I anläggningen ingå
särsklida anordningar för smältning av isbark å antenntrådarna,
men icke desto mindre har hänsyn tagits till isbarken vid beräkningen
, då det ju ej är uteslutet, att smältningsanordningarna kan
strejka. Den tjänstgör således endast som en extra säkerhet.
De angivna belastningarna kunna åverka tornen i en mångfald kombinationer
, och vid beräkningarna hava därvid vissa bestämmelser gjorts
rörande erfoderliga säkerhetsgrader vid olika kombinationer. Härvid
ha antagits större säkerhetsgrader vid sådana belastningsfall,
som ofta kunna tänkas inträffa och mindre säkerhetsgrader vid
sådana belastningskombinationer, som endast ett fåtal gånger
eller kanske aldrig inträffa under tornens livstid. I det följande
skola sngivas de i samråd med Telegrafstyrelsens radiobyrå utarbetade
och för konstruktionerna tillämpade bestämmelserna dör dels
storleken av de olika slagen av belastningar, dels olika kombinationer av belastningar
och därvid förutsatta säkerhetsgrader. Att här ingå
en motivering till de fastslagna bestämmelserna skulle föra för
långt.
Detalj till foten
av ett tornben
Bestämmelser
rörande belastningar m.m. vid beräkning av radiotorn vid Grimeton
a. Vindtryck. Mot tornen räknas
ett vindtryck av 200kg/m² vid toppen, rättlinigt avtagande till 125kg/m²
vid basen. Vindtrycket beräknas verka med ovan nämnda intensitet mot
såväl främre som bakre gallerverk samtidigt. Mot antennlina
belastad med isbark beräknas ett vindtryck av 75kg/m² med reduktionsfaktorn
0,75 med hänsyn till tryck mot cylindrisk yta.
b. Isbark. Isbark
antages kunna bildas å antennlina till en cylindrisk beläggning med
4 cm diameter och med en volymvikt hos isbarken av 0,5kg/dm³. Detta motsvarar
0,6 kg per lpm (löpmeter) lina.
c. Rimfrost. Rimfrost
antages uppgå till högst 2 kg per lpm antennlinaoch beräknas
endast under antagande av samtidig vindstilla.
d. Snölast
antages uppgå till högst 100kg/m² å tvärarmarnas
gångbanor. Övrig snölast försummas.
Detalj till knutpunkt
Antennbelastningar
Till antennlina
användes 10-trådig fosforbronslina med 1,9 mm tråddiameter
och 9,5 mm lindiameter. Antal antennlinor utgör 6 st. på vardera
tvärarmshalvan, anbragta med inbördes avstånd av 2,3 m och med
de yttersta linorna i tvärarmnens yttre ändpunkter. (Det angivna måttet
2,3 m kom under arbetstiden att ändras till 3,0 m). Vid antennlinjens båda
ändar skola linorna infästas vid mark på ett avstånd av
160 meter från yttertornen. Inspänningen vid mark av en lina utföres
med en kraft av 360 kg vid vindstilla, och de i yttertornen anbragta horisontala
linorna avpassas så , att isolatornm, eller resultanten till dessa linor
och de som gå till mark, intager en lutning av 30° mot vertikallinjen
räknat inåt antennlinjen.
a. Vindbelastning
vid samtidig isbark
1. Vid mellantorn
Vindbelastningen
i horisontal led, vinkelrätt mot linjen utgör 2,25 kg per lpm isbarksbelastad
lina och i vertikal led 1,08 kg utgöres av isbark och 0,48kg linans egen
vikt. Den resulterande belastningen är 2,5 kg per lpm.
Då tornavståndet
är 380m verka vid detta belastningsfall i en antennlinas upphängningspunkt:
860kg i horisontal led vinkelrätt mot linjen, 410kg i vertikal led och
resulterande 950 kg.
2. Vid ändtorn.
Med samma utgångspunkter
rörande vindtryck och isbarkslast erhållas följande belastningar
i en antennlinas upphängningspunkt:
horisontalt parallellt
med antennlinjen .... 855kg
vinkelrätt
mot .......................................655kg
vertikalt...............................................1430kg
resulterande.........................................1790kg
Nästa