur Patriot act kunde antas efter bara sex veckor och utan ändringar måste vi dra oss till minnes hur stämningen i samhällsdebatten såg ut. I media framställdes händelsen som: ”the bloodiest day on American soil since our Civil War” och som en “attack worse than Pearl Harbor” (Wilkins Newman, 2003:220). När ingen av de misstänkta för dådet som myndigheterna fängslat verkade vilja erkänna, diskuterades öppet användandet av tortyr som förhörsmetod (Wilkins Newman, 2003:222). Det rapporteras också om hotelser inför omröstningen om Patriot act.

The Bush Administration implied that members who voted against it would be blamed for any further attacks - a powerful threat at a time when the nation was expecting a second attack to come any moment and when reports of new anthrax letters were appearing daily.

ACLU, u.å.(b)

Det är i detta klimat The USA Patriot act antas i senaten med 98 röster för och endast en emot (Chang, 2002:43).

2.1    Vad innebär Patriot act för biblioteken?

The USA Patriot act är en omfattande lag som påverkar en mängd olika delar i det amerikanska samhället (Chang, 2002:43-44). Den del som främst är intressant i denna uppsats är sektion 215 (Appendix A). I sektion 215 slås fast vilka dokument FBI kan begära ut samt under vilka omständigheter det är tillåtet för FBI att begära ut dem. Det specificeras också vilka krav som ställs på själva undersökningen samt slutligen vilken domstol som ska godkänna myndighetens begäran. Vi kommer i detta avsnitt att kortfattat gå igenom texten och förklara vad den innebär för biblioteken i USA.

Även innan Patriot act blev lag den 26/10-2001 fanns det regler som bestämde vilka olika dokument som FBI kunde begära ut. Det handlade till största del om affärsdokument från exempelvis biluthyrningsfirmor. Den nya lagstiftningen ändrar detta radikalt. Med stöd av Patriot act kan FBI begära ut ”[…] any tangible things (including books, records, papers, documents, and other items) […]” (Appendix A). Det finns alltså inga restriktioner längre för vilken sorts dokument (eller ting) som myndigheten kan kräva att få tillgång till. För biblioteken innebär detta att information om användare, exempelvis vilka böcker dessa har lånat eller vilka Internetsidor de tittat på, omfattas av den nya lagen (Beeson & Jaffer, 2003:6 & ALA, 2003e). Graden av misstanke som krävs för att FBI ska kunna kräva ut dokument har också minskat. För att bli föremål för undersökning räcker det för en icke medborgare att ha skrivit en insändare eller besökt ett möte, som FBI på något sätt blir intresserade av. För amerikanska medborgare är kraven en aning högre. Men allt som myndigheten behöver göra för att få en subpoena [1] är att: ”specify that the records concerned are sought for an authorized investigation […] to protect against international terrorism or clandestine intelligence activities” (Appendix A). Det är dessutom så att om FBI anser att undersökningen uppfyller kraven i sektion 215 måste domaren bifalla (Beeson & Jaffer, 2003:5). Slutligen finns det en sekretessklausul som förbjuder den som plockar fram material till FBI att berätta detta för någon (Appendix A). Det sistnämnda innebär i biblioteksfallet att det är förbjudet för en anställd att berätta för någon, exempelvis sina överordnande eller personen som är föremål för undersökningen, att en undersökning företagits på biblioteket, någonsin (ALA, 2003e). Inbyggt i lagen finns en klausul som bestämmer att delar av den, inklusive sektion 215, kommer att upphöra att vara i kraft efter den 31/12-2005 (Appendix B). Dock arbetas det på vissa håll med att förlänga dess giltighet (ALA, 2003c).

2.2        Tillägg till den amerikanska konstitutionen

Läsaren kommer framöver i uppsatsen att stöta på referenser som syftar på två olika tillägg (amendments) till den amerikanska konstitutionen. Vi vill därför redan nu beskriva dessa i korta drag för läsaren. De två tillägg som åberopas är första och fjärde tillägget till konstitutionen. Eftersom de är korta och koncisa samt viktiga för förståelsen av de argument för och emot Patriot act som följer nedan kommer de här att citeras i sin helhet. Första tillägget handlar bland annat om åsikts- och mötesfrihet och säger:

Congress shall make no law respecting an establishment of religion, or prohibiting the free exercise thereof; or abridging the freedom of speech, or of the press; or the right of the people peaceably to assemble, and to petition the government for a redress of grievances.

Legal Information Institute, 2003

Det fjärde tillägget handlar om rätten att inte bli föremål för orättfärdiga undersökningar och lyder som följer:

The right of the people to be secure in their persons, houses, papers, and effects, against unreasonable searches and seizures, shall not be violated, and no warrants[2] shall issue, but upon probable cause, supported by oath or affirmation, and particularly describing the place to be searched, and the persons or things to be seized.

Legal Information Institute, 2003

De två tilläggen som citeras ovan används som tillhygge av i princip alla de olika aktörerna i de kommande avsnittet. De verkar passa lika bra i munnen på Patriot acts tillskyndare som dess belackare, vilket vi kommer att se nedan.

2.3        Andra aktörer

Förutom biblioteken finns det några andra aktörer som har en stor del i debatten kring Patriot act. En är FBI, som är de som utför eventuella undersökningar på biblioteken. En annan är Department of Justice, som är USA:s motsvarighet till vårt svenska Justitiedepartement. American Civil Liberties Union (ACLU) är en organisation som är motståndare till Patriot act. American Library Association (ALA) är naturligtvis också viktig i sammanhanget. Vi tycker det är viktigt att i uppsatsen redovisa vad dessa aktörer säger om Patriot act, eftersom de påverkar bibliotekens situation på ett eller annat sätt. Vi vill här poängtera att detta är information som dessa aktörer själva presenterar på sina hemsidor. Vår tolkning och analys av denna information kommer i ett senare skede av uppsatsen.

2.3.1          Federal Bureau of Investigation

Den information FBI presenterar om Patriot act på sin hemsida verkar främst vara till för FBI:s interna behov. Den ger inte intrycket av att vara till för att upplysa allmänheten om hur FBI ser på Patriot act. På FBI:s förstasida finns dock en länk till en sida där frågan ”Can the FBI look at your library records any time they want?” besvaras. Deras svar är att det inte är möjligt. Det är endast möjligt för FBI att gå in och begära ut uppgifter från biblioteket under vissa omständigheter.

A person's library records may be subpoenaed by a federal grand jury for a specific case. Special Agents of the FBI are also able to obtain records with a criminal search warrant in the course of an investigation. Now, under Section 215 of the U.S.A. Patriot Act of 2001 […], the FBI may be granted authorization by the federal FISA court to access records in an investigation specific to international terrorism or foreign intelligence.

FBI, u.å.

FISA, som nämns i citatet ovan står för Foregin Intelligence Surveillance Act. FISA-domstolen infördes 1978 för att ha uppsikt över sådant som berör underrättelsetjänstens utländska underrättelsematerial. Förhandlingar och dokument från domstolen är hemliga, vilket gör att insynen är obefintlig. Om FBI vill begära ut information från biblioteket under Patriot act, måste de först bevisa för en domare att dokumenten berör en pågående brottsundersökning.

[T]he FBI must prove to a judge that it has probable cause and must certify to the court that these records are sought "for an investigation to obtain foreign intelligence information not concerning a U.S. person or to protect against international terrorism or clandestine intelligence activities, provided that such investigation of a U.S. person is not conducted solely upon the basis of activities protected by the First Amendment to the Constitution." In any investigation, of course, including those in which Section 215 is invoked, it is important to maintain secrecy both to protect the integrity of the case and to protect the reputation of the individual being investigated, in the event no charges are brought.  

FBI, u.å. 

Detta är den enda information vi har hittat på FBI:s hemsida där de riktar sig mot allmänheten. Övrig information om Patriot act på deras hemsida finns i rapporter och i interna nyhetsbrev. Vi kommer senare att se att det finns de som inte håller med om det FBI skriver.

2.3.2          Department of Justice

Department of Justice menar att deras främsta uppgift är att förhindra framtida terroristattentat i USA. De ser Patriot act som ett verktyg som hjälpt dem i flera lyckade operationer mot terrorister som hotat USA sedan den 11 september 2001. Department of Justice menar att Patriot act egentligen inte är något nytt. ”Congress simply took existing legal principles and retrofitted them to preserve the lives and liberty of the American people from the challenges posed by a global terrorist network” (Department of Justice, u.å.). Patriot act gör det möjligt för brottsutredare att använda verktyg som tidigare bara varit tillgängliga för brottbekämpning inom organiserad brottslighet och narkotikabrott. Det gäller till exempel elektronisk övervakning, möjlighet att undersöka misstänkta utan deras vetskap och att kunna begära ut dokument från berörd affärsverksamhet (Department of Justice, u.å.).

Till skillnad från FBI har Department of Justice information som riktar sig till allmänheten på sin hemsida. De försöker förklara vad lagen innebär, inte bara för bibliotek, utan även för andra verksamheter. De anser också att det uppstått en del mytbildning kring Patriot act och bemödar sig med att försöka avliva en del av myterna. Bland annat menar de att ACLU (American Civil Liberties Union) sprider myten om att människor inte är medvetna om att deras biblioteksvanor kan bli föremål för övervakning av myndigheterna. Department of Justice citerar ACLU, som menar att hemlighetsmakeriet kring Patriot act skapar ett samhälle där vi blir påhoppade av tankepolisen för vad vi läser och för vilka sidor vi besöker på Internet. ACLU tycker att denna typ av övervakning är avskyvärd och onödig i ett fritt samhälle. Department of Justice tillbakavisar denna kritik genom att säga att Patriot act skyddar amerikaners rättigheter i enlighet med konstitutionens första tillägg. De menar också att terroristbekämpare inte har något intresse i vad den genomsnittlige amerikanen läser. Att Patriot act gör det möjligt för dem att undersöka biblioteken försvarar de med att terrorister och spioner tidigare använt sig av bibliotek för att planera och utföra dåd som hotat den nationella säkerheten. Det ska inte vara möjligt för terrorister att i skydd av biblioteken planera och utföra terrorhandlingar (Department of Justice, 2003).

Attorney General John Ashcroft, som är chef för Department of Justice, har tidvis varit kritisk mot bibliotekariernas motstånd till Patriot act och kallat dem hysteriska. I ett tal till National Restaurant Association säger han:

The law enforcement community has no interest in your reading habits. Tracking reading habits would betray our high regard for the First Amendment. And even if someone in the government wanted to do so, it would represent an impossible workload and a waste of law enforcement resources. […] It would be a tragedy if the hysteria surrounding certain aspects of our war against terror were to obscure the important evidence that the Department of Justice has protected the lives and liberties of the citizenry, and not just in the very real world of anti-terrorism.

Ashcroft, 2003a

I ett senare tal i Memphis, Tennessee hävdar han att FBI aldrig har utnyttjat Patriot act för att undersöka användarna på biblioteken:

[…] I asked the FBI and the Department of Justice to declassify the report on how many times we have used the power to check library records. And wouldn't you know it. So prying are we, so overheated is our passion to know the reading habits of Americans that we have used this authority exactly... never. No one's reading habits have been reviewed. Not a single American's library records has been reviewed under the Patriot Act.

Ashcroft, 2003b

Eftersom Patriot act innehåller en så kallad ”gag-rule”, som innebär att ingen får berätta för någon att en undersökning ägt rum, är det svårt att verifiera det Ashcroft säger. Som vi kommer se senare finns det uppgifter som visar att undersökningar faktiskt skett på biblioteken.

2.3.3          American Civil Liberties Union

American Civil Liberties Union är en organisation som är politiskt obunden. De arbetar för att upprätthålla de fri- och rättigheter som garanteras det amerikanska folket genom lagar och konstitutionen (ACLU, u.å.(a)). ACLU är en av de organisationer i USA som gör starkast motstånd mot Patriot act. De är bland annat just nu engagerade i en rättstvist mot staten där de försöker bevisa att delar av Patriot act, främst sektion 215, strider mot konstitutionen. ACLU har till stor del samma information om Patriot act på sin hemsida som Department of Justice har. Skillnaden är att medan Department of Justice till stor del citerar lagen, förklarar ACLU i enklare termer vad lagen innebär. Ofta är informationen som presenteras på de båda sidorna totala motsatser. Vi kommer ta upp detta senare i diskussionen, men kommer här ta upp en del av de saker som ACLU informerar om (ACLU, u.å.(c)).

Section 215 allows the government to obtain without an ordinary criminal subpoena or search warrant and without probable cause an order from a court giving them records on clients or customers from libraries, bookstores, doctors, universities, Internet service providers and other public entities and private sector businesses. The Act also imposes a gag order prohibiting an organization forced to turn over records from disclosing the search to their clients, customers or anyone else. The result is vastly expanded government power to rifle through individuals’ finances, medical histories, Internet usage, bookstore purchases, library usage, school records, travel patterns or through records of any other activity.

ACLU, 2003

I motsats till vad FBI och Department of Justice säger, menar ACLU att det faktiskt är möjligt för FBI att undersöka en person enbart på grundval av deras läs- och Internetvanor. Detta menar de strider mot konstitutionens första tillägg, som garanterar amerikaners åsiktsfrihet. Gäller undersökningen en utlänning räcker exempelvis läsvanor för att få tillstånd till en undersökning. Reglerna för att få tillstånd att undersöka en amerikan är något striktare (ACLU, u.å.(b)). I normala fall kan FBI inte företa en undersökning utan att bevisa skälig misstanke (probable cause) och få ett tillstånd från en domare, men Patriot act har nu gjort det möjligt. FBI behöver bara visa att uppgifterna som begärs ut berör en pågående undersökning och det är tveksamt om domaren har rätt att neka dem tillstånd i ett sådant fall (ACLU, 2003:5). Detta strider, enligt ACLU mot konstitutionens fjärde tillägg, som bland annat garanterar att medborgarna ska vara skyddade mot orättfärdiga undersökningar eller arresteringar (ACLU, 2002).

2.3.4          American Library Association

American Library Association (ALA) är USA:s motsvarighet till Svensk Biblioteksförening och har 64 000 medlemmar. De ser som sin uppgift att verka för högsta möjliga kvalitet inom biblioteks- och informationsservice och att tillgängliggöra detta för allmänheten (ALA, 2004). ALA har antagit en resolution mot Patriot act och en stor del av USA:s bibliotek har sedan anslutit sig till denna. I resolutionen skriver ALA att biblioteken är en viktig kraft när det gäller att tillgängliggöra kunskap och information. De menar att förtryck av idéer underminerar ett demokratiskt samhälle och att användarsekretess är nödvändigt för att människor ska kunna utöva sina rättigheter enligt konstitutionens första tillägg. Biblioteksanvändares intressen ska inte undersökas eller granskas av andra. ALA uppmanar i resolutionen alla bibliotekarier att informera sina användare om vad Patriot act innebär, både vad gäller användarsekretess och bibliotekens åtaganden gentemot myndigheterna. ALA motsätter sig att myndigheterna använder sin makt för att förhindra ett fritt och öppet utbyte av kunskap och information. ALA anser att delar av Patriot act utgör en fara för amerikaners utövande av sina konstitutionella rättigheter och biblioteksanvändares rätt till sekretess (ALA, 2003d).

2.4        Library Awareness Program

Patriot act är inte unikt i USA:s historia. FBI har vid ett flertal tidpunkter haft möjligheten att begära ut information från biblioteken. Hösten 1987 avslöjade New York Times att FBI under en period gått in på bibliotek och begärt ut information (Foerstel, 1991:10-11). Riktigt när det började vet man inte, men spioner på biblioteken vid universiteten på 60-talet var inte ovanligt (Foerstel, 1991:4). På 70-talet försökte FBI rekrytera bibliotekarier som spioner och försökte få dem att rapportera om misstänkta personer och deras förehavanden: ”[…] the uniqueness of this program is its attempts to recruit librarians as counterintelligence ’assets’ to monitor suspicious library users and report their reading habits to the FBI” (Foerstel, 1991:2). ALA reagerade med en rekommendation till alla bibliotek i USA. Alla bibliotek skulle:

[…] adopt a confidentiality policy, advise all library employees that library records not be released except pursuant to a court order, and resist the issuance or enforcement of such an order until proper showing of good cause had been made in a court of competent jurisdiction.

Foerstel, 1991:6

Protesterna från ALA och bibliotekarierna blev högljudda och argumenten mot Library Awareness Program lät ungefär som argumenten mot Patriot act idag:

The requests of the FBI that library staff monitor and report the use of the library by any patron chills the First Amendment freedoms of all library and database users. The library Awareness Program is a threat to the fundamental freedom of this nation. If continued, it will seriously and unnecessarily invade the intellectual life of citizens.

Foerstel, 1991:29

Under våra intervjuer ställde vi frågan: “Has anything else had this kind of impact on libraries in the US?” till alla våra informanter. De flesta av våra informanter kom att tänka på förföljelsen av kommunister på 50-talet. Endast en av våra informanter kom på att berätta om Library Awareness Program, men hon hade å andra sidan upplevt FBI:s besök själv:

Back in the 80s, the early 80s the FBI was… I don’t know who they were investigating, but they were going around to libraries for, particularly University libraries and asking people who worked there about specific books that had been borrowed and who checked them out. And it was very secretive again, very… and they didn’t announce that they were doing it they would just walk into a library and ask […]. And… there was quite an outcry about it, especially in the profession, but also generally in the population. So, there’s always been a tendency for that kind of thing to happen… […] When they were looking for the Unabomber the library where I was working was visited by the FBI, twice. […] I was in Oakland and they thought he had a connection with Berkeley and Oakland. And they were asking about a specific book. They were very careful when they asked, they didn’t ask me to look up records about who checked things out, but I could tell that’s what they really wanted to know. They knew I wouldn’t tell them, but that’s really what they wanted to know. So, there’s always been… they’ve always been investigating libraries… to some extent. This [Patriot act] just gives them more tools to do it and to do it more blatantly […].

Informant C:7-8

Library Awareness program lades ner i slutet på 80-talet efter massiva protester från ALA och biblioteksvärlden. I samband med detta införde 48 av USA:s stater lagar om användarsekretess som skulle gälla bibliotek (Bazar, 2003).

2.5        Amerikanska etiska riktlinjer

Det finns två stycken uppsättningar med etiska riktlinjer som vänder sig till olika delar av den amerikanska biblioteksvärlden. Library Bill of Rights vänder sig till biblioteket som institution och slår fast bibliotekets uppdrag. Library Code of Ethics vänder sig istället till den enskilda bibliotekarien som yrkesperson (ALA, 2003a & 2003b).

Library Bill of Rights tar i sex punkter upp de principer som ALA anser bör ligga till grund för ett biblioteks arbete. De sex punkterna tar upp vikten av frihet från censur och alla människors lika rätt till biblioteket och dess resurser ur olika vinklar. Intressant att notera är att det explicit sägs i punkt tre och fyra att biblioteket skall utmana eventuell censur och att det skall hjälpa och stödja alla personer och grupper som kämpar mot inskränkningar i yttrandefriheten och den fria tillgången till information. Texten är skriven utifrån ett strikt institutionellt perspektiv på verksamheten. Library Bill of Rights antogs 1948 av ALA och texten har, med undantag av något enstaka ord, varit oförändrad sedan dess (ALA, 2003b).

Library Code of Ethics antogs av ALA 1995 och baseras på tanken att eftersom bibliotek och de som arbetar på dem har en sådan genomgripande påverkan på urval, organisering och spridning av information har de därmed också ett mycket stort ansvar. Det står i inledningen till punkterna att i ett politiskt system som baseras på välinformerade medborgare är bibliotekarierna förpliktigade att främja intellektuell frihet och fri tillgång till information. I motsats till Library Bill of Rights som nästan uteslutande tar upp frågan om censur och tillgänglighet handlar de åtta punkterna i Library Code of Ethics om många olika aspekter av biblioteksarbetet sett ur ett individuellt perspektiv. Eftersom de är så viktiga gör vi en snabb resumé av punkterna:

• Bibliotekarier ska tillhandahålla den högsta möjliga servicenivån till sina användare.
• Samlingarna ska vara välorganiserade och opartiska.
• Ingen censur ska tillåtas.
• Användarnas integritet ska bevaras.
• Upphovsrättsliga rättigheter ska respekteras.
• Kolleger och medarbetare ska respekteras och behandlas väl.
• Privata intressen ska aldrig komma före bibliotekets eller dess användares intressen. Personliga uppfattningar ska aldrig få påverka professionaliteten i arbetet.
• Bibliotekarier ska sträva efter att ständigt bli bättre i sitt yrke genom lärande och utveckling (ALA, 2003a).

2.6        Tidigare forskning

Eftersom ämnet är förhållandevis nytt finns inte mycket forskning publicerad. De viktigaste bidragen är från Leigh Estabrook som gjort tre stycken enkätundersökningar (Estabrook, 2002, 2003a, 2003b). Estabrook är chef för Library Research Center vid University of Illinois at Urbana-Champaign. Eftersom vi längre fram i denna uppsats kommer att använda dessa undersökningar som ett jämförelsematerial kommer vi att nedan gå igenom dem i detalj.

Den första undersökningen skickades ut 2001-11-21, alltså bara en knapp månad efter Patriot act infördes. De skickades ut till alla 629 st bibliotek i delstaten Illinois. Svarsfrekvensen var 87.9%. Det viktigaste som framkom var följande:

• 58% svarade att de aldrig hört talas om Patriot act.
• 10% var ”more likely to notice what materials are being checked out by users”.
• 9.9% svarade att ”[they were] realizing there are circumstances necessary to compromise privacy of patrons records”.
• 5 st bibliotekarier svarade att de hade ”voluntarily withdrawn… materials that might be used to assist terrorists” (Estabrook, 2002).

Det finns ett problem med denna första undersökning som gör den svår att använda på ett säkert sätt. I motsats till de två efterföljande undersökningarna finns ingen rådata redovisad, varken frågor eller svarsalternativ. Vad som finns är en artikel (Estabrook, 2002) där författaren i löpande text sammanfattar vad hon anser vara de intressantaste svaren.

Undersökning nummer två gjordes 2001-12-04 med en uppföljning 2002-01-09. Enkäten skickades till 1503 av de 5055 bibliotek i USA med ett upptagningsområde större än 5000 personer. Dessa biblioteks samlade upptagningsområde täckte 96% av befolkningen. Svarsfrekvensen var 68%. Följande uppgifter framkom:

• 42.4% svarade att de aldrig hört talas om Patriot act.
• 53.4% var efter 11/9 2001 ”More likely to notice the kinds of materials people are checking out”.
• 50.9% sade att de var ”Realizing there are circumstances in which it would be necessary to compromise the privacy of patron records”.
• 4.1% svarade ja på frågan ”Have authorities (e.g., FBI, police) requested any information about your patrons pursuant to the events of September 11^th?”.
• 20.2% hade ”Reported patron records and/or behaviors to outside authorities (e.g., FBI, police)” (Estabrook, 2003a).

Den sista undersökningen gjordes oktober 2002, alltså ett år efter Patriot act infördes. Den skickades till cheferna på 1505 av de 5094 bibliotek med ett upptagningsområde större än 5000 personer. Bibliotekens sammanlagda upptagningsområde täckte 96% av befolkningen. Eftersom populationen ser annorlunda ut i denna undersökning jämfört med de föregående är resultaten på vissa av frågorna omöjliga att jämföra och andra frågor har utgått helt. Detta bör läsaren ha i åtanke när han/hon bedömer svaren. Det som framkom var att:

• 8.7% svarade ja på frågan ”In response to the events of September 11, 2001, are any of your staff members more likely to monitor the kinds of materials people are checking out?”.
• 18.9% svarade ja på frågan ”In response to the events of September 11, 2001, are any of your staff members believing there are circumstances in which it would be necessary to compromise the privacy of patron records?”.
• 1.3% sade sig frivilligt ha tagit bort material ”that might be used to assist terrorists, such as material on bomb making or bio-terrorism”.
• 4.1% svarade att någon ur personalen hade ”voluntarily reported patron records and/or behaviors to outside authorities (e.g., FBI, police) in relation to terrorism or suspected terrorist activities”.
• 10.7% svarade ja på frågan ”Have authorities (e.g., FBI, INS, police officers) requested information about any of your patrons since Sept. 11, 2001?”.
• 32.6% av ovanstående förfrågningar kom från FBI och 68% från polisen.
• 83.1% av de ovanstående frågorna kom i form av ”Verbal request for voluntary cooperation” medan endast 22.3% var i form av en subpoena.
• 50.3% av de som tillfrågades om frivillig medverkan lämnade ut de begärda uppgifterna.
• 49.7% av de som tillfrågades om frivillig medverkan nekade att lämna ut de begärda uppgifterna.
• 10.3% av de som fått domstolsbeslut på att de måste samarbeta uppgav att sektion 215 av Patriot act var grunden till domstolens beslut.
• 2.6% svarade ja på frågan ”Is there any part […] that you did not answer, or did not answer completely, because you believe you are legally prohibited from doing so?”.
• 40.5% rapporterar att de börjat begära identifikation av användare som vill använda Internetdatorer.
• 14.6% har slutat begära identifikation av användare som vill använda Internetanslutna datorer.
• 33.5% har börjat övervaka vad användare gör vid datorerna. Antingen visuellt eller genom att gå igenom cache/history filer.
• 34.1% har installerat programvara som raderar cache/history filer efter varje användare eller med regelbundna intervaller (Estabrook, 2003b).

Dessa undersökningar kommer att diskuteras längre fram i uppsatsen och sättas i relation till den kvalitativa undersökningen som författarna gjort på plats i Kalifornien. Förutom ovanstående har författarna inte kunnat hitta någon forskning som inriktas på lagens inverkan på bibliotek eller bibliotekariernas situation. När det gäller hur attackerna påverkade samhällsklimatet finns Wilkins Newmans artikel från 2003 med titeln September 11: A societal reaction perspective (Wilkins Newman, 2003) som på ett bra sätt diskuterar detta. Nancy Changs Silencing Political Dissent (Chang, 2002) sätter in Patriot act i ett historiskt och politiskt sammanhang och tar också upp hur lagstiftningen på området historiskt sett ut i USA.