DAGBOK                                                  
USA resan år 2000, Resenärer: Lovisa och barnen Jennifer & Kristoffer
Adressen för att e-maila mig är Loove@telia.com


 9 oktober 2000

Hej alla ni som bestämt er för att följa mig och mina barn på denna resa som vi ska göra. Trevligt att ha er med. Jag hoppas att vi ska kunna bjuda på underhållande läsning. och att vi ska kunna visa fina bilder av allt i vår väg.


Efter ungefär 4 timmars sömn kom Micke och hämtade oss för avfärd från Sandared till Landvetter. Jag har nog aldrig under mitt liv stressat upp mig inför en resa. Jag har varit lugn som en filbunke tiden fram till idag. Resfeber vad är det? Men idag blev jag anings stressad. Väl framme i Paris hade vi nämligen bara 25 minuter på oss från det att planet landade tills att nästa plan lyfte. Vi var tvungna att gå av planet, åka transfer, genom passkontroll och röntgen. Och sedan via rulltrappa till vår gate.. Jag var hyperstressad (Det visade jag naturligtvis inte för barnen) och trodde faktiskt att vi skulle missa flyget till Chicago . ..puuuh.....vi hann!!! det var bara 4 minuter tills planet skulle avgå. Vi hann, och dom som inte har sett mig springa fick i alla fall en chans att se mig idag på Paris flygplats. Svettig och anfådda steg vi ombord i princip sist. Så det kan gå. Man kan ju undra vad som hade hänt om vi missat planet. Det vågar jag inte ens tänka på....................


......................"so far so good" som dom säger i usa. Efter landningen som gick bra, så hyrde vi en bil och började körningen
norrut. Första stopp var naturligtvis för att äta det blev Burger King ungarna åt inte mycket på flyget tänk er tortellini med tomat och basilikasås. Eller kalkongryta men kindey bönor inget av dom tilltalade barnen. Då var hamburgare populärt. Efter ett par timmar i bilen somnade båda barnen. Båda har dessutom sovit på flyget Kristoffer sov nog 4 timmar så han ska nog klara tidsomställningen utmärkt. Ikväll ska vi träffa en gammal vän till mig eller gammal och gammal han är nog inte ens 40 fyllda. Rory heter han och han har svensk släkt på Gotland. Vi åker nog iväg och äter någon god mat skulle jag tro. Ska ta några foton på honom så att ni får se sedan. Kameran har faktiskt inte hunnit komma upp ur "ryggan" ännu. Ja det är ju inte varje dag som man
springer igenom en huvudstad. *skratt*



10 oktober

En tanke bara
Tänk vad man kan hitta i USA. Igår var vi inne på en Walmart för att få vägbeskrivning och yrkesskadad som jag är gick vi runt och kollade lite. För dom som inte vet var Walmart är så kan jag berätta att det är ett jättestort varuhus som har precis allt du kan tänka dig. Ungefär som en dubbelt så stor B&W fast dom har inte mat i form av färskvaror. Ska man ha mat får man gå in på en K-mart som också har allt fast det som inte Walmart har. Walmart har nog allt från chips till fiskegrejer. K-mart har allt från glödlampor till färdigmat och glass. Äsch svårt att förklara. I alla fall vi hittade Pringles chips med pizzasmak och Pringles chips utan fett. Gjorda på fettfri matlagnings olja. Tänk att dom har gjort chips utan fett, förmodligen för att alla fetknoppar i Usa ska kunna fortsätta sitt vanliga sätt att äta. Jag vet inte om jag tror på det. Jag menar att gå ner i vikt och samtidigt äta fettfria
chips.


Hemma hos......
Vi spenderade dagen hos en vän till mig som jag mött online, Larry, och hans fru Sharon. Vi kom dit vid 9 tiden på morgonen och åkte därifrån klockan 15 tiden. Det var svårt att hålla tårarna tillbaka när vi åkte därifrån. Larry är nämligen sjuk i en sjukdom som heter ALS. En dödlig sjukdom. Samma som min pappa hade. Jag vet att jag förmodligen aldrig mer får chansen att träffa Larry. Det var därför jag ville ta den medan den fanns. Och jag ångrar inte mötet en sekund. Och jag vet att de båda var glada över att träffa mig och barnen, man verkligen märkte glädjen. Både Larry och hans fru är underbara människor. Larry är en pensionerad polis och Sharon är sjuksköterska till yrket och jobbar 3 dagar i veckan. Jag måste säga att jag beundrar henne lika mycket som jag beundrar Ragnhild *ler*

Chicago
5 timmar senare så kör vår hyrbil en Silverfärgad Buick Sentury in i centrala Chicago. Jag hade varit lite orolig förut över om jag skulle hitta hotellet men efter en uppgradering av min karta så lyckades jag åka rätt på hotellet efter avfarten från motorvägen. "Rôta" som vi boråsare säger. var det!!! Men lite tur ska man ju ha eller kanske var det skicklighet. Att vi fick ett bättre rum än det vi bokat gjorde ju inte saken sämre!!! Här är förresten utsikten från hotellrummet SearsTower världens högsta byggnad är en av skyskraporna på bilden. Imorgon ska vi göra stan.*ler*



11 oktober
Utsikten från rummet ja den har ni sett på bild från igår. Den är helt fantastisk båda barnen har stått och bara tittat på allt. När ett barn är fascinerad av en utsikt ja då är det något speciellt tror jag. En bild från morgonen Tvärs över gatan har vi förutom McDonalds, en restaurang som heter Rainforrest och den restaurangen är något för ögat det ska jag berätta. Jennifer ville gå dit igår kväll bara för att "titta" då kan ni tänka er. Utsidan av restaurangen har jättelika svampar som dekoration (säkert 3-4 meter höga). En 1 meter stor fjäril som flaxar lite lätt och massor av lianer. Tvärs över gatan bredvid restaurangen syns Hard Rock Café och en Wahlgreens, ska gå dit en sväng sedan idag. Just nu är det för tidigt för att gå ut, klockan är bara 6 på morgonen. Det är väl jetlag som sitter i fortfarande. Michael Jordans Restaurang ser ut så här och den finns utanför vårt hotellfönster 


senare.......

Ont i fötterna kan man nog benämna den här dagen med trots 4 olika turer med taxi. Vi har varit riktiga turister idag, vi har
varit på Navy Pier och strosat omkring. Bild1, Bild2, Bild3. Field Museum är en jättelik byggnad därinne har dom massor av riktiga dinosaurie skelett. Vi åkte senare till Sears Tower som jag redan pratat lite om, vilken utsikt!!! Det var en uppskattad tur. Sears tower har 103 våningar och ungefär 10000 människor jobbar där. Efter det åt vi på ett litet hak. Man blir lite vimmelkantig av alla intryck faktiskt. Lång promenad efter maten och sedan tillbaka mot hotellet fast innan det gick vi in på både HardRock Café och RainForrest Café. Det blev lite suvenirer. På Wahlgreens hittade jag inga vitaminer som jag lovat en vän att köpa men jag hade inte min komihåglapp med mig. Ska prova en annan sedan.


12 oktober


Igår kväll badade ungarna i poolen på hotellet och sedan gick vi och åt på Rainforrest Café, vi hann aldrig gå till Aquarium eller Planetariumdom hade hunnit stänga för dagen. Har kollat på Internet nu på morgonen och dom öppnar klockan 9 så vi kan gå dit tidigt och sedan åka till Cheryl (just nu är klockan 7.30) Jo om ni bara vill titta på alla bilder som vi tar så kan ni klicka här och sedan spara adressen jag kommer att lägga in alla bilder i den mappen så länge som jag har utrymme på passagens server.
Okay, idag har vi varit på Shedd Aquarium där hade dom alla möjliga sorters fiskar från hela världen. Och så hade dom pingviner och delfiner. Tog massor av bilder. Bilresan till Cheryl tog ungefär 4 timmar det blev Kentucky Fried Chicken lunch i bilen på motorvägen. Några vägarbeten och några omvägar sedan hittade jag till Cheryls jobb inte med karta utan med min kvinnliga intuition. Men men jag har ju varit där en gång förut. Vi hade sedan en helt vanlig amerikansk hemmakväll med pizza och tv. Sedan somnade Jennifer i soffan nere i tv rummet. Jennifer med Cheryls hund Imorgon ska vi till en Amish-by och så ska vi åka någon typ av pontonbåt????


13 oktober


Fredagen den 13:de ja det gick ju bra. Det blev ingen pontånbåt idag det blir imorgon. Så får ni alla ytterligare en anledning att läsa morgondagens dagbok. Jag vill här också tacka för alla hälsningar som jag fått via email. Jag har försökt att svara alla men det har blivit väldigt korta brev det är ju inte meningen att jag ska bo framför datorn på min semester. Jag vill också berätta (eftersom någon nämnde att det var tur att jag inte pratat väder ännu) Jooo vi har haft skönt väder. Lagom sommarväder inga moln alls och inte för varmt. Kanske att barnen vill bada imorgon när vi åker med den där båten. Just nu är det i alla fall kvällen och jag sitter hemma i Anitas kök. Anita det är Cheryls bästa väninna hon bor nära Shepshawan där vi har varit idag. Där bor det massor av Amish-folk. Amish är ett folk som är djupt religiösa och dom tror inte på att ha el eller bilar eller andra "nymodigheter" dom vill heller ej vara med på bild men männen dom har oftast en hatt eller mössa på huvudet och dom har byxor med krokar och hakar (dragkedjor är inte tillåtet) Männen har skägg om dom är gifta. Amish får ofta många barn för preventivmedel är inte heller tillåtet. Kvinnorna har klänningar och en liten vit mössa. Om en familj som bor tillsammans till exempel har 3 vuxna barn som jobbar och tjänar egna pengar så går hela deras lön till deras pappa. Det är han som bestämmer över vad som ska göras med pengarna. Men det är klart en hel del pengar går till Pastorn och samfundet. Och pastorn bestämmer om man kan införa
nya saker som är tillåtet. Gudstjänster hålls i hemmet Amish tror inte att bönen har med kyrkan att göra, dom tror att det har med personen att göra. Och det har dom kanske rätt i på sätt och vis. Vi var inne på ett museum det var intressant men delen där det var förinspelade band som vi fick lyssna på var jättetråkiga. Tyckte t.o.m. jag. Jag och Jennfer åkte i alla fall häst och vagn det är det enda färdsättet för en Amish att ta sig fram på förutom på cykel. Det fanns speciella parkeringsplatser för hästarna. Det fanns även en hel del affärer och vi spankulerade igenom de flesta. En sak som dom har här i USa som jag inte stött på så mycket hemma är ljus som doftar. Det finns med pärondoft, vanilj, hallon, stormvind, kiwi. melon ja alla dofter du kan tänka dig. Vi köpte några stycken faktiskt. Ett stort som doftar plommon. Vilken färg tror ni? ja rätt gissat!! lila. ahh...och så måste jag berätta att jag hittade den perfekta födelsedagspresenten till Tuula. En av mina kompisar därhemma. Efter Amish åkte vi hem till Anita jag lagade hederlig svensk köttfärssås eftersom Cheryl älskar den och eftersom Jennifer har velat ha det i flera dagar. Och nu ska jag berätta hur det går till i Amerika. Jo alla får ta sina egna tallrikar ur skåpen och alla kan äta var dom vill Cheryl Kristoffer och Mark åt i vardagsrummet framför tv´n Jennifer och jag åt sittandes på ett par barstolar i köket och värden
och värdinnan satte sig inte ens ner för att äta. Fin matkultur alltså men men maten tog i alla fall slut. Och imorgon är det lördag. Kommer förresten att lägga in bilder från aquariet lite senare så ni kanske får gå tillbaka till den 12 oktober för att kolla på fiskar.
 See ya tomorrow!!!


14 oktober


Ännu en vacker morgon i Indiana. Vi spenderade natten hos Terry och Anita. Vi åt en normal amerikansk frukost. HAHA jo det ska jag berätta först åt alla kanelbullar gjorda från deg som låg i en konservburk det var bara att öppna förpackningen och stoppa in bullarna i ugnen. Jennifer hade på glasyren och sedan åt alla bullar samtidigt som Anita stekte potatis, skinka och ägg. Totalt planlöst tycktes det. Men alla blev mätta så det blev bara bra. Okay nu till den här båten det var som en motorbåt fast fyrkantig med en botten som en katamaran,,,typ. Båda barnen fick styra båten Jennifer styrde "hitan & ditan" medan Kristoffer styrde riktigt bra men fick oss att gå på grund!! Men eftersom båten var så flatbottnad och bottnen så dyig och sandig så var det ingen skada skedd. Kristoffer såg en sköldpadda i vattnet.Några killar på floden var på väg på gåsjakt. Cheryl och Mark var också med på båten.

Senare på dagen så fick barnen åka med på Marks motorcykel en Splirrans ny Harley. Det var jättespännande tyckte barnen trots att Kristoffer från början bara ville åka en liten liten bit. jag har tyvärr ingen bild på det men jag har en bild med Mark och Cheryl med MC´nPå vägen hem från Anita och Terry stannade vi vid en majsfälts labyrint. Det är helt enkelt vad det låter som. Dom hade byggt en stor labyrint av ett majsfält och sedan börjat ta betalt för att folk ska kunna gå in. Dagen avslutades med en shoppingrunda i mataffären och middag framför tv´n precis som amerikaner gör. Ikväll blev det Amerikas nationalrätt Chillidogs och Macaroni cheeze ....översatt så är det korv med bröd med köttfärssås på samt rå lök, ost och senap ...OCH stuvade makaroner till allt fick vi majs naturligtvis!!!
CIAO!!


15 oktober


Jaha, vad tror ni att amerikanerna gör på söndagar då? jo dom går till kyrkan och eftersom vi bor i ett amerikanskt hem just nu så följde vi med. Det var en kyrka med glad sång och en pastor som pratade om Jesus återkomst till världen. Vi sjöng lite till och sedan var det slut. Kristoffer tyckte inte att det var ett dugg roligt men Jennifer tyckte att det var ok. Pastorn var tydligen svensk men när jag frågade så kunde han ingen svenska. Ja det är ytterligare en typisk amerikansk sak. Många amerikaner säger att dom är svenska norska holländska eller italienska eller Skottsk. beroende på var deras förfäder kommer ifrån. Min egna uppfattning är att om man bor i Usa och har amerikanskt pass så är man amerikan inte svensk eller italiensk. Men det är klart alla har ju olika uppfattningar om saker och ting. Efter kyrkan kom vi dock inte så långt. Bara till parkeringsplatsen Jennifer hade nämligen låst bilen och Mark hade lagt nycklarna i bilen (mest för att dom inte tror att något kan bli stulet) Tydligen låser dom inte huset heller!!! Ja i alla fall en Cadillac är inte så lätt att knycka om den är låst så Cheryl ringde polisen. Lätt som en plätt klarade han av att låsa upp i alla fall. Men det blev i alla fall dagens rysare. För idag är det söndag och vi har mest inte gjort någonting. Jo Förresten har satt ungarna på att göra lite av sin läxa. Jahaa, jag har fått förfrågningar (via email) om jag sett någon snygging som jag skulle vilja ta med hem och svaret är nej. Har inte sett en enda snygging ännu. I alla fall ingen jag skulle vilja behålla ... haha. Ja man kan ju inte begära för mycket vi har ju bara varit
borta i en vecka ännu.


..................................lite senare........
haha jag flabbar ihjäl mig. Mark tog ut hästen så att ungarna skulle få rida. Det gick jättebra. Kristoffer klarade det med glans och det gjorde Jennifer också.. Så jag tänkte "varför inte", sa till mig själv "du kan du också" ...haha tji fick jag. Mark gjorde sitt bästa för att hjälpa mig upp men det gick inte. Gud vad jag skrattade tänk er bara en flodhäst som försöker komma upp på en häst. Ja jag vet jag borde inte tänka så men det var så det var. Någon av ungarna fick till en bild på ett av mina försök. ....näe jag blir nog tvungen att banta först innan jag försöker igen om inte någon har en stege till hands eller nått i alla fall. Jag tror de flesta som hade sett mig hade flabbat i alla fall. Själv höll jag på att pinka på mig av flabb. Ikväll blir det kinamat på amerikanskt vis. Det kan ju bli spännande. Eller vad tror ni?? I morgon ska vi kanske åka till ett museum för barn i Fort Wayne och till ett stort shoppingcentra.
Bye bye !!!


16 oktober


Vet ni vad det vanligaste man ser först när man öppnar en Amerikans kylskåp?? Det vet jag. Man slutar aldrig att förundras över alla stora förpackningar Men det man ser först är smör. En stor hink men smör. Jag skojar inte. Smörförpackningen är som en hink i formen och fylls med ungefär 4 KG smör. Utgångsdatumet gäller bara som sista försäljnings datum hel-knas faktiskt. Vet ni vad man oftast ser som nummer två?? jo läsk, läsk och åter läsk. burkar stora flaskor i massor av olika färger. Det jag förundras över är alla stora förpackningar ost säljs i små små bitar dock. När vi var hemma hos Anita och Terry så såg det ganska så lustigt ut Anita som bara är 1.45cm lång och vid sin jättestora diskho ska diska ur lite smutsdisk. Och så hivar hon upp en 3liters flaska med diskmedel. Inte undra på att folk får arbetsskador. Ja man slutar aldrig att förundras.

Här är en bild som vi tog idag utanför en restaurang som vi precis besökt. Inne på restaurangens damtoalett hade dom en 3litersflaska med flour så att gästerna kunde gå därifrån med väldoftande andedräkt...haha Idag måndag har vi varit på K-mart (minns ni som jag skrev om förra måndagen?) Vi shoppade lite olika knasiga amerikanska saker och lite kläder också. Fast sedan var vi tvungna att åka hem till Cheryl och tvätta lite och så fick barnen göra lite läxa. För det har dom faktiskt
med sig en stor hög var. 


17 oktober


Ja då kan man säga att första delen av den här resan är avklarad. I dag på morgonen började vi bilresan tillbaka till Chicago och världens största flygplats, O´hare. Jag tror att det är nog inte många som kan föreställa sig trafiken på motorvägarna i Chicagoområdet. Vägen mellan Fort Wayne och Val Paraiso var lugn men när man närmar sig storstan så blir trafiken tyngre. Barnen provade på att räkna lastbilar. Vilket är jättesvårt eftersom det är 2 filer i vardera riktningen med lastbilar så långt ögat kan nå. Vi uppskattade det till 1000 lastbilar per 5-10 minuter. Vi stannade till i Val Paraiso och tittade på väskor jag tror nämligen att jag blir tvungen att köpa en väska till REDAN!! Nää jag tror inte, jag vet.. att jag måste köpa en väska till annars kanske någon av mina väskor spricker haha... i dagsläget har vi 2 normalstora resväskor och en liten kabinväska och så en ryggsäck var såklart. okay flyget till Phoenix gick bra. Det var tom en bra film på flyget. Sedan var det 1 timmes mellanlandning där. Planet till Sacramento taxade ut på startbanan och blev ståendes....håhåjaja tänker man då. JA planet det stod där en bra stund. Piloten ropade ut något om reservdelar sedan fick vi åka tillbaka till "gaten". Sittandes kvar i planet fick vi vänta på den där reservdelen i över en timme. Kristoffer var helt säker att vi skulle krasha men det gjorde vi inte. Väl i Sacramento hämtade John oss tillsammans med sin fru Maureen. Det tog inte mer än 20 minuter till deras hem. Ett ganska så fint nytt villaområde. Deras två döttrar Marissa (23år) och Shannon (19år) var därhemma för att hälsa oss välkomna och Kan man tänka vi fick deras (Johns och Maureens) sovrum ett stort rum med tillhörande badkar och dusch. Och toalett såklart. Vi somnade väldigt skönt allihop den här
kvällen. Och sorry vi tog inga kort alls den här dagen.


18 oktober


Morgon hemma hos John. Alla det vill säga Marissa, Shannon och Maureen åkte till jobbet. John stannade kvar hemma och höll oss sällskap han har nämligen tagit semester för att kunna umgås med oss. John bakade pannkaka. Amerikanska typens såklart väldigt tjocka men också väldigt goda. Ungarna ville ha smör och socker på sina och kan man tänka vad är det första man ser när man öppnar Johns kylskåp om inte en stor hink med smör!! haha Vi åkte ut på en tur runt området, allt verkar nybyggt eller under uppbyggnad det verkar som om John och hans familj har hamnat i ett område under uppbyggnad, vi går in på "the mall" ett jättelikt shoppingcentra med massor av affärer och restauranger. Vi försökte hitta ett par nya skor till Jennifer eftersom hon beklagar sig hela tiden över att hennes är kokheta. Kristoffer köpte ett par stereohögtalare till sin gameboy för egna pengar. Vi hittade inga skor i "the mall" så vi åt bara lite mat och fortsatte till en skoaffär på ett annat ställe. Där hittade vi två par lättare skor till Jennifer och ett par till Kristoffer för endast sammanlagt 16 dollar (160kr) Sedan åkte vi hem till John igen ungarna tyckte det var varmt så dom tog sig ett dopp i poolen. Det var bara 18 grader i poolen men det brydde sig inte barnen om. solen sken ju och dom var varma. Jag och John satt och pratade i flera timmar, det var trevligt. ojoj nej nej till alla er som tror någonting nu. haha John är mer som en pappa för mig än som en potential pojkvän trots att flera personer under vår rundvandring på Johns arbetsplats trodde att jag var hans fru. .. På kvällen var det dags för "Chucky Cheese" en stor pizza restaurang där dom har massor av olika spel och maskiner och en stor lekborg för barn. Man fick "token" motsvarande vad man handlar för och sedan får man kuponger beroende på vad man vinner på de olika maskinerna ungarna samlade på sig 1090 kuponger (av kupongerna kunde man sedan välja en leksak eller två) med väldigt god hjälp av Marissa och Shannon som båda verkar vara väldigt glada i barn. Dom båda spelade med barnen och klättrade och kröp i de stora rören som gick i taket för barn att klättra i. Ungarna hade i alla fall trevligt och det hade förresten jag också. Pizzan var också god. Kristoffers kommentar om "Chucky Cheese" var:::::> kan vi åka hit igen? ..... så jag antar att det är ett väldigt gott betyg på en restaurang. 


19 oktober


Hej igen allihopa
Idag har det varit "San Fransisco day" Det tog ungefär 2 timmar att åka dit det var dimma över hela bukten. Men jag lyckades ta ett par riktigt bra bilder i alla fall. Det var meningen att vi skulle se Alcatraz den berömda fängelse-ön men när vi kom dit så var alla biljetterna slutsålda tänk er själva 4200 personer om dagen åker dit för att få en guidad tur och idag torsdag var det slutsålt tills på måndag, och på måndag har jag redan planerat att vara en bit söderut. Men vi åkte en "Cable Car" en sorts buss faktiskt som ska se ut som en av stadens berömda spårvagnar det var ganska så kallt faktiskt och vi ångrade att vi inte tog med varmare kläder. Men det var ändå en trevlig åktur. Vi åt i alla fall lunch på en restaurang som hette Alcatraz och som hade en fängelsecell uppbyggd så att vi fick se hur små cellerna var. Efter det kollade vi lite i affärer och sedan åkte vi hem igen. Vi var inne i en hattaffär. massor av mössor och hattar av alla de sorter hade dom. Jag somnade i bilen så det var nog en jobbig dag även om det inte kändes som om vi hade gjort så mycket. Men jag måste säga att Chicago är en maffigare stad. Visst har SF vacker arkitektur och sådant men jag gillar nog Chicago mer. Visste ni förresten att Göteborg är systerstad
med Chicago? Väl hemma planerade jag lite hur nästa vecka ska se ut. Tittade på kartan och så vidare. Ska boka en bil som jag hämtar på lördag. Och titta vad för hotell jag ska ha och framför allt var vi ska spendera första natten. Men det är nog inga problem. Imorgon planerar vi att åka till Lake Tahoe Det blev inte så mycket text idag hoppas ni inte blev alltför besvikna.


20 oktober

Lake Tahoe är vackert men den här dagen var det även kallt. Det tog 2-3 timmar att bila dit upp sedan åkte vi runt sjön och stannade på ett par ställen. Jag tror att bilderna får tala för sig själva här. I bortre ändan av sjön ligger staden South Lake Tahoe och där åkte vi in i Nevada och åt lunch på Cezars Palace. Alltså halva staden ligger i Californien och andra halvan ligger i Nevada. Nevada är alltså samma stat som Reno och Las Vegas ligger i, och då kanske man förstår att i Nevada är det lagligt med spel och dobbel. Så där åkte vi omkring i Staden som inte verkade särskilt stor och i samma stund som vi kom in i Nevada så var husen med ens lyxigare och större och det var skyltar överallt som skvallrade om att det fanns ett Casino bakom skylten.

Vi åt däremot bara mat. Inne på Cezars Palace hade dom en jättestor buffé som vi började äta på. Godaste maten i Usa hittills om jag får säga det. Maten i Indiana är inget vidare faktiskt. Buffen hade allt. Pizza, chinamat, sallad, massor av skaldjur, pasta olika sorter och såser till fritt valt, det fanns biff och kalkon och efterättsbordet.... WOW...Jennifer åt bara majskolvar 4 stycken när hon gick iväg för att hämta efterätt kom tillbaka med 4 olika bitar med tårta. Små men ändå, hon kunde inte välja. Själv åt jag blåbärspaj med mjukglass. 


21 oktober


Hej allihopa !!
Det skulle vara trevligt att veta hur många av er som fortfarande hänger med förutom mina närmaste vänner och släktingar såklart. Den här dagen har inte gått i många knop. Men vi har varit på en Babyshower det är som ett litet party som man har för ett ofött barn. Föräldrarna går till ett varuhus och "önskar" sig bebis saker sedan bjuder de vänner och bekanta på en bjudning. Alla gästerna går till varuhuset och köper presenter efter en lista nästan som vi gör hemma i Sverige till brudpar. Eller jag tror det bara är Duka som håller på med sådant. Jag köpte i alla fall ett set med borste och nagelsax och ett solskydd för bilen. De bjöd på pastasallad och kalkonbröst, skinka och ost samt lite bröd. Vi var därifrån inom en timma eftersom ingen kände någon Familjen Law känner bara barnets pappa och ingen mer. Den blivande pappan är även en gammal av mina "chattvänner" så det var trevligt att få i alla fall se honom. Efter det åkte jag och John till flygplatsen och hämtade min hyrbil som jag ska ha tills den 2 November. Vi försökte dessutom hitta någon typ av bilkudde till Jennifer eftersom hon har klagat på att hon mår illa de senaste bilturerna. Jag tror att hon helt enkelt inte ser vägen och eftersom vi imorgon ska åka en bit ner på "Highway one". Och då vore
det trevligt för henne att se vägen. Jag har hört att den är otroligt vacker. John och jag åkte även och handlade middagsmat. Sedan lagade jag hederlig svensk potatisgratäng med fläskfilé och champinjonsås. MUMS. Det tyckte amerikanerna också.
Det blev inga bilder den här dagen.


22 oktober


Bila söderut var inte så svårt. Bara att följa vägen liksom. Näe jag bara skojade jag köpte en karta men jag visste på ett ungefär vart vi skulle eftersom vi körde samma väg den dagen som vi åkte till San Fransisco. Vägen går norrifrån och ner så att man kommer in i staden via bron. Till och med barnen var hänförda av kullarna som vi passerade. dag var det ingen dimma alls mot var det var i torsdags då vi inte såg över till andra sidan bukten. Idag såg vi en underbar utsikt så vi passade på att ta massor av bilder. Eftersom vi ändå inte fick några biljetter till Alcatraz så tog vi av till höger direkt efter bron in på en väg som heter Highwayone det är egentligen en motorväg som har nummer ett. Den går utmed stilla havet hela vägen längs Californiens kust. Otroligt vacker och det visste jag naturligtvis redan innan. Egentligen ska jag väl säga att iden med den här resan från början var att bila utmed den här kusten för att jag har hört att det är en av världens vackraste. Jag kan nog redan idag efter att ha bilat ner 3 timmar utmed kusten (plus 3 timmar mellan John´s hus och bron) säga att dom har rätt. Dom som påstått detta alltså. Så
otroligt vackert att man blir helt hänförd. Vädret idag ja det behöver jag kanske inte berätta bilderna berättar för sig själva.
Jag fick ett email med en hög frågor som jag tänker besvara. Det här landet jag befinner mig i har ju en hel del saker som fascinerar omvärlden. Sedan finns det ju andra saker som inte är lika spännande. Oavsett om det är spännande eller inte så ska jag berätta att bensinpriset i det här landet är ganska så varierande. I Indiana kostade bensinen 1.47 dollar per gallon likadant i Illinois och hupp!! så fort man kom till Californien så kostade bensinen 1.87 dollar per gallon och inne i San Fransisco var den uppe över 2 dollar per gallon. JA och en gallon hur mycket är då det? Jo det är 4 liter. och 1 dollar kostar grovt avrundat 10 kronor. Så det blir då 15-ca:23 kronor för 4 liter. Ganska billigt tycker svensken men det tycker inte amerikanen
det kan jag garantera. Maten i USA var mycket billigare sist jag var i USA det är klart dollarn stod inte i 10 kronor då, då stod den i 7.50kronor. Stora portioner har ju varit något som amerikanerna har. Men jag har faktiskt inte stött på det så mycket. Kanske för att jag vid väldigt många tillfällen hittills ätit buffé men maten i Californien är helt klart godare i vilket fall som helst. Kanske är det därför som det inte finns så många fetknoppar i Indiana, maten är ju inget god ju. Den första maten som jag tyckte var riktigt god var "räkor och fiskfilé med pommes frites" på Restaurangen i San Fransisco. Sedan var det den där goda
buffén i South Lake Tahoe. Tänk att den restaurangen har öppet dygnet runt. Sa jag det? Ja maten i gårkväll var ju inte så tosig heller men den hade jag ju lagat själv. HAHA!!. Inne på Cezars Palace där fanns det många fetknoppar det gjorde det och man riktigt såg hur en det bara proppade i sig mat och så var dom ju också inne på en restaurang där man får äta hur mycket man vill!!! okay det här får vara nog för idag, imorgon ska vi utforska staden Monterey och staden Carmel.
CIAO!!!!

 
 23 oktober


Dagens ord är definitivt Vacker!!! Vi missade frukosten på hotellet så vi åkte raka vägen till Monterey Bay Aquarium. Vi parkerade en bit därifrån så vi fick gå en bit. Men lite motion skadar ju inte. Så vi promenerade, längs Monterey Cannery en gata med restauranger och affärer. Väl inne på Aquariet gick vi till restaurangen därinne och åt lunch direkt. Ungarna fick kritor och papper. Och en teaterkikare att kika efter fåglar med. Vi hade nämligen en himlastormande utsikt över bukten. Det fanns även ett blad med olika fågelarter så att barnen kunde titta efter vilka som dom såg. Den här bläckfisken var den vaknaste av de alla vi såg. En var JÄTTELIK med ett huvud stort som 3 fotbollar. Den här var däremot inte så stor men den var ändå imponerande. Det fanns en del av aquariet som hade hajar, tonfisk, pingviner utter och andra vatten djur Det fanns många olika havsanemoner. Sjögurka, sjöstjärnor. Alla olika arter du kan tänka dig. Man fick även på ett ställe röra och klappa olika havsdjur. Som dekorationskrabba, havsborre, sjöstjärnor, havsgurka. osv osv. Höll på att inte komma därifrån ett tag för att ungarna hade så roligt Det fanns även en hel del av aquariet med olika maneter och plankton. Och jellifish som amerikanerna kallar det vet inte namnet på svenska. Man kunde titta på plankton via mikroskop och andra smådjur. Spännande tyckte ungarna. Observera alla bilderna har jag tagit själv. Eller så har någon av barnen fotat. Efter aquariet (som jag var heltrött på när vi äntligen gick ut trots att det var intressant) åt vi varsin glass och så var vi inne på en spelhall typ den som dom hade på Chucky Cheeze så barnen var ganska så nöjda efter det.Sedan promenerade vi tillbaka till bilen. Och skådar inte mitt norra öga. Jag hade fått min första parkeringsbot i usa. HAHA. Tänk jag reflekterade inte ens på att det inte var en gratisparkering. Och vad gör man förutom skrattar åt det hela? Ja det som vi gjorde var att ta bilen och köra den mot "17 mile drive" fast först så körde jag norrut en annan väg så att vi kunde se en stad som heter Carmel en liten gullig stad som är känd för att Clint Eastwood har varit borgmästare där. Men jag hittade inte den vägen så vi tog bilen tillbaka ut på motorvägen en avtagsväg. Och sedan in på 17 miledrive. Ja det kostade närapå 10 dollar att åka in där men vi blev snart varse om att det var värt varenda krona. Min spontana åsikt är att om man någon gång får för sig att flytta till USA så ska man definitivt flytta till området inom 17 mile drive. Helt underbart vacker skog men många fina hus. Lite senare hittade vi ner till stranden Pebbles Beach tror jag den heter. Båda barnen blev som tokiga i vågorna . Speciellt Kristoffer trots att vi inte hade badkläder med oss så hade vi en stunds roligheter vid vattenbrynet. Och jag tog massor av bilder. Nu höll solen på att gå ner så vi körde ytterligare en liten bit för att få se solnedgången. Och solnedgångsbilder blev det.......titta och njut. En fulländad bild för en fulländad dag. Vi avslutade dagen med middag på ett ställe som heter Carrols som av en händelse låter barn under 10 år äta gratis på måndagar och tisdagar och eftersom det är måndag idag så var det bara jag som betalade för maten. Det var en ganska så normalstor portion men ungarna verkade inte så hungriga så vi tog med oss vår premiär doggybag till hotellet. Och så bokade jag hotellet för imorgon, i Santa Barbara.
Kram på er allihopa därhemma jag vet att ni blir avundsjuka på min resa (för det har jag hört) men visst är det snällt av mig att del med mig av det som vi ser, hör och upplever?


24 oktober


Föreställ er en så vacker utsikt över ett hav att man inte vill taögonen ifrån det. Föreställ er en vy så hisnande att man bara inte kan ta ögonen ifrån det. Föreställ er att man ska köra 40 mil på en sådanväg. Och föreställ er att man vill stanna på alla hållplatser för att ta kort. Sådan har den här dagen varit. Efter att vi checkat ut från motellet och ätit en s.k. Continental frukost bestående av rostat bröd direkt ut påsen s.k. "help yourself" lite juice och massor av wienerbröd alá modell Kanelbulle/wienerbröd med karamell glasyr. Sittande på hopfällbara stolar bakom Motellreceptionen. Efter en sådan frukost så började vi vår långa resa söderut mot Santa Barbara. Föreställ er sedan känslan att vara utanför civilisationen. Bara vackra vyer så långt ögat kan nå mil efter mil. Nu ska jag egentligen inte babbla på mer utan jag ska visa bilderna som togs idag för på annat sätt kan man inte förklara dagen.

Okay har du nu orkat komma ända hit ner så kan jag berätta att det här var bara de små bilderna. Skulle du vilja ha en kopia av en stor bild så maila mig bara så ska jag ordna det. Så väl framme i Santa Barbara klockan 6 på kvällen efter 7 timmars bilfärd var vi alla mycket trötta. Men barnen ville ändå bada i pollen så det gjorde dom. Kristoffer gjorde kanonkulan massor av gånger och efter det åkte vi ut på stan för att hitta något att äta. Santa Barbara verkar vara en lugn och tyst stad en tisdagskväll som denna. Vi tog med oss maten till hotellet för imorgon blir det Disneyland och då måste vi alla vara utvilade. Det tar tydligen 1½ timme att köra till Anaheim där Disneyland ligger så vi börjar tidigt har vi tänkt. Det är öppet mellan 9-18. Lite korta öppettider tycker jag men man får väl acceptera dem. Vi planerar att vara på Disneyland i dagarna två. Och på hotellet i Anaheim ända tills på måndag då vi ska åka till Catalina Island. 


25 oktober


Santa Barbara kändes inte riktigt barnvänlig. Det verkade som om deflesta husen var hotell eller affärer eller restauranger. Vi lämnade staden så snabbt vi kunde eftersom vi hade hjulen inställda på Disneyland. Det tog ungefär 2 timmar till Los Angeles plus en timma till för att köra genom staden till Anaheim där Disney ligger. Vet ni att Californien är ungefär lika stort som hela Sverige bara det att det bor ca 17 miljoner människor där. Till skillnad mot Sveriges 8½ miljon eller vad vi nu är uppe i. I bara Los Angeles bor det 3½ miljon människor. Lite trist kändes det dock att bila igenom Los Angeles motorvägar och
bara se avgaser i horisonten trots at himlen är blå. Ett grått täcke av moln som inte verkar så hälsosamt precis. Väl framme i Anaheim så hittar jag ganska så lätt till Harbour Boulevard där Hotell Anaheim Inn finns. Ett trestjärnigt hotell som ligger alldeles bredvid parken. Vi var där såpass tidigt att vi bara ställde bilen på parkeringen till hotellet och sedan gick vi till parken. Man kan säga att det är svinigt dyrt att gå in där 205 dollar för oss tre i två dagar. Jaha och eftersom dollar står i ungefär 10 kronor per dollar så är det lätt uträknat ..... drygt 2000kr för oss, men då är å andra sidan alla attraktioner gratis att åka. Man kan åka allt hur mycket man vill. Den roligaste attraktionen som jag tycker vi åkte idag var "Älskling jag krympte publiken" en tredimetionell film med skådespelarna i motsvarande filmer "älskling jag krympte barnen", "älskling jag förstorade babyn" och "älskling jag krympte oss själva" tror jag dom heter. En väldigt verklighetstrogen film som verkligen verkade vara på riktigt trots att det bara var en stor bioduk och inte en stor scen. Med specialeffekter i salongen som skakande stolar och sprutande vatten (då den jättelika hunden nös på publiken). Så blev det hela skitbra.
 
Jag passade på att skämma bort mina barn en dag som denna. Dom fick vad dom pekade på och överraskande nog så minskade "ha" begäret hos i alla fall dottern. Sonen brukar inte ha så stort begär efter materiella saker men. Det var i alla fall en sån dag. Vi åt lunch inne på Disneyland, på "pizza port" Kristoffer åt pizza och jag åt sallad. Jennifer åt spagetti med tomatsås och en "meteoritköttbulle". Disneyland stängde redan klockan 18 så vi drog oss mot utgången. Köpte gossedjur till barnen och ballonger såklart.

Väl tillbaka till hotellet hämtade vi nycken till rummet. Det låg himla bra till MEN dom har tydligen precis målat om taket och min nyallergiska näsa reagerade väldigt starkt på den ELLER så håller jag på att få en väldig förkylning. Jag pratade med receptionisten så imorgon ska vi få byta rum men ikväll känns det som om alla är för trötta för att flytta på allt. Jag har tagit två Alvedon och två zyrlex och mina astmamediciner så jag ska nog klara mig till i morgon bitti tror jag. Jennifer somnade väldigt snabbt ikväll. Stackarn lider av växtvärk i benen. (vilket inte är ovanligt när det gäller henne). Vi åt kvällsmat på Dennys som ligger granne till hotellet. Kristoffer åt rostade mackor med smält ost mellan och pommes frites. Jennifer valde hamburgare och pommes frites. Själv valde jag någon typ av taco måltid Gott var det i alla fall. Vi ska nog gå dit imorgon och äta riktig amerikansk frukost innan vi möter Laraine och hennes man Greg och deras bebis Catalina. Vi ska till Disneyland ytterligare en dag nämligen. Det ska nog bli trevligt det var många ytor därinne som vi inte ens var inne på idag. Som frontierland och kritterland. Tarzans trähus och sådant. Idag hälsade vi på både Musse, kalle, Långben, Snövit och Pluto. Näe nu ska jag nog natta mig för idag känner jag mig verkligen trött så kanske det är allergi i alla fall... rummet alltså. Ska byta det första vi gör imorgon bitti.


Kram alla ni hemma i Sverige!!!


26 oktober


Efter en natt i ett stinkande rum så tyckte jag att det passade bra att ta en dusch. Och naturligtvis så fanns det inget varmvatten. Och efter att ha försökt få fram varmvatten så konstaterade jag att det bara fanns en handduk. Efter det så tyckte jag att lite klagomål i receptionen inte var för tidigt. Så vi gick dit och fick besked efter ett tag att vi skulle få ett nytt rum under eftermiddagen och att vårt baggage skulle bli flyttat till det nya rummet, samt en ursäkt för att rummet vållat oss besvär. Sedan en rejäl frukost på Dennys. Den första riktigt genuina amerikanska frukosten faktiskt. Scramble eggs (som en förlorad omelett ungefär), bacon (det känner ju alla till), sausage (som är som hamburgare i korvform), hashbrown (min favorit, råstekt strimlad potatis) och rostat bröd med sylt på. Det var väl dagens mat kommentar antar jag. HAHA!!


Och så in på Disneyland igen. Idag blir det nog inga mer inköp av ballonger och gossdjur för det klarade vi av igår. Jag fick veta att parken stängde klockan 18 för att dom hade någon typ av privat fest på kvällen med "trick and treat". Men att dom skulle ha öppet till klockan 20 idag torsdag. Ja i alla fall. Det jag blev mest facinerad av den här dagen var att amerikanerna verkligen kan konsten att gömma en attraktion och att dessutom gömma kön. Svenskarna är ju berömda för sitt köande. Att trängas fram i en kö är någon en svensk ogärna gör men ska den tvunget köa så ska den komma fram först. I alla fall vi gick in på ett ställedär trodde i alla fall jag att det var Tarzans trädkoja för utgången var strax intill. Istället så kom vi in på något som visade sig vara Indiana Jones äventyr. Kön ja den var gömd ca 200 meter in i en grotta i underjorden och jag kan nästan slå vad om att själva åkattraktionen var utanför själva Disneyland fast under jorden. Och själva åkturen var i en billiknande berg-och-dal-bane-vagn. And then we gooooo!!! Den som har sett filmen om Indiana Jones Äventyr kan tänka sig hur åkturen var. Som att åka i en stor grotta i kringelikrokar och med insekter och ormar och andra läskiga djur. Plus att åkturen var väldigt skumpig och rätt var det var åkte vi mot ett jättelikt stort stenklot precis som i filmen. Det fanns också en film bild som var väldigt läskig med massor av insekter tror jag att det var så åkte vi rätt igenom bioduken. dom som vet hur modig Kristoffer är på Liseberg ska veta att han kramade min arm så hårt han bara kunde. Summan av kardemumman är väl att man inte kan veta vad man get sig in på om man ställer sig i en kö på Disneyland. Vi träffade dessutom Laraine och Greg och deras bebis Catalina. Väldigt trevliga människor som vi ska åka till Catalina Island tillsammans med på Måndag (båten går klockan 8.15) Laraine är en vän som jag träffat på internet för drygt 4 år sedan. Och idag träffade jag alltså henne för första gången. När klockan närmade sig sju så drog vi oss mot utgången och fattade rätt så snart att det var en parad på gång. Så Laraine och Co åkte hem och vi tre stannade för att se paraden. Den var väldigt uppskattad av barnen ska ni veta. Med alla möjliga figurer med i paraden dansande sjungande och en del bara vinkande. Efter paraden köpte vi varsin Disney t-shirt och jag hittade faktiskt en vinterjacka till mig som jag inte kunde låta bli att köpa. Jag måste ju ändå ha envinterjacka i vinter så varför inte. På väg tillbaka till hotellet så grät Jennifer hela vägen så trött var hon (och då ska ni veta att det är inte långt till hotellet ca 2-300 meter) Vi bestämde oss för att prova roomservice. Som var en kinarestaurang. Svårt att bestämma sig från en sådan meny men men det gick till slut. Och så gick vi och lade oss trötta och ganska så nöjda men jag var även väldigt förkyld. Och kunde inte andas någonting genom näsan. Men jag överlever nog natten vi fick ju ett nytt hotellrum.


27 oktober


Det här blev en vilodag. Jag vaknade klockan 10 och Jennifer sov ända tills klockan var 11. Eftersom jag blivit väldigt förkyld så bestämde jag och Laraine att vi inte skulle träffas idag. För det är ju synd att smitta en 5 månaders bebis med förkylning, om man nu inte måste alltså. Men vit ett-tiden åkte vi i alla fall ut på stan för att hitta på i alla fall någonting. Vi åkte till ett museum som heter Ripleys. Där inne fans en massa underliga saker som tex. en skorpinjon gjord av naglar från mannen som har världens längsta naglar. Världens minsta man i modell. En sko som tillhört världens längsta man. Ja ni förstår kanske.Sedan åkte vi till ett vaxmuseum på andra sidan gatan som vi tyvärr inte kunde komma in på p.g.a. att taket rasat in natten före. Så då tog vi och åkte till Walmart istället. HAHA!!...ja det är en trevlig butik. Billig och stor och rolig att handla i. Jag hittade jeans till mig själv till exempel 150kr styck. Så hittade jag nässpray och en allergi medicin som jag blivit rekommenderad pga att den inte gör så att man blir trött. Jag tror att dom är ungefär lika starka som en zyrlex annars. Illrosa är dom också. På kvällen tog vi det bara lugnt och gick bara till en närliggande restaurang och åt middag. En sak som facinerade mig var det här........

Alltså
Multiplicera antalet av dina bröder med 2 lägg till 3 multiplicera med 5 lägg till numret för hur många systrar du har multiplicera med 10 lägg till numret för hur många far och morföräldrar du har dra av 150

då ska det bli:
första siffran i ditt svar motsvarar hur många bröder du har
andra siffran motsvarar hur många systrar du har
och den tredje motsvarar hur många far och morföräldrar du har..


och det stämde i alla fall på mig..WOW



28 oktober


Hej igen allihopa. Ja jag kan erkänna att jag har legat lite på latsidan när det gäller dagboksskrivandet för när jag skriver detta är
det redan söndag kväll, sent. Men vi har haft saker för oss. Dagen idag (lördag) satte vi oss i bilen för att åka till Universal studios. Och något som jag fick lärdom om (som jag egentligen visste innan) är att det är lätt att hitta på vägarna i usa bara man förstått hur det funkar. Och ska man köra till universal studios så bör avtagsvägen heta just så och du kan förmodligen inte hitta någonting annat på just den avfarten. Men inte tänkte jag på det när jag läste  kartan och undrade lite lätt över hur jag skulle hitta. Men jag tog i alla fall av vid avfarten som hette Hollywood Boulevard och vad tror ni hände? joooo ... helt plötsligt körde vi fram på en väg vars trottoarer är täckta av stjärnor men namn på stjärnor. Vi stannade dock inte eftersom jag tyckte det verkade lite slemmig stämning där. Utan efter att ha kört gatan upp och ner så förstod jag att jag måste på motorvägen igen. För man hittar inte det man ska till om man inte kör på motorvägen. Så är det i det här landet trott eller ej. Väl inne på "Walk street universal studios" så trodde vi att är det här det enda? Man undrar ju Men där var Hard Rock Café och massor av andra affärer på en gata som mest liknade något som var taget ur en tecknad serie. Men väl i ena ända på gatan (naturligtvis gick vi till den andra ända först) så var där entren till Universal Studios. Som för dom som inte vet vad det är är ett typ av nöjesfält man kan åka olika åkturer som tex "tillbaka till framtiden" en film som är som en bergochdalbana som man får se sittande i bilar (tidsmaskiner) precis som i filmerna. Eller en "Jurassic park båt" där det var väldigt verkliga dinosaurier och fallande väggar och dyl. Samtidigt som man åkte i en stor flumeride och det hala avslutas med att man nästan blir uppäten av en Rex men kommer undan genom en brant nerförsbacke ut i det fria. För ja hela turen går inomhus. Det fanns restauranger och så åkte vi en "Studio Tour" som är en lång lång buss men öppna sidor och med vagnar liksom. En timma tog det att åka runt och få se olika byggnader och scenerier. Vi fick till och med smaka på riktig film art. I en byggnad som hela bussen åkte in i. Bussen stannade i en lokal som liknade en tunnelbana och guiden berättade att detta var en "hot"scen. Inget fick röras. Helt plötsligt börjar hela lokalen skaka som i en jordbävning. En lastbil kommer ner från gatuplan. Det börjar brinna och marken spricker. Som slutscen kommer det en tunnelbana och crashar ett par meter från bussen och sedan forsar det in vatten. I det läget kör bussen ut ur huset och det hela är över. Väldigt verkligt var det i alla fall. 


 29 oktober

 
Uppe med tuppen en här dagen. Vi åkte bil söderut mot San Diego det tog
ungefär 2 timmar att komma dit, vi stannade på vägen och tankade och
köpte lite färdkost som också fick bli frukost. Vi var på väg till Sea
World!! Ja vad har man för förväntningar en sådan här dag tror ni? Jo
kanske att få se en och annan delfin och kanske den späckhuggare som vi
har hört ska finnas där....
Vi gick i alla fall in och såg att Delfin show var det första på
programmet. Det ville vi se. Sagt och gjort så gick vi din och satte
oss på första parkett. Att det stod "soak zone" på bänkarna bekom oss
inte. Själv tänkte jag att det nog var viss stänkrisk och det gör ju
ingenting när det är en skön dag. Ack vad fel jag hade. Den här
delfinshowen som också hade Kalottvalar gick ut på att stänka ner
publiken så mycket som möjligt och utan att ha en chans att väja från
allt saltvatten blev jag och barnen så dyngvåta att det kändes in på
bara underkläderna. Men såhär glada var i alla fall barnen trots allt
vatten. Se bara så våta dom är i håret och föreställ er deras mamma!!
haha!!

Vi fick gå till bilen för ombyte. Som tur var så hade jag lite
smutstvätt i en resväska i bilen. Så vi fick helt enkelt gå tillbaka
till bilen för ombyte. Det är klart det var ganska så "blont" att tro
att man inte skulle bli blöt på Sea World.
Vi fick i alla fall mata Sälar efter det. Det är inte varje dag man får
en sådan här närbild av en säl. Eller hur?

Som ni ser så fungerar fortfarande kameran trots att den blev dyngsur.
Vi gick runt i parken såg hajar, sköldpaddor, fiskar, flamingos och
sedan blev vi hungriga så vi bestämde oss för att äta något. vi hittade
en restaurang som heter Skepps-vraks-ön. där hade dom underhållning med
olika blötdjur samtidigt som alla åt och det fanns MASSOR av sådana HÄR
måsar alltså ... och en sket i huvet på mig Glad jag blev!!. Dagen är
fulländad!!! HAHA.. Nja det var den ju inte riktigt för sedan hittade
vi ett ställe där man kan mata och klappa delfiner så det gjorde vi och
jag slösade nog sammanlagt under dagen 400 kr på enbart FISK!!. men det
var det väl värt det kan jag garantera Lovisa klappar Barnen klappar
och 

Vi åkte en linbana som går över bukten i San Diego. Man kan se långt
bort den även om man inte kommer upp så långt över havet. Vackert var
det i alla fall. Dom hade dessutom ett torn som typ Lisebergstornet på
Liseberg där åkte vi också upp och hade jag vetat att Mexiko bara
ligger 30 minuters bilväg utanför San Diego så hade ja naturligtvis
tittat efter det. Men nu missade jag detta. Men vad vet jag Mexiko från
"above" kanske inte är så mycket att ha?? Vad vet jag..
På Sea World har dom en späckhuggare som heter Shamu. Hon har en egen
websida på http://www.shamu.com. Tyvärr så hann jag bara ta ett par
bilder på henne innan showen sedan tog batterierna slut i min kamera.
Kristoffer tog några bilder med sin engångskamera men jag vet ju inte
om dom blev bra och inta kan jag visa dom här och nu heller. På väg
till showen så fick ett sällan skådat öga se Kristoffer dansa
tillsammans med sin syster. Trevligt tycker jag som filmade det hela
med en 30 sekunders sekvens.

Så stängde Sea-World för dagen klockan 18 och vi begav oss hemåt. (till
hotellet alltså) På vägen stannade vi för att äta kvällsmat det blev på
en "Jack in the box" et är som ett typ Mc Donalds bara det att dom även
har tacos och sådant. Det regnade väldigt så i blev dyngdyngsura för
andra gången på samma dag. Detta trots att jag parkerade nära dörren.
Väl hemma började jag packa. Och faktiskt sortera lite för jag kunde ju
inte ha med hela packningen på båten imorgon. Så jag packade om allt så
att sådant som vi verkligen inte kommer att behöva inte finns med till
ön. När packningen var klar och jag har kollat email så var klockan
redan 12.30 Dax att gå till kojs alltså, så jag ställde klockan på
ringning klockan 6 på morgonen. urk vad tidigt!!!!



30oktober


Måndag sista veckan på vår semester, nästa måndag så åker vi hem till
vad jag har hört regniga tråkiga och kalla Sverige. Men faktum är att
jag börjar längta hem lite. Men jag trivs verkligen som fisken i
vattnet i det här landet verkligen. Jag känner mig inte alls som en
utböling utan som en helt normal person som tillhör befolkningen.
Haha..nu skrattar jag lite igen. Jag träffade några svenskar igår. Dom
kom gåendes bakom mig på Sea World och helt automatiskt så sa jag bara
"hallå på er allihopa!!!" skulle det vara ett typiskt svenskt beteende
tror ni? Näe det tror inte jag i alla fall. Men i alla fall mamman i
familjen började prata med mig. Dom hade varit i Denver jag tror att
det ligger i Texas och så hade dom hyrt en hus-buss och bilat via Las
Vegas och ner till San Diego. Dom var sammanlagt 8 personer så dom var
nog inte så svältfödda med att höra svenska. Själv blandar jag ihop
språket en del just nu och helt plötsligt kan jag komma på mig själv
med att prata svenska med en amerikan eller prata engelska med något av
barnen. Oftast kommer jag dock på mig själv mitt i en
mening. Lustigt va? Måndag morgon jag det kändes det verkligen som näe
klockan ringde klockan 6 på morgonen. Jag packade färdigt det sista och
väckte två trötta barn för att åka hem till Laraine och lämna hyrbilen
samt ett par av våra väskor. Så åkte vi i deras bil ner till hamnen där
en katamaranliknande färja väntade. Vi steg ombord och så snart vi kom
ut på öppet vatten förstod jag att det skulle bli en gungig färd. Jag
själv och Jennifer hade inga problem med havet. Kristoffer däremot
mådde jätte illa hela vägen över till ön som tog 2 timmar. Det kom nog
upp lite granna också. Det är så himla typiskt för jag hade ju med
åksjukepiller i resväskan. Men jag glömde att ge ungarna det. Det får
jag inte glömma på tillbakavägen.
Regnvädret som var igår var som bortblåst och vi fick en trevlig
eftermiddag på ön. Först åkte vi taxi till hotellområdet som heter
Hamilton Cove där var vår lägenhet. En stor trea kan man säga två
sovrum, två badrum det ena med både badkar och dusch, det andra med
dusch. Sedan ett stort rum som är i två etage men med bara två små
trappsteg som nivåskillnad. En öppen köks-del och en matplats och sedan
närmast fönstren en stor soffa med stora mysiga kuddar. Allt i vitt och
blåa detaljer. Prydnader som har tema hav och stora krukor men gröna
växter (konstgjorda såklart). JÄTTEFIN lägenhet alltså och på toppen av
det hela så är utsikten utanför fönstret Stillahavet. Allt man ser är
hav, palmer och himmel. Vi åt lunch på en restaurang vid namn Busy Bee
jättegod mat. Jag åt "Cobb Sallad" och tortillachips med Guacamole
skitgott rent ut sagt. Maten i USA är faktiskt inte så himla billig som
den var för tre år sedan en sallad går på ca 10 dollar faktiskt. Efter
det åkte vi på en rundtur men våra golfbilar och så åkte vi och köpte
glass. Sättet att transportera sig på den här ön är med golfbilar som
ingår när man hyr lägenheten. På den här ön måste man ha speciella
tillstånd för att ha en bil på ön. Många har däremot en bil på
fastlandet om dom pendlar eller ska åka och handla eller liknande.
Sedan åkte vi tillbaka till lägenheten för att vila lite. Vi vilade
några timmar och efter det åkte vi till Laraines och Gregs lägenhet och
tillbaka ner till stan för att äta middag. Det blev inte så långvarigt
för vi var alla trötta och det var himelskt skönt att gå och lägga sig
på kvällen



31 oktober


Skönt att få sova ut, i en superskön säng dessutom. Ungarna sov i
dubbelsängen och jag i den andra sängen i ett annat rum. Vid tiotiden
åkte vi iväg i våra golfbilar för att äta frukost. Det blev ett
pannkaks-frukost-ställe men vi åt "belgiska" våfflor med jordgubbar och
grädde. Kristoffer hade bara sylt på sin medan Jennifer föredrog ägg
och bacon. En liten rundtur efter det (men bara för att hitta
parkeringsplats för bilarna, golfbilarna alltså) Och så tittade vi lite
i affärer.
Själva staden som heter Avalon är en jättemysig liten stad. Det är
väldigt liten stad. Säkert inte större än vårt lilla Sandared
storleksmässigt. Det är klart det finns mer affärer och restauranger
och mer hotell men ändå när jag säger så får ni en liten aning om hur
stort det är i Avalon. Vi åkte ut i en båt som ser ut som en ubåt på
utsidan. Inuti var det en trappa ner och fönster på alla sidorna under
vattenytan. På så vis kunde man se alla fiskar och växter utanför
fönstret. Jag trodde nog att det skulle finnas lite fler olika arters
fiskar men vi såg nog ungefär 6 olika arter.
Efter den turen som tog ungefär 45 minuter så shoppade vi lite, köpte
glass och strosade omkring lite. Jag köpte (kunde inte låta bli) två
olika hum..vad kan man kalla dom? på engelska heter det i alla fall
"pieces" (ja ni ser själv vad språket påverkar en). Det var i alla fall
trädknölar av redwood tror jag eller så var det körsbärsträd och den
ena hade en delfin och den andra hade en haj. Som sitter fast i träet.
Hajen och delfinen är dock inte i trä utan i naturliga färger. Perfekt
för mitt nya badrum därhemma. En i varje fönster. Blir skitsnyggt. Dom
är däremot en anings stora att bära på men eftersom det kostade lika
mycket att skeppa dom som att köpa dom så valde jag att bära dom.
En liten kombinerad vilopaus och läx-stund och sedan badade vi i poolen
en stund. Ungarna ville inte gå därifrån men vi var ju tvungna till
slut.

Jag fixade lite med bokningar av hotell i Las Vegas och i Williams en
bit från Grand Canyon och så bokade jag en hyrbil från torsdag till
måndag. Och ringde och bekräftade flygresorna som vi ska göra den
kommande veckan.
Vi åkte till Laraines och Gregs lägenhet för att hämta upp dom. Lilla
Catalina fick på sig sin kanin kostym och sedan åkte vi ner till stan.
Restaurangen vi valde den här kvällen bjöd på jordnötter med skal medan
man väntar på maten. Skalen kastar man helt sonika på golvet eller på
varandra. HAHA!! Lilla Catalina sov gott hela middagen. Den här
restaurangen hade dessutom tapetserat alla väggarna med dollarsedlar.
Sedlarna hade alla en liten hälsning så jag skrev en hälsning på en
"tjuga" från oss alla samt min webadress så häftade jag fast den på ett
verkligt synligt ställe.
Historien som finns om det där huset här ovan är att det var en man på
1920 talet som började bygga det vackraste hus man kunde tänka sig till
den kvinnan han älskar, han byggde och byggde i flera år. Kvinnan fanns
kvar på fastlandet. Och när han äntligen var färdig med huset så åkte
han för att hämta sin käraste så sa hon att hon inte ville flytta till
ön och att hon hade hittat någon annan. Så mannen svor på att ingen
annan kvinna någonsin skulle få bo i det huset. Det finns en klubb
enbart för män på ön kanske var det den mannen som startade den. Vem
vet. ... De flesta husen på ön är byggda runt 1920 talet.



1 November
 
Värt att veta ?
Visste ni att många amerikaner köper bulldeg färdig? Vi provade detta
idag på morgonen. Alltså Degen kommer färdig med fyllning delad och
klar i en papptub ungefär samma typ av förpackning som vi kan se hemma
med fryst juice, men större förstås. Man börjar med att öppna
förpackningen med ett "popp!!" och sedan lägger man bara upp bitarna på
en smörad plåt och in i ugnen i ungefär 5-6 minuter. Man tar ut plåten
och öppnar förpackningen med glasyr som även den fanns med i papptubs-
förpackningen. och så häller man på glasyren och vipps så har man
färdiga bullar.
Värt att veta?
Visste ni att man också kan köpa kakdeg i en hink liknande den som
amerikanerna har som smörbytta. Man tar bara upp degen med en glass
skopa och lägger upp dom på en plåt och plattar till dom lite. Mums vad
goda kakor det blir. Och det är så amerikanen bakar många gånger. Man
blir ju lite imponerad när ens värdinna klockan 9 på kvällen säger att
hon vill baka kakor. För som husmor som man själv är så vet man ju hur
mycket det stökar ner i köket med kakbak. Men man lugnar sig snart när
man får se att det är färdig deg. Någonting som faktiskt inte finns att
köpa i Sverige.
Värt att veta?
Visste ni också att man kan adoptera en motorväg i usa? Ett kanske så
fyndigt påhitt faktiskt. Eftersom den innebär att motorvägens
"adoptivföräldrar" måste sköta vägen genom att se till att den är ren
från skräp och dyligt. På så vis är alla vägar rena från sopor och
annat skräp. Men det är klart det finns dessutom skyltar utmed alla
vägar att det är böter på att kasta skräp på gatan. 10 000kronor får
man betala om någon kommer på en med att skräpa ner.
Ja efter den lilla dialogen så kan jag berätta att bullarna blir
jättegoda samtidigt som jag kan skryta med att jag har bakat bullar.
MUMS! Ja, vi åt inte bara bullar till frukost vi hade även rostat bröd
med Philadelphiaost. Men jag glömde ju att berätta att Laraine ringde
för att väcka mig så jag inte skulle missa soluppgången över Catalina
Island så här är tre bilder av de 24 jag tog


Efter två timmar i poolen (Kristoffer och Jennifer) så åkte vi ner till
stan i vår golfbil, den låter nästan som om den börjar bli trött. Igår
kväll lät den nästan som om den skulle dö helt. Men det gjorde den inte
naturligtvis. Det blev lunch på Busy Bee igen och sedan en stor glass
var.
Hamilton Cove (där vi bodde)
Klockan fyra gick båten tillbaka till Los Angeles och Kristoffer fick
åksjuketablett den här gången trots att det nästan var helt stilla på
havet, han ville inte chansa. Vi åt kvällsmat i form av Kentucky Fried
Chicken hemma hos Laraine och Greg sedan körde jag till Budget för att
lämna tillbaka bilen. Jag räknade nämligen ut att gör jag det på
morgonen så kommer det att ta såpass mycket tid att hitta osv så jag
bestämde mig för att lämna bilen på kvällen och ta mig fram med taxi.
Klockan 22 på kvällen var vi framme på hotellet. Mitt i Santa Monica
låg det men bara 15 minuters bilfärd från flygplatsen. Vi var alla
mycket trötta och imorgon var det ytterligare en tidig morgon som
väntade så vi gick och lade oss nästan genast.



2 November


Om nu någon var besviken på att det saknades bilder från igår så kan ni
gå tillbaka nu för nu har jag lagt dit dom

Flyg till Las Vegas
Rutinerna för hur man hyr en hyrbil kan verka speciellt på en stor
flygplats. Man går fram till disken via speciella kö system, liknande
dom som dom har haft på banken innan. Och så lämnar man fram sitt
kreditkort sedan är det nästan klart. Man får bara lite papper och så
gå man till en buss som väntar inte långt därifrån. Man får hjälp med
att lasta in alla sina väskor upp på bussen och sedan far man iväg en
bra bit ut utanför terminalen. Och så stannar bussen bredvid bilen och
så kör man därifrån. Lätt som en plätt.
En egenskap som jag nog kan skryta om att jag har (igen) är lokalsinne.
Man blir lite förvånad att man hittar i en stad med en av de uslaste
kartor. Vi körde norrut från flygplatsen rakt in på "the strip" alltså
den livligaste av Las Vegas gator den med alla roligheter. Vi bestämde
oss för att bara köra där för skojs skull och efter ett tag svängde vi
av till höger och sedan söderut ut på motorvägen. På vägen stannade vi
dock för att äta någonting, detta någonting blev McDonalds. Och så
stannade vi vid en Walgreens för att köpa vitaminer till en vän hemma i
Borås (priset var 14.99) och det fanns bara en förpackning kvar på
hyllan. Och så köpte vi en parfym som inte finns i Europa också en
beställning från en vän. Sedan körde vi mot Grand Canyon eller i alla
fall Williams som ligger lite söder om själva Canyonen. På vägen
passerar man Lake Mead och Hoover Dam och den passade vi naturligtvis
på att stanna till vid. (Hoover Dam en bild till)
När vi kom fram till Hotellet som faktiskt var ett av de finaste
förutom lägenheten på Catalina så fick vi veta av hotellpersonalen att
Anita och Terry (dom i Indana ni minns) Dom var dock inte på sitt rum
så vi åkte ut för att äta någonting. När vi kom tillbala så var dom där
så vi satt en bra stund i deras rum och pratade med dom. Sedan blev vi
alla väldigt trötta så vi gick och lade oss tidigt. Ja klockan var
21.00 Arizonatid men faktiskt bara 20.00 Californiatid...uj uj vad vi
var trötta. Efter en timma vaknade jag av telefonen och det var
Laraine. Hon och Greg hade bokat hotell i Las Vegas så vi får en chans
att träffas igen. Hurra!!...




 

3 November


snö snö .. snö snö Såpass mycket snö var det här i Williams i alla
fall...
Jaha ingen semester utan missöden säger dom ju. Eller gör dom det?
I alla fall efter att ha sovit ut på natten så satte jag ingång datorn
och bokade om mitt hotell ytterligare en gång för de två nätterna i Las
Vegas så att vi kan bo nära Laraine och Greg så jag bokade om till ett
hotell som heter Circus Circus det ska tydligen vara något speciellt.
Jag trodde att det skulle vara ett dyrt hotell men det visade sig att
den ena av nätterna var den billigaste hotellnatten som vi spenderat.
Så bokat och klart åt vi frukost och satte fart mot dagens mål Grand
Canyon!!

Vi behövde bensin så jag stannade till vid en bensinstation i Williams
och tillbaka till bilen så är det en man som pekar på någonting. Jag
fattade först inte vad han menade för jag hade ju fönstret uppvevat.
När jag väl fattade vad han menade så visade det sig att vi hade fått
punktering på ena bakdäcket. Luften hade inte gått ur helt men bra
nära. Han sa att det låg en däckfirma bara på andra sidan huset. Så det
var bara att åka dit. Mannen inne på däckfirman var skiten och i full
färd med att byta däck på en stor bil. Men han sa ända att det inte var
några problem utan att han kunde hjälpa oss efter den bilen han höll på
med just då.

Under tiden vi väntade träffade vi ett par som kom in och skulle tanka.
Dom hade en husbil med svenska flaggan där bak. Och framfusig som man
är så gick jag fram och började prata med dom. Det visade sig att det
var två pensionärer, svenska. Som sålt huset därhemma och köpt en
segelbåt som dom seglat med i Karibien i 3 år!!!! Men nu låg båten på
land över vintern så dom hade köpt den här husbilen för att bila runt i
usa tills våren kommer. Härligt så ska jag också spendera min tid som
pensionär, eller i alla fall något liknande. Det verkar helhäftigt.

Det tog bara 50 minuter upp till Grand Canyon. Någonting som jag inte
hade räknat med var att man inte fick köra oomkring i området som man
vill utan dom har gjort den till en verklig attraktion. Alltså man
betalar 20 dollar för att komma in i området. Sedan måste man parkera
någonstans och för att få se själva Canyonen så finns det tre olika
busslinjer som man kan åka på (gratis).

Två av linjerna går till den västra respektive den östra sidan av Grand
Canyon. Man kan gå av på en hållplats ta bilder se på utsikten elle vad
man nu vill och sedan stå och vänta på nästa buss. Och åka vidare till
nästa hållplats. Vi åkte den orange linjen, alltså den västra som vi
hört av "husbilspensionärerna" att den skulle vara vackrare. Vi hoppade
av bussen vid två olika hållplatser bussen stannade dock på 5-7 olika
ställen. Vi avstod från fler pga att det var så fruktansvärt kallt!!
Jag sa väl att det fanns snö i Williams? Vi var ändå tappra och tog
massor av

Efter en busstur mellan linjerna så kom vi fram till parkeringen. Vi
shoppade lite småsaker i suvenirshoppen, där träffade vi också Terry
och Anita en stund till. Dom hade checkat ut från hotellet och var på
väg ner till sin "semesterort" 40 mil syd-väst om oss. Dom hade redan
ätit så vi bestämde oss för att åka till en restaurang för att äta och
säga hejdå till Terry och Anita. Klockan hade då hunnit bli 4 och vi
var väldigt hungriga.

Så efter ett gott mål mat så började vi körningen tillbaka till
Williams. Och till hotellet. Lite läxläsning för barnen och sedan
"sängdax"
Imorgon åker vi tillbaka till Las Vegas



4 November


Bilresan till Las Vegas gick bra. Det var kallt i Williams men så snart
vi kom ner från den höga höjden så blev det genast varmare. Och att
hitta till hotellet ( http://www.circuscircus.com ) var inte heller så
svårt eftersom det är ett av de största hotellen. Tänk er bara att vi
höll på att gå vilse i lobbyn och på kartan som vi fick när vi checkade
in så var lobbyn ett av de minsta utrymmena. Och människor vart man än
går i massor. Slumpaktigt nog checkade vi in samtidigt som Laraine och
Greg på så vis hittade vi vårt hotellrum lättare. Tänk er 5 trevånings
byggnader med säkert hundra hum på varje plan, plus huvudbyggnaden som
har flera tusen rum. Tänk er ett hotell med ett nöjesfält, McDonalds, 4-
5 restauranger till och massor av casinoutrymmen. Vi har nog inte ens
sett hela hotellet ännu.
Vi gick i alla fall till Buffé restaurangen för att äta lite sedan gick
vi till "Arkaden" på hotellet. En hel våning bara för barn. Ben
trapetsuppvisningar, clowner, spel av olika slag. Kasta en boll och
Vinn ett gossedjur eller lägg i en peng, vinn och få 20 biljetter. De
olika spelen som man lägger i pengar i är jätteroliga. Det är svårt att
förklara eftersom det finns massor av olika. Men en är Tex. att kasta
bollar, av poängen som man får så får man biljetter, en annan är att
flippa upp ett mynt i ett utrymme med olika hål såsom gapet på en haj
eller i huvudet på en dinosaurie. Av alla biljetter som man samlar på
sig så kan man gå till ett ställe och lämna in dom och i utbyte få
leksaker eller annat krafs. Det är i alla fall jätteroligt. Vi samlade
på oss massor med biljetter så barnen kunde välja någon som dom ville
ha som inte var för skräpaktigt.
En sak jag blev väldigt arg över var när jag senare försökte växla in
mina resecheckar nere vid casinot. Det var att barnen fick inte lov att
stå bredvid mig och vid luckan. Enligt Nevada lagen menade damen i
luckan på. Och hänvisade till att barnen skulle stå runt hörnet ca 10
meter från mig på ett ställe som jag omöjligt kunde ha uppsyn över
barnen. Jag försökte förklara att vi är i ett främmande land och att
jag vill ha uppsyn över barnen och att jag var den enda vuxna personen
för dom just nu. Och att jag dessutom inte var där för att spela. Hon
sa att det fanns en lucka närmare platsen som hon hänvisat barnen till.
När jag kom till den luckan var det ingen expedit där. Så jag gick
därifrån i ilska. att man ska behöva ställa sina egna barn 10 meter
bort är ju helt konstigt med tanke på att man blivit varnad för att
barnen ska bli kidnappade. Då vill man ju inte lämna barnen för långt
bort ju.
Vi gick tillbaka till rummet för att slå följe med Laraine och Greg som
köpt blöjor och matat bebisen under tiden. Vi tog en taxi en bit upp på
"the strip" där kunde vi se en vulkanuppvisning. Det var i princip ett
berg som liknande en vulkan och ett vattenfall som gick ner över
sidorna. Sedan sa var det eld och vatten och färgade strålkastare.
Efter den showen gick vi vidare och vi gick och gick och gick...
Tittade på olika byggnader och letade efter ett bra matställe som inte
var överfullt med folk. I taxin hem frågade jag taxichaffören om
avståndet och han uppskattade det till 4 kilometer. Kristoffers Pokemon
(som räknar steg) visade att Kristoffer gått 20 000 steg. Så ni kan
själva räkna ut hur trötta i fötterna vi var



5 November


Det är många intrycks som ska sväljas när man är i Las Vegas det kan
jag lova. Vi började dagen med frukost. Försök att föreställa er långa
köer på hotellet för att äta frukost överallt, på alla restauranger. Vi
valde i alla fall Pink Pony där var maten god och men det tog lång tid.
Vi mötte Laraine och Greg där och bestämde tid vid rummet för att åka
ut på stan. Vi åkte till en chokladfabrik som naturligtvis inte var
igång pga att det är söndag. Men det var i alla fall intressant att se
den, man fick smaka på choklad under turen och när man gått igenom
byggnaden så avslutades det med en stor affär med bara choklad.
Utanför affären fanns det en ganska så vacker trädgård med kaktusar vi
promenerade där en liten stund man kunde bara försöka tänka sig hur det
ser ut på kvällen, alla kaktusar i princip hade julgransljus omkring
sig. Förmodligen blommar dessa väldigt vackert på sommaren också. Vi
fortsatte vår rundtur in mot staden och man kunde se bergen väldigt
vackert och ett av dom hade till ock med snö på hela toppen
Vi åkte till MGM byggnaden, på utsidan av den fins en jättelik Coca-
Cola flaska gjord av glas och med en hiss inuti. I den byggnaden fanns
något som heter Gameworks, dit gick vi där fanns massor av arkadspel så
vi köpte kort som fungerar ungefär som telefonkort och som man stoppar
in i spelet för att erlägga pengar. Vi var där tills pengarna tog slut
och sedan gick vi en våning upp och tittade in i två olika butiker. Den
ena var med bara M&M prylar allt från pennor miniräknare kläder och
telefoner ...allt möjligt. Jag hittade en julklapp till min bror som
jag tror blir uppskattad. Vad det är?..nää det kan jag ju inte skriva.
Den andra butiken som vi besökte var en Coca-Cola butik naturligtvis
med tanke på flaskan utanpå huset. butiken hade allt från smycken till
åh ja allt du kan tänka dig. Man kunde dessutom köpa Cola i 20cl
flaskor för 50 cents styck. Ganska så trevligt att dricka Cola
samtidigt som man kollar i Colaaffären. Laraine köpte en tröja därinne
och vi köpte bara läsk. Det känns som om vi har tillräckligt med
baggage just nu.

Sedan åkte vi tillbaka till hotellet en stund för Laraine behövde amma och byta blöja på bebisen så vi passade på att gå in på Adventuredome inne på circus circus vi hann med att bli blöta på en typ av flumeride som gick inne i den stora byggnaden det fanns dessutom en berg och dalbana men vi hade ingen chans att åka den för att Jennifer helt enkelt inte vågade. Det var väldigt stort därinne och man hade svårt att hitta rätt. Vi åkte till Rio Hotell på kvällen och som alla andra hotell så var detta så stort att man nästan gick vilse. Vi åt i deras restaurang som hade en buffé som var jättemega stor. Det fanns säkert 10 olika sektioner med olika typer av mat. Det som jag blev mest inponerad av var en disk där man fick plocka till sig olika sorters grönsaker och frågade dom vad man villa ha för kött och så stekte dom det man valt på ett stort runt stekbord. Men det som var imponerande var att killen stekte kött och grönsaker till ca 15 personer samtidigt och lyckades med konststycket att inte blanda ihop allas mat utan varje person fick tillbaka precis det som dom beställt. Det var ganska så roligt att se 15 oroliga ansikten för att sedan se att dom tittar på maten och konstaterar att dom fått rätt tallrik!! Efter maten var Laraine och Greg trötta så dom ville åka hem. Men dom släppte av oss vid hotellet Treasure Island för vi ville ju inte missa Showen som dom har utanför det hotellet med sjörövarskepp och pirater. Den var bra men det var så mycket folka att man knappt kunde se någonting. Efter showen gick vi långsamt tillbaka till hotellet det var nog ett par kilometer och sent på kvällen kom några trötta fötter tillbaka till rummet.


Imorgon åker vi hem