LÄNSMANNEN ANDERS HÖGBERGS BBERÄTTELSE 1764 OM ALLMOGENS ÅRLIGA ARBETEN

Ur "Norrländskt arbetsliv under 1700-talet, länsmännens berättelser 1764 om allmogens årliga arbeten i Medelpad, Ångermanland och Jämtland", utgiven av Holger Wichman under medverkan av Hans Medelius och Vidar Reinhammar.

SOLLEFTEÅ LÄNSMANSDISTRIKT

(Sollefteå, Långsele, Ed, Multrå)
Vice länsman Anders P. Högberg

Högachtad Herr Expeditionsbefallningsman
I underdån. Ödmiukaste åtlydnad af Högwälborne Herr Landshöfdingeämbetets höggunstige ordres af d. 20 Januarii förledne, samt i ödmiukt följe af Herr Befallningsmannens af d. 13 nästwekne Februarii angående at weta allmogens enskilte hushållning, så länder här öfwer mitt ödmiuka swar, som följer, nembl:n

1:mo Januarii månad, arbetar manfolken med wedhygste, foderkiörning ock sågtimrets förande till sågarne ock qwinfolket med spinnande ock boskapsskiötsel med mera, hwilket hörer til hushållningen, som eij så noga kan specificeras.

Februarii månad, med wedbrand, foder, bräd- ock kohlkiörning för manfolken, samt qwinfolket med boskapsskiötsel, ock spinnande och strumpors stickande med andra gårdsens tarfwor, som kan fordras.

Martii månad, såsom gårdsens tarfwor med takwed, timmer, stör ock jerdsel, samt wedbrands kiörande till såmmaren jemte ock foders hemförande, så ock kohlkiörande. Qwinfolken äro då sysselsatte med spinnande, garnets twättande och blekande, jemte boskapsskiötsel med mera.

April månad äro manfolken mästadelen med fiskeredskaps, not ock nääts byggande ock rep[a]rerande; samt sidst i månaden med brädsågning. Qwinfolken med spinning, wäfning med mera, som förrut upnämdt är.

Maii månad äro såwäl man- [som] qwinfolken sysselsatte med åkerkiörning ock såning, alt efter som wäderleken sådant medgifwer, hustäkning ock hwad mera, som både man- och ladugård tillhörer, samt sidst i månaden med wägabygnad.

Junii månad, i början af den, så ränsar man- som qwinfolken sine slåtter jemte afhugger sine tägar från skog, samt derpå börjar ock fuländar inom månads slut företagne ock utsynte rödningsland, jemte ock med löftagning.

Julii månad, med trädeskiörning, stängsel kring sine swedjeland ock swedjornes besående, jemte löfwet både i then ock den förra månaden bergas, jemte ock allmän hööbergning.

Augustii månad, med sädens afbergning ock trädeskiörning ock redning efter som wäderleken sig ställer; sedan det för sig gådt, med lin- ock hamps wattnande, detta alt förrättas så wäl af man- som qwinfolken.

Septem. månad, med sädens inbergande, alder- ock biörklöfsopet åt boskapen til wintren, dikning, giördersgårdars förbättrande, jemte ock hos somlige med restning ock ahlning af nytt uptagsland.

Octob. månad, qwinfolken med redning af lin ock hampa samt tröskning ock malning, ock manfolken med sågtimmerhygste, somlige ock inrättning af kohlmijlor, jemte ock långtimber ock annat hygge.

Novemb. månad, we[d]hygge, tröskning, samt löf och foders kiörande af manfolken, man- ock qwinfolken med brukningens utförande på sine åkrar, wedförning til gårdsens nödtorftighet, jemte ock ihopförande i skogen med timmer, wed ock långwägat foder. Detta sednare af manfolk alena, qwinfolken i öfrigit med boskapsskiötsell.

Decemb. månad, med wedens kiörande, tröskning, löf ock foders hemförande; jemte malning ock alt hwad som gården i all annor mål behöfwer, som eij så noga kan utsättas.

2:o Brukas eij någon tröskwang til sädens aftröskande, hwarken af jern eller trä beslagen med jern, utan de så kallade slagor.

3:o Kiöres åkren första gången med plog, andra gången med herfwan, tredie gången med ahl, 4 gången med härfwan, femte gången med ahl, siette gången med herfwan, siuunde gången med ahl, 8:de gången med herfwan, 9:de med ahl, tijonde resan en del herfwas ock en del ahlas efter jordens beskaffenhet, men när man börjar at kiöra med plog straxt thet är för sig gådt, kiöres sedan åkren med den så kallade mulstocken. Sedan åkren på thet sättet trädes om sommaren, nästa wår brukas herfwan tre resor, sedan besås åkren, dernäst kiöres säden neder med herfwan 2:ne gånger, sedan brukas mulståcken, då förwäntas med Guds hielp en lyckelig skiörd.

4:o Brukas, somt med lia ock dels med handskiära efter sädens beskaffenhet.

5:o Redes lilnet med de så kallade bråk ock draga, sedan skiäcktas och häklas. Men ingenstädes finnes linbråk, som går med watn.

6:o En bonde, som äger ett hemman om sex seland, anwänder til plögning, som eger en häst, sex à siu dagar eller ock som wäderleken är. Till trädning fyra dagar i hwar gång, eller ock mera som lägenheten är till, ock såning äfwenså, när tienlig wäderlek dertill får nyttias. Inbergning kan af fyra personer uti fiorton dagar förrättas, när tienlig wäderlek gifwes, tröskning kan eij utstakas, såwida här i districtet är eij annat bruckeligit, än att tröskningen förrättas efter handen, som nödtorften fodrar hela wintren.

7:o Huru mycket rog i proportion emot korn utsås på öpen åker som om wårrog brukas, så är thet af den beskaffenheten, thet at icke särdeles trifwes någon wårrog, alenast på några få ställen, som de kan såå 2, fyra à sex kappor till thet högsta, på ett hemman om sex à siu seland, då de der emott utsår twå ock en half, twå ock trefierdedels tunna korn, ja äfwen tre tunnor ungefärligen ock sådant alt efter jordens godhet.

I öfrigit har jag wäl bordt giöra denne berättelse för war sochen, men som Ed, Långsel ock Multrå sochnar äro aldeles med thet, som förut swaratt finnes, lika med Solefteå sochen, så kan jag eij någon widare berättelse lemna, ock framhärdar jag med diup wördnad.
Högachtad Herr Expeditionsbefallningsmannens

ödmiukaste tienare
Anders P. Högbergh
v. länsman i Solefteå.
Halsta d. 28 Martii 1764.