Ett grupparbete kring

Medberoende

 Detta grupparbete tillägnar vi alla de som känner igen sig och befinner sig mitt i det…och till de som har funnit en väg ut…till oberoendet…  

 Läs mer om medberoende

Tack mamma, för att du finns i mitt liv, du är den bästa vännen jag har!

 

Stockholm den 3 juni 1999,

C-J, Madelen och Susanne

Svenska Jellinekinsitutet

 Innehållsförteckning

Grupparbete kring Medberoende

1. Inledning                 *

Problemformulering       *

Syfte    *

Metod *

2. Historik         *

Uttrycket medberoende                             *

På 40-talet                        *

Ny definition på medberoende                 *

3. Vad är medberoende och vem är det   *

Arvsynden - en familjesjukdom                *

Medberoende - ett heltidsjobb                 *

De olika skepnaderna    *

Medberoendets fortplantning och tillgång                         *

Medberoende på livstid och dess gestalter                        *

4. Karakteristiska drag hos en medberoende      *

Klinisk diagnostisk kategori                      *

Gemensamma drag och beteendemönster hos medberoende                        *

Att insjukna i styrka      *

Gud - vart tog du vägen?                           *

Anhörig till missbrukare                            *

Empati är inte ett symtom på medberoende                         *

5. Tillfrisknande - ett växande på livstid                *

Gränsdragning                *

Barn på nytt                    *

Och när blir jag frisk?    *

Några goda råd på vägen                          *

6. Var finns hjälp                          *

adresser

7. Slutdiskussion                          *

Slutkläm                           *

Sinnesrobönen               *

8. Källhänvisning/källförteckning/litteraturhänvisning               *

1. Inledning

Problemformulering

Vi vill belysa begreppet medberoende, vad det innebär med dess olika aspekter och infallsvinklar. Hur och var man kan få hjälp att sig ur det, antingen man betraktar det som en diagnosticerad klinisk sjukdom eller ej.

Syfte

Medberoende är ett stort och brett område med ibland diffusa gränsdragningar.

Många är de lärde som tvistar om vad medberoende egentligen är, om det ä

Gruppens ambition har varit att ta fram och belysa problematiken, frågorna och möjligheterna inom området. Gruppen har egna erfarenheter som anhörig till en missbrukare på olika nivåer. Det är också en av orsakerna till att vi valt detta ämne. Området är fortfarande föremål för (ut)forskning och målet med detta grupparbete är att göra ett inlägg i debatten där vår förhoppning är att kunna vara med och bidraga till att räta ut några frågetecken!

Metod r en sjukdom och i sådana fall hur man ställer en diagnos.

Vår metod har varit att: besöka bibliotek, diskutera inom gruppen, leta på internet, läsa litteratur och artiklar, lyssna till föreläsningar, besöka möten för anhöriga samt bidraga med våra egna erfarenheter.

2. Historik

Uttrycket medberoende

Ordet medberoende dök upp inom behandlingsområdet i slutet av sjuttiotalet. Robert Subby och John Friel skrev i en artikel i boken "Co-dependency, an emerging issue" följande: "Ursprungligen användes det för att beskriva den person eller de personer vilkas liv påverkades av att de var engagerade i någon som var kemiskt beroende." Men själva beteendet hade uppmärksammats långt tidigare.

 

På 40-talet

På fyrtiotalet, efter det att Anonyma Alkoholister hade kommit till, bildades en grupp

– huvudsakligen bestående av hustrur till alkoholister. Det var en självhjälpsgrupp för att komma till rätta med den inverkan deras makars alkoholism hade på dem. De visste inte att de senare skulle komma att kallas för medberoende. Däremot visste de att de hade blivit direkt påverkade av sina mäns alkoholism. Och de avundades alkoholisterna deras tolvstegsprogram för tillfrisknande. De ville också ha ett program, så de tog A.A:s tolvstegsprogram och reviderade de 12 stegen, och tog sig namnet Al-Anon och fick det att fungera, sedan dess har miljoner av människor haft nytta av Al-Anon.

Den grundläggande tanken då, liksom 1979, när ordet medberoende dök upp, var att medberoende var människor vilkas liv hade gått över styr till följd av att de levde i ett nära förhållande med en alkoholist.

 

Ny definition på medberoende

Sedan dess har definitionen på medberoende utvidgats. Experterna började få en bättre förståelse för den inverkan en kemiskt beroende person hade på familjen, och familjens inverkan på den kemiskt beroende. Experterna började identifiera andra problem, som hetsätning, eller anorexi, spelande och vissa sexuella beteenden. Dessa tvångssjukdomar liknade tvångssjukdomen alkoholism.

När en medberoende avbröt sitt förhållande med en person med problem, sökte han eller hon sig ofta till en annan problemperson och upprepade därigenom sitt medberoende förhållande med den nya personen. Vågade man anta att medberoende utlöstes genom förhållande med människor som hade svåra sjukdomar, beteendestörningar eller destruktiva tvångsstörningar?

Vilken definition av medberoende är korrekt? Alla är det, en del beskriver orsaken, andra symptomen, smärtan eller mönstren.

 

3. Vad är medberoende och vem är det

Arvsynden - en familjesjukdom

Vem som helst kan drabbas av medberoende. Den starkaste eller svagaste, med ett gott självförtroende eller ett litet sämre, en man eller kvinna, en sophämtare eller professor, en gammal eller ung, kines eller engelsman – ja, listan kan göras längre, mycket längre. Denna sjukdom eller sjukdomsliknande tillstånd tar inte hänsyn till vem du är eller var du kommer ifrån. Medberoende är en familjesjukdom där man ofta kan se att en person som haft en arbetsnarkoman till pappa, ofta själv drabbas av något missbruk och sedermera ofta gifter sig med t.ex. en alkoholist. Det är en avancerad form av arvsynd som går igen i varje generation. Medberoendet uttrycker sig alltid i form av något problem och överförs från generation till generation:

 

Generation A                                                  medberoende

                                                  

alkoholism

                                                                        

Generation B                                                  medberoende

                            

                                                                    arbetsnarkomani

Generation C                                                  medberoende

                            

                                                                    ätstörningar

Generation D                                                  medberoende

 

                                                   spelberoende

Generation E                                                   medberoende

 

                                       narkomani

Varför förs då medberoendet vidare från en generation till en annan? Generation A är den äldre generationen, som av någon orsak lider av medberoende. Dessa personer är människor som, enligt Tommy Hellsten i boken Flodhästen i vardagsrummet, har mist föräldrarskapet i sin egen barndom; därför är de oförmögna att vidkännas barnet i sig och saknar även förmågan att spegla sina barns känslor. Resultatet blir att barnet omedvetet upplever ett känslomässigt tomrum – som det senare ofta fyller med någon form av missbruk. När barnet växer upp och skaffar barn förs således missbruket/medberoendet vidare, och vidare. En del beskriver medberoende på följande vis: "En medberoende människa är en människa som har låtit en annan människas beteende påverka sig, och som är helt upptagen av att kontrollera denna människas beteende."

 

Medberoende - ett heltidsjobb

Som det står beskrivet i boken Flodhästen i vardagsrummet: "Medberoende är en sjukdom eller ett sjukdomsliknande tillstånd som uppkommer då en människa lever nära en mycket stark företeelse och inte förmår bearbeta denna företeelse så att hon kan integrera den i sin personlighet, utan anpassar sig till den. Och det blir en "dygnet-runt" företeelse."

Gemensamt drag för alla medberoende är: konsten att överleva – man är en första klassens överlevnadskonstnär. För att citera en kvinna som levt med en alkoholist och som själv är medberoende: "Att kämpa för att behålla kontrollen över någon annan är ett heltidsarbete och man klättrar ständigt upp för höga höjder, men det är lätt att tappa fotfästet. Man klär på sig sin utrustning med livlina och tillbehör och hoppas att man kan dämpa fallet varje gång man rasar. Vår egen inbyggda livlina är tänjbar och elastisk, men den håller inte utan att man underhåller den ibland, och det gör man när kaoset har lagt sig för att vila en stund. Oavsett hur kämpigt vi har det så hänger vi kvar, hur svajigt och motigt det än är."

Detta är en beskrivande bild av hur det är att vara medberoende. Man offrar hela sitt liv för denna alkoholist, narkoman, spelberoende, matmissbrukare, psykiskt eller fysiskt sjuke, trångsynt religiöse, eller vad personen nu än kan ha för missbruk.

 

De olika skepnaderna

Medberoendet fungerar som ett slags överbegrepp genom vilket man kan nå flera andra företeelser, som en gaffel med många piggar:

                                   Medberoende

 

 

 

arbets-                                                                                                                                                      sex-                                                                                                                                                                                spelberoende

narkomani                                                                                                                                          beroende                                                                                                                                                       

       

 

kemiskt                                                                                                                      ätstörningar                                                                                                                                              psykiskt- fysiskt                                                                 trångsynt

beroende                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                             handikapp                                                                                      religiositet

Gaffeln har olika piggar; någon gaffel utan piggar existerar inte.

 

Medberoendets fortplantning och tillgång

Hur uppkommer då ett medberoende? Medberoendet uppkommer då man lever nära en stark företeelse och inte förmår bearbeta denna företeelse så att man kan integrera den i sin egen personlighet utan anpassar sig till den. Man kan säga att medberoendet består av fem element:

Men hurdan är då den som lider av medberoende? Vem kan sägas vara en sådan person? Det är inte lätt att ställa en sådan diagnos. Men vad man kan konstatera är att, där det finns en person med något typ av missbruk – där finns det medberoende. En medberoende är en person som styrs utifrån och som reagerar utifrån andra i ställer för sig själv. Denna förmåga kan förvisso kom väl till pass inom vissa yrken, såsom: socialarbetare, läkare, sjuksköterskor, präster o.s.v. Att vara medberoende behöver alltså inte alltid vara negativt. Att använda de erfarenheter och förfinade förmågor och färdigheter som man utvecklat till något positivt, är enbart av godo.

Det har skrivits att en medberoende skulle vara några förvirrade individer som har svårt att skilja på att hjälpa och att stjälpa. Men kom ihåg - det vi stjälper är oss själva. Hur gärna vi än vill bota så blir allt så fel. Hela tiden bevisar vi för oss själva hur starka och duktiga vi är och framförallt att vi kan bota. Det har också skrivits att vi är känsliga personer. Javisst, vi är ömtåliga men är ändå fighters ända ut i fingerspetsarna. Vi vet oftast vad vi vill men har svårt att uttrycka våra känslor. Vi har gått livets hårda skola. Vi kan lätt tävla med andra och har med all säkerhet kommit i mål innan de andra ens hunnit till start. Detta beror på att vi är vana att fara fram som skjutna ur en kanon.

 

 

Medberoende på livstid och dess gestalter

Medberoende är på livstid. Det är något som man får kämpa med varje dag. Allt för att undvika att ta ett återfall. Vissa menar att medberoendet avklingar då den missbrukande partnern tillfrisknar, men det är lätt att falla tillbaka och man får hela tiden jobba med sig själv. Det finns en dikt skriven av en okänd person, som på ett mycket målande vis beskriver hur medberoendet gestaltar sig och som vi vill sammanfatta detta avsnitt med:

 

"Mina goda känslor om vem jag är; kommer från att vara omtyckt av dig.

Mina goda känslor om vem jag är; kommer från att bli accepterad av dig.

Ditt kämpande påverkar min sinnesro, mina tankar koncentreras på att lösa dina problem eller lindra din smärta.

Mina tankar koncentreras på att vara dig till lags.

Mina tankar koncentreras på att beskydda dig.

Mina tankar koncentreras på att manipulera dig (att få dig att göra saker på mitt sätt).

Min självkänsla stärks av att jag löser dina problem.

Min självkänsla stärks av att lindra din smärta.

Jag åsidosätter mina egna intressen och hobbys.

Jag tillbringar min tid med att dela dina intressen och hobbys.

Mina önskningar bestämmer, hur du ska klä dig och hur du ska se ut eftersom jag känner att du är en spegelbild av mig.

Jag är inte medveten om vad jag känner - jag är medveten om vad du känner.

Jag är inte medveten om vad jag vill - jag frågar vad du vill, jag är inte medveten - jag antar.

Drömmarna jag har om min framtid är bundna till dig.

Min rädsla att bli avvisad bestämmer vad jag säger eller gör.

Jag "ger" för att känna mig säker i vår relation.

Min bekantskapskrets minskar allteftersom jag engagerar mig i dig.

Jag åsidosätter mina värderingar för att höra ihop med dig.

Jag värderar ditt sätt att göra saker och ting och värderar dina åsikter mer än mina egna.

Min livskvalité står i proportion till din livskvalité."

 

Visst är det ett smärtsamt konstaterande, att sanningen är just denna som dikten till viss del beskriver. Men det är nog ungefär så här det ser ut för många medberoende. Det enda vi vet, är att vi har en oerhörd kraft att kämpa och att det går att ta sig ur sitt medberoende.

 

4. Karakteristiska drag hos en medberoende

Klinisk diagnostisk kategori

Vid beskrivningen av alkoholismens effekter på familjemedlemmarna används beteckningen medberoende allt oftare. Den som påverkas är medberoende. Det finns emellertid ingen vedertagen definition på denna term. Ibland används den som ett slags etikett på medlemmarna i en beroendes familj. Medberoende kan också användas som en klinisk diagnos med en specifik uppsättning symptom.

Dr Timmen Cermak är en av de främsta förespråkarna för att medberoende ska betraktas som en klinisk diagnostisk kategori; han ser det som en form av personlighetsstörning. I enlighet med DSM-III:s terminologi föreslår Cermak att följande kriterier skall ligga till grund för diagnosen:

Tre eller fler av följande:

Maning till försiktighet. Diagnosen medberoende har dock ej accepterats inom DSM-IV eller ICD-10. Kriterierna avgränsas inte tydligt mot andra syndrom, och det saknas empiriskt stöd i forskning för dem. Dessutom har den utbredda användningen av medberoende varit en ständig källa till bekymmer för de yrkesverksamma inom drogberoendets område.

Forskning av bland andra Moos med flera, har visat att anhöriga i allmänhet spontant blir av med symptomen när alkoholismen i familjen hejdas. Konsekvenserna för familjemedlemmarna är inte enbart psykiska. De kan också mätas i ökad frekvens fysiska sjukdomar. Familjemedlemmar har oftare magkatarr, migrän, högt blodtryck, ångest och depressioner.

 

Gemensamma drag och beteendemönster hos medberoende

Som medberoende blir man oftast medgörare, d.v.s man underlättar och skyddar den beroende från komplikationer och konflikter. Man får ofta handla åt dem, ringa samtal, kanske t.o.m. lämna eget urinprov om det krävs att den beroende måste det. Ofta tror medberoende och andra på följande myter: Det är inte OK att känna vrede. Vrede är slöseri med tid och energi. Snälla och trevliga människor blir inte arga. Vi borde inte bli arga.

Hur man än vrider och vänder på begreppet medberoende; om man ser det som en sjukdom eller inte, finns det vissa gemensamma drag hos de personer som drabbas. Sjukdomen smyger sig på, man märker inte vad som är på väg att hända. Och rätt som det är sitter man fast. I ett klister som är starkare än Epoxilim. Det känns omöjligt att göra sig fri. Man är fast.

Ens omgivning förstår ingenting, varför beter man sig så underligt, undvikande och ursäktande. Man blir expert och mästare på att dra historier och lögner om vad som hänt. Allt för att dölja vad som verkligen pågår bakom kulisserna. De börjar som små vita oskyldiga lögner och slutar som stora, riktigt svarta elakartade tumörer; det finns inget stopp på ens skådespelartalanger och kreativa förmåga när det gäller att föra ens omgivning bakom ljuset. I början känner man sig tillfredsställd med att ha lyckats bringa lite lugn och ro, att de går på ens lögner; men till slut blir de förgörande. Man mår bara sämre och sämre.

Människor som lider av medberoende har ett extremt behov av att kontrollera andra. Många har ett tvångsmässigt kontrollbehov och söker sig till ledande poster i samhället. Makten drar dem till sig som en magnet. Det finns chefer som inte tillåter att deras anställda fattar några självständiga beslut; de skall vara med och bestämma allt. Sådana chefer anställer personer som är svagare än dem själva, endast i syfte att kunna kontrollera dem och veta att de aldrig kommer hota deras ställning. Detta beteende kan även appliceras på människor som söker sin partner bland missbrukare; dessa människor mår dåligt och inleder direkt ett beroendeförhållande till sin andra hälft; och snart har ett medberoende utvecklats hos den icke missbrukande partnern.

 

Att insjukna i styrka

Ofta kan man se detta beteende hos kvinnor (naturligtvis även hos män) som insjuknat i styrka – alltså en människa som tar på sig allt och som inte känner när deras gräns är nådd och som inte tillåter sig känna svaghet. Hon sänder ett budskap till sin omgivning och till alla de män som vill vara svaga. Det ordlösa budskapet lyder:" Var finns du svaga man som inte vill ta ansvar för ditt liv, som vill låta andra ta hand om dig? Kom hit, jag vill vara din starka mamma som skyddar dig och stoppar om dig, som bär ansvaret för dig och låter dig behålla din livslögn!" Någonstans därute svarar då en man: "Var finns du starka kvinna som vill bära ansvaret för allt och alla? Kom hit, jag vill vara ditt kadaver, din stackare!" När dessa två människor möts, är det inte svårt att gissa sig till händelseförloppet och snart se hur ett medberoende utvecklats.

 

Gud - vart tog du vägen?

Medberoendet är en sjukdom som berör människans innersta väsen. Den finns där människan förvarar sina stora livsfrågor och snuddar vid det vi brukar kalla de yttersta frågorna: Vem är jag egentligen? Vad är meningen med mitt liv? Det som kanske är det mest förgörande med medberoendet är att andligheten successivt försvinner. Detta ord andlighet ska inte förväxlas med religiositet. Med andlighet menas i detta avseende förmågan att – tro. Man tappar livsgnistan och blir deprimerad samt känner ångest. Det blir allt svårare att se en väg ut. Men det finns en väg ut – och det är igenom! Det är bara det att människor har olika "toleransnivå" när det gäller hur mycket och hur länge de "står ut" att vara medberoende. Någon har sagt att man förändras inte förrän det blir för smärtsamt att låta bli. Och då tar man vägen igenom!

 

Anhörig till missbrukare

Den anhörige känner sig sviken och ledsen över att inte nå fram, besviken över att denne inte visat större tillit. Klassisk fras brukar vara: "Om du verkligen älskade mig så skulle du sluta knarka". Dennes försök att förbättra relationen, och att gemensamma aktiviteter ge ett alternativ till missbruket, bemöts ofta bara med ett kortvarigt intresse eller ingenting alls från missbrukarens sida. Missbrukaren kan nedvärdera sina anhöriga eller omöjliggöra kommunikationen mellan dem genom att försvinna eller vägra prata. Många gånger så innebär att liv tillsammans med en missbrukare att man under lång tid sakta flyttar sina gränser. Ofta kanske detta sker så gradvis att man inte märker att det händer förrän det har gått för långt.

Den anhöriga kan göra det möjligt för missbrukaren att fortsätta sin verksamhet genom att ensam ansvara för hans skulder och deras gemensamma. Hon/han kan också skydda honom genom att ljuga inför arbetsgivare, fordringsägare eller andra instanser. Det sjukdomsförlopp som en medberoende går igenom är näst intill identiskt med den beroendes. Den klassiska kurvan, som beskriver förloppet vid ett missbruk, är precis så nedåtgående för en medberoende som för en beroende, med sug och abstinens – och det är lika svårt att ta sig ur. Man behöver hjälp. Och hjälpen finns att få vilket vi kommer beskriva längre fram.

 

Empati är inte ett symtom på medberoende

Tyvärr har man kommit att sammanblanda det överdrivna omhändertagandet och kontrollbehovet som är ett symtom hos vissa anhöriga, med den fina mänskliga egenskap som vi kallar empati.

Kanske är det så att den som har levt nära en alkoholist (eller annan missbrukare) vet hur det känns och kan därför känna igen sig i andras smärta. Att ha denna förmåga är inte sjukdom. Det är en naturlig mänsklig reaktion som antagligen fler hade behövt sig en dos av. Medberoendet har idag bland annat kommit att definieras så att ett symtom är att man vill ta hand om människor. Här gäller det att skilja på orsaken till varför man vill ta hand om:

 

5. Tillfrisknande - ett växande på livstid

Gränsdragning

Att återigen börja sätta sina egna gränser och åter börja lyssna på sina egna värderingar är smärtsamt. Oavsett vad den som har ett drogproblem väljer att göra så har du alltid valet att gå din egen väg. Dock är det är det väldigt svårt att leva efter. Men trots detta, om du är villig att se, finns det alltid möjligheter även om det medför vissa konsekvenser. Ibland blir man som anhörig anklagad för att vara kontrollerande när man i själva verket bara sätter en gräns. Det är en sak att kontrollera en människas beteende för att man själv skall må bra. En helt annan är att låta någon ta konsekvenserna av sitt handlande. När man under många år försökt bota både sig själv och sin missbrukare, är det på tiden att man ger upp och överlämnar journalen till bättre vetande!

Barn på nytt

Många finner att det enda sätter att verkligen bli fri från sitt medberoende är att leva sig igenom sin barndom Med detta begrepp menas: att leva sig igenom sin barndom på nytt. Att det handlar om att bli fri från den skam som man som medberoende införlivat i sin personlighet samt att uppleva att man duger som den man är. Man behöver någon som speglar ens känslor och upplevelser, att uppleva föräldrarskapet och att känna att det är acceptabelt att uttrycka vrede och sorg. Att lära sig förstå det förflutna - den "arvsynd" som vi tidigare beskrivit, att se sitt eget ansvar och bryta den negativa trenden i denna familjesjukdomen.

 

Och när blir jag frisk?

Hur lång tid tar det då att bli frisk från sitt medberoende? Hur lång är abstinensen? När det gäller t ex. tablettmissbrukare säger man att abstinensen ligger någonstans mellan två och tre månader per år av missbruk. Är det likadant för en medberoende? Egentligen är frågan omöjlig att besvara; man kunde lika gärna ställa frågan: "Kan människan bli helt frisk?" Detta beroende på att ett medberoende i viss mån finns i alla människor. Man önskar att svaren stod skrivna någonstans, men vi har inte funnit dessa någonstans. Man får ta en dag i taget. När man känner att man drar lärdom av sina tidigare erfarenheter och medveten undviker att återfalla i medberoendet, är ett steg i rätt riktning. Kanske blir man aldrig riktigt "frisk", men friskare blir man och det är väl gott och väl. Det är ett tufft arbete, men det finns alltid hjälp om man behöver och om man vågar öppna sig. När man väl vågar tala så upptäcker man att hur många det är som är mitt upp i det eller som känner någon som känner någon; "Min vän har också en vän, som…". Kom ihåg, ge aldrig upp, du är värd mer än hela världens guldreserv tillsammans.

 

Några goda råd på vägen

Se till att flytvästen håller för väta och släng dig in i det okända, börja utforska ditt inre, det är du själv som avgör i vilken takt och mot vilket håll det ska bära, ingen annan. Skrapar du knäna i botten är du på god väg att ta dig upp. Vi är inte obildbara, vi är inte förbrukade människor bara för att vi levt genom en annan person. Vi har inte självmant valt smärtan, det är någon annan som valt den åt oss. Det vi valt är att behålla smärtan. Men, som vi skrivit tidigare: "När lidandet nått sin gräns, gör man något åt den".

 

6. Var finns hjälp

Det finns naturligtvis en mängd olika sätt - och en mängd olika lösningar, men det man kan notera, efter att ha talat med drabbade människor, intervjuat sakkunniga och läst litteratur, är att det absolut bästa sättet, är att söka hjälp hos någon av anhörigorganisationerna och genomgå ett så kallat tolvstegsprogram, t.ex. Al-Anon, FA, ACOA, Gam-AnonFMN, Co-SA, O-AnonLänkarna och Årsta vändpunkten eller kanske åka till ett behandlingshem för medberoende,

t.ex. Ulfshyttans behandlingshem. Observera att några av anhörigorganisationerna inte finns etablerade i Sverige, men går att nå brevledes eller via internet.

Vissa personer behöver kanske mer hjälp i form av terapi. Där får man "känna sig" fram till vilken inriktning som passar bäst; psykodynamisk eller kognitiv terapi. Det senare alternativet är dessvärre oftast betydligt dyrare samtidigt som det i Sverige endast finns ett fåtal utbildade kognitiva terapeuter, dessa finns bland annat på Sabbatsbergs Kognitiva Centrum och Serafens Psykiatriska Mottagning i Stockholm.

Vi hoppas att du med hjälp av andra förmår ta Det första steget:

"Vi medgav att vi var maktlösa inför alkoholen och att vi med egen kraft inte kunde reda upp vårt liv"

 

8. Slutdiskussion

Att sitta fast i ett medberoende är svårt eftersom man inte inser hur farligt det är för själen och kroppen. Vi tycker att det är väldigt viktigt att information skall finnas lätt tillgängligt precis som informationen om alla olika beroendeformer finns.

Vi hoppas att informationen kommer att spridas och framför allt acceptera att medberoende är en sjukdom som kan botas så att alla människor kan få tillbaka sina liv och självrespekten som man berövats på bara för att man älskade en person som hade problem.

 

Slutkläm

Som slutkläm på detta grupparbete önskar vi att Sveriges Regering, när de nu lagt vårpropositionen och man lovar mer pengar till vård och omsorg, verkligen satsar på missbrukarvården och därmed även de anhöriga. Vår önskan är att medberoendeproblematiken tas upp till diskussion. Betänk att antalet personer som lider och behöver hjälp, är extremt stor. Man räknar med att det går cirka 8 - 10 medberoende personer per missbrukare. Om man då räknar med att vi, lågt kalkylerat, har omkring fem procents missbrukare i Sverige (alkoholister, narkomaner, tablettmissbrukare, psykiskt sjuka, spelberoende, personer med ätstörningar, sexberoende, svåra fysiska handikapp och ett trångsynt religiöst synsätt), betyder detta i runda tal att drygt tre miljoner svenskar är medberoende - i mindre eller större utsträckning. Förmodligen är siffran betydligt större. Och dessa behöver hjälp och information nu! Vårt övertygelse är att om man lyckas behandla medberoendet och på ett tidigt stadium så skulle inte familjesjukdomen föras vidare och på sikt skulle missbruket minska. Och där missbruket redan är utvecklat, kan man sätta stopp för det och därmed hjälpa de medberoende. Dessutom behöver man gå ut med information till alla de som har ett socialt arbete; läkare, socialarbetare, terapeuter, psykologer, dagisperson och lärare om vad medberoende verkligen innebär. Vår uppmaning är: "Hjälp de beroende - så hjälps de medberoende!

Och till dig som är medberoende - du är inte ensam och det finns hjälp!

Sinnesrobönen

Till sist vill önskar vi avsluta på samma sätt som på mötena hos någon av de anhöriggrupper som vi nämnt, nämligen med Sinnesrobönen.

"Gud giv mig sinnesro

att acceptera det jag inte kan förändra.

Mod att förändra det jag kan

och förstånd att inse skillnaden

 

9. Källhänvisning/källförteckning/litteraturhänvisning