Tankar

På denna sida kommer jag att lägga ut lite tankar som man ofta går och tänker på.

Det snackas så mycket att man ska stå för den man är. Klart att man gör det för annars så
förnekar man ju bland annat sina föräldrar. Men varför har det blivit så viktigt nu?.
Man har väl alltid varit den man är, så det är ju inte något nytt. Det är väl viktigare att man kan
umgås. ta en fika, snacka lite, och fråga hur har du det. Jag vet inte men den biten är kanske
inte så viktig. Jo visst är den det!. Det om något är ju att hålla samman. Och då står man ju
för vem man egentligen är. Ett vänligt ord en kram. Det säger så mycket.
Och det behöver gamla som unga.

Gör något positivt i dag. Gör någon glad." Ge en kram".
Varför inte bara ta en fika hos någon som du inte träffat på länge.

Då har det gått ännu en vecka.
Denna veckan har det varit fullt upp, Och mycket rädsla.
Har väl försökt att stoppa tankarna när dom kommit.

Rädsla vad är det igentligen?

1.När man inte ha kontroll på vad som händer.2
2.Man har inte kontroll på sina tankar.
3.Man är maktlös.

Vad kan man göra av det?

1.Vända det till något positivt.
2.Vad kan jag själv göra för något.?
3.Ta kontroll över situationen.
4.Kontrollera fakta.

Rädsla är ett svårt ord. Att översätta. Så mycket känslor, ja det finns så mycket att ta på.

Då är det söndagskväll. Jag känner mig så nöjd med veckan som gått.
Har umgåtts med mina barn, och min gamla Mor. Känner en inre frid i mig själv.
För visst är det så att när man säger jag har inte tid....Inte är det tiden som det handlar om,
utan viljan!!!... Har man den så räcker tiden alltid till. Men om man inte tar sig den tiden,
vad har man då?? Den frågan har jag inte något bra svar på., Egentligen så är ju våra nära
och kära så viktiga, att allt annat får stå åt sidan, om vi inte kan ta vara på det, Vad har vi då kvar?
Ett dåligt samvete, Han knackar på axeln och säger "Hallå" .Vakna, kanske är det för sent.
Och det får vi leva med resten av livet. ,Mycket handlar kanske om rädsla, osäkerhet, ja man kanske
rent av är så osäker i sig själv . Man helt enkelt gömmer sig bakom en mask. Livrädd att någon
ska lyfta på den, och få se vem man är. Men vi människor är ju inte stöpta i samma form,
och det är väl både på gott och ont.

Vill dela med mig lite av mina tankar ...
Visst är det en konstig värd vi lever i.
Det finns ju så mycket elände runt oss. Idag läste jag en artikel om en ponny
som dom hittat i sin hage. Delar av mulen och bakdelen var borta. Man undrar ju.... är
människan så grym? Svar: ja, tyvärr så är det ju så. Och alla barn som far illa på något vis.
Då måste man ju ställa sig den frågan. Vilka är dessa människor. Som inte någon har respekt
alls varken för mänskligheten eller djurlivet. Har dom några känslor alls?
Kanske är det så att dom förnekar både sig själva och sina nära o kära. Och lever i sin
egen värd. Är den livsstilen ett sätt att visa att här är jag..... Men egentligen har dom ju inte
något kvar. Det har dom ju varit så noga med att kasta bort och städa undan efter sig.
Men det är synd om dom .Dessa vilsna människor.
Det var lite av mina tankar och funderingar.

"Vi lever här och nu.
Vi ska vara rädda om varandra i morgon kan det vara för sent.
Sträck ut din hand säkert finns det någon som tar den.
Ge med hjärtat inte med huvudet .....

~Tillbaka~