Filmen är sig långt ifrån ointressant, den handlar om en ung man i karriären som plötsligt blir allergisk mot människor. Men sin plats i historieböckerna har den fått pga en enda scen. Filmens namnlöse huvudperson har bjudit hem direktör Nilsson för att skriva under ett viktigt affärskontrakt. Men när Nilsson anländer är huvudpersonen redan svårt sjuk, och spyr ner den försvarslöse byråkraten. Nilsson blir därefter bortjagad under vapenhot. Dessutom antyds att Nilssons fru begått självmord på deras bröllopsdag!
Många filmforskare menar att dessa händelser är nyckeln till den utveckling Nilsson-karaktären fick i senare filmer, en möjlig orsak till hans förkärlek för alltmer onyanserat och meningslöst våldsutövande.

Allergikern är alltså omöjlig att bortse från vid en djuplodad studie av LGL:s kanske mest intressanta karaktär. Denna på många sätt primitiva klassiker ger den nödvändiga klangbottnen av svärta, utan vilken de efterföljande filmerna knappast hade fått någon framgång.

medverkande:
Nils Lagergren, Erika Hedenström, Peter Köhler,
produktion: GL film, distribution: LGL