I dagens skola studerar över 2 000 elever ämnet latin med allmän språkkunskap, antingen inom samhällsvetenskapsprogrammet eller inom naturvetenskapsprogrammet. Åtskilliga hundratal följer dessutom varje termin kurser och påbyggnadskurser i latin inom ramen för studieförbundens verksamhet.

Latinet är fortfarande aktuellt, även om det inte talas i dag. Det är både språk och kulturhistoria. Det har satt många spår i andra europeiska språk och kulturer.

Internationella ord
Vid tiden för Kristi födelse var latinet officiellt språk för en stor del av romarriket, som omfattade hela medelhavsområdet. De romanska språken (franska, italienska, spanska, rumänska m fl) härstammar direkt från latinet. Över 90 % av deras ordförråd är av latinskt ursprung, jfr lat quattuor fyra, fra quatre, it quattro, spa cuatro.

Under tidernas lopp har en mängd latinska ord också trängt in i andra europeiska språk. Engelskans ordförråd härstammar till ca 60 % från latinet, och i svenskan är en hög procent av orden ursprungligen latinska. Detta gäller också många vardagsord, som de oförändrade orden summa och penna eller de något förändrade krona (lat corona) och muskel (lat musculus).

Eftersom latinet var vetenskapens internationella språk ända in i senare tid finns i dag många latinska termer inom bl a botanik (t ex víola trícolor styvmorsviol), zoologi (t ex mammalia däggdjur, vespa geting), medicin (t ex fractura brott på ben) och juridik (t ex álibi annorstädes, på annan plats).

Latinet påverkar fortfarande näringslivets och reklamens språk, t ex Anticimex mot vägglus, Pix tjära, Ignis eld, Securitas säkerhet, Diligentia noggrannhet. Nya begrepp skapas ständigt på latinskt ordmaterial.

Vi vet numera att flertalet europeiska och många indiska språk har ett gemensamt ursprung. De utgör förgreningar på den indoeuropeiska språkstammen. Bara för ungefär två tusen år sedan fanns det folk i Norden och på de brittiska öarna som talade nästan samma språk och bara för fem eller sex tusen år sedan förstod svenskars, grekers och indiers förfäder varandra. Vid sidan av den indoeuropeiska språkstammen finns naturligtvis andra stora språkstammar.

Tydliga bevis på de indoeuropeiska språkgruppernas samhörighet utgör de s k arvorden, t ex släktskapsord som fornindiska matár, fornpersiska mathir, grekiska méter, latinska mater, fornengelska modor, svenska moder, lettiska mate. Man skiljer i språkvetenskapen mellan arvord och lånord. Lånord är ord som har inlånats från ett annat språk och sedan antingen förblivit oförändrade eller utvecklats enligt den nya språkmiljöns ljudlagar. Det är i allmänhet lätt att skilja på arvord och lånord. Latinets nasus och svenskans näsa är arvord från det indoeuropeiska urspråket. Svenskans nas-al är däremot ett lånord som vi har hämtat från det latinska nas-us.

Kulturhistoriskt intressanta texter
Att studera latin innebär en främst språklig men också litterär och kulturhistorisk vandring genom århundradena fram till vår egen tid. Citat och sentenser, s k levande latin, studeras självfallet på originalspråket, t ex Nihil sub sole novum "Intet är nytt under solen". Likaså inskrifter, t ex den på minnesstenen över Carl von Linné i Åholmens naturpark vid Västerås: CAROLO A LINNÉ. SI QUAERAS MONUMENTUM, CIRCUMSPICE. "Åt Carl von Linné. Om du söker en minnesvård, se dig runt omkring!" När du står framför stenen, kan det vara spännande att förstå texten! Det är inte heller ovanligt att man på originalspråket studerar olika körverk, t ex Mozarts requiem, Carmina Burana etc.

Genom att studera dessa och andra originaltexter får läsaren möjlighet att förundras över och ta ställning till människans ständigt återkommande tankar och frågor om liv och död, makt och slaveri, tro och vantro, och hennes känslor av kärlek och hat, hopp och fruktan. Innehållet är aktuellt och samtidigt 2000 år gammalt!

Jag tänker exempelvis på Catullus' många kärleksdikter, bl a denna: ODI ET AMO. QUA RE ID FACIAM, FORTASSE REQUIRIS. NESCIO SED FIERI SENTIO ET EXCRUCIOR. "Hata jag måste men älskar ändå. - Men varför? - Jag vet ej. Blott att så verkligen är, känner jag arme med kval." Det är ofta en hisnande upplevelse att själv kunna konstatera att avståndet till det förflutna inte är så långt. Studierna av latin (och grekiska) ger många tillfällen att ta del av den kulturella gemenskap som förenar Europas länder.

Fördjupad allmänspråklig kompetens
Studiet av ämnet latin med allmän språkkunskap ska resultera i en fördjupad allmänspråklig kompetens. Det är både nyttigt och roligt med en språklig säkerhet när det gäller innebörden av lånord från latinet: pre-lud-ium, sub-trah-era, trans-port-era, ab-dik-era, dis-trah-era, ex-port-era, re-vid-era, pro-duc-era, post-lud-ium, kom-prim-era, in-klud-era etc.

Detsamma gäller temat på vanliga latinska verb. Det kan illustreras med följande: komponera är bildat av presensstammen (componere = sätta samman) och komposition och kompositör av perfektparticipstammen (composit-us). Det är fråga om olika temaformer av samma verb!

Sverige är i dag medlem av den Europeiska unionen och ett mycket internationaliserat land. Behovet av en god språklig kunskap är stort. Det gäller inte bara att tala språken utan även att skriftligt uttrycka sig på ett korrekt sätt. Latinstudiet ger ökad respekt för språklig exakthet. För den som vill känna språklig säkerhet är latinet en väg till fördjupad språkförståelse.

Jag ska avsluta med en tablå över veckodagarnas namn. Babylonierna räknade med sju rörliga himlakroppar. Dessa fick ge namn åt de sju veckodagarna. Namnen översattes till grekiska och därifrån till latin. I de germanska språken har veckodagarnas namn översatts till motsvarande germanska namn. Var och en kan utifrån tablån fundera över likheter och olikheter mellan de olika språkens veckodagsbenämningar. Lycka till!

	Latin	Franska	Svenska	Engelska	Tyska
Solen	Solis dies, dies Dominica	dimanche	söndag	Sunday	Sonntag
Månen	Lunae dies	lundi	måndag	Monday	Montag
Mars	Martis dies	mardi	tisdag (Tyrs dag)	Tuesday	Dienstag
Mercurius	Mercurii dies	mercredi	onsdag (Odens dag)	Wednesday	Mittwoch
Juppiter	Iovis dies	jeudi	torsdag (Tors dag)	Thursday	Donnerstag
Venus	Veneris dies	vendredi	fredag (Frejas dag)	Friday	Freitag
Saturnus	Saturni dies Sabbati dies	samedi	lördag (lögardag)	Saturday	Samstag

STAFFAN EDMAR

Åter till första sidan
Webbmaster: Staffan Edmar