Myter om Orion

 
 

Folk över hela jorden har använt stjärnorna för att leda dem rätt. Till de olika stjärnorna har man knutit berättelser, om gudar, hjältar eller förfäder. Man har också haft praktisk nytta av stjärnorna. Till exempel var det Sirius som talade om för egyptierna när Nilen skulle svämma över.
Etnoastronomi kallas den vetenskapsgren som studerar hur människor under olika tider och i olika kulturer har använt vad de sett på himlen för att förstå sin värld och underlätta vardagen. (På engelska använder man främst termen archaeoastronomy).
Med den här sidan vill jag presentera vad människor kan ha sett i den stjärnbild som vi kallar Orion.


Grekisk-romersk myt

Som många andra myter så finns det många versioner av berättelserna om Orion. Troligen därför att äldre historier från olika landsdelar och tider blandats ihop och förknippas nu allihop med samme himmelske jägare. För att han är en jägare är de någorlunda ense om. Ibland ses han som följeslagare och/eller älskare till Artemis. I en del verisoner dör han av en av hennes pilar, i andra är det en skorpion som blir hans öde. Han äskades också av Eos, morgonrodnaden. Enligt myten är det dagens första ljus rött därför att Eos rodnar när hon minns Orions omfamningar.

Orion ingår i en större scen på himlavalvet, tillsammans med sin jakthund, Stora hunden, med stjärnan Sirius, och de jagade; Oxen, Haren och Pleijaderna.

Källor och tips på vidare information

Webbsidor

Mer information finns (på engelska) på webbplatsen The Dome.
Orion på ScienceNet.

Böcker

Kaster, Joseph, Mytologisk uppslagsbok, Tidens förlag, Stockholm, 1991.
Staal, Julius D., The new patterns in the sky : myths and legens of the stars, The McDonald and Woodward publishing company, Blacksburg, Virginia, 1988.
I tidskriften Sky & telescope finns en artikelserie av E.C. Krupp som på ett mycket bra sätt beskriver sådant som kan ses på stjärnhimlen. Rekommenderas!

Vill du veta mer? Sök!

Google



 
    © Martina Karlsson