LÄNKAR TILL

Hemsidan

Nyårshelgen

Påskhelgen

Valborg

Pingsthelgen

Midsommar

Halloween/
Alla helgons dag

Lucia

Julhelgen

Tänd ett ljus

Den kristna påsken
   På 1100-talet blev vi svenskar kristna katoliker och då började även vi att fira Jesu uppståndelse, (en gång om året istället för varje söndag) men dessförinnan så var det faktiskt vårdagjämningen som var den stora vårfesten i Sverige. Man firade att våren var på frammarsch och att höstens kyla och mörker sakta försvann!    Och under denna vårfest offrade man för att jorden skulle ge bra gröda. Man säger att den kristna påsken har sitt ursprung i den judiska påsken. Judarna firar hur de tog sig ut ur Egypten för ca 3000 år sen, (uttåget; ”exodus”), när de var slavar och in i Israel, medan vi kristna firar hur Jesus dog på korset och sedan återuppstod. Det är därför man säger att påskfirandet hos de kristna har sitt ursprung i den judiska påsken.    Judarna har även en speciell skrift om hur det ska gå till under påskfirandet, "Hagadá”. Jesus dog och uppstod just i samband med judarnas högtid. Han åt påsklammet tillsammans med lärjungarna efter judisk sed och förvandlade den samtidigt till Herrens heliga nattvard och ett sammanträffande som fått stor betydelse var att påsklammet skulle slaktas "vid nionde timmen" som det heter i Bibeln. Enligt vår tid är det klockan 15:00. Det var just vid den nionde timmen som Jesus drog sin sista suck på korset.
   Så det påskfirandet som vi idag har i Sverige har blandats samman av gamla och nya traditioner!

   Palmsöndagen är den första dagen i påskveckan. Den dagen firar vi hur Jesus red in i Jerusalem! I bibeln kan man om läsa hur folkmassor la palmkvistar på marken där Jesus red in. I de kristna länderna där det fanns palmer fick alla som besökte kyrkan den dagen ett palmblad som prästen hade välsignat. Här i Sverige hade vi inte palmer så vi fick i stället kvistar av sälg. År 1527 försvann med samband att den katolska kyrkan förbjöds också seden att dela ut sälgkvistar, men på senare år har det börjat komma tillbaka!

   Onsdagen i påskveckan gick under namnet dymmelonsdagen. Då skulle 
påskfriden inträda. Kyrkklockorna drogs över med en bunt tyg och allt arbete 
skulle ske under tystnad. Barnen sprang också omkring och skojade med varandra 
genom att sätta fast små lappar på varandras ryggar där det stod något retsamt på.

   Skärtorsdagen. På den tiden var människorna mycket skrockfylla och man sa 
att dagarna emellan dymmelonsdagen och påskdagen var den farligaste tiden 
under hela året. Man trodde att det var då häxorna flög till blåkulla och att troll och 
annat ont fanns runt varje hörn! För att häxorna skulle kunna flyga till blåkulla 
behövde de en kvast eller något liknande. Därför var det viktigt att man låste in alla 
kvastar och andra saker som häxorna kunde använda för att ta sig till blåkulla. 
   På dörrar till hus och ladugårdar ritade man kors för att hålla ondskan borta! 
   Anledningen till att man var så rädd för häxor var att man visste att de hade sålt 
sina själar till djävulen. De kunde förtrolla människor, skada dem och till och med döda dem. För att se till så att inga häxor kunde komma åt människorna eller deras boskap så gjorde man upp stora eldar och det hände även att man sköt i luften. Idag klär vi ut oss till häxor mest för att det är en rolig grej, med på den tiden trodde man på fullt allvar att det verkligen fanns häxor. Så sent som på slutet av 1600-talet avrättades den sista kvinnan som hade utpekats för att vara häxa.

   Det var inte lätt att vara kvinna på den tiden, speciellt inte om man hade kunskaper om läkemedel och var lite äldre, för det var oftast de som anklagades för att vara just häxor! Också de som hade något sorts handikapp och stod ut i mängden fick akta sig.

   Långfredagen är den stora sorgedagen. Fram till 1969 så var långfredagen en ”stilla” dag, dvs. att t.ex. teatrar, biografer och restauranger var stängda. Enligt bibeln så korsfästes Jesus då. Altaret i kyrkan är alltid klätt i svart på långfredagen och det finns enbart fem röda rosor som symboliserar de fem såren som Jesus fick då han hängdes upp på korset.

   Och på själva påskdagen så återuppstod Jesus! Maria Magdalena och några andra kvinnor begav sig till graven för att smörja in Jesus kropp med oljor, det var en sed bland judarna på den tiden. Väl framme vid graven började marken att skälva och ner från himlen kom en ängel och drog undan stenen vid graven.
   Ängeln sa åt kvinnorna att berätta för lärjungarna att Jesus hade kommit tillbaka från de döda och han hade gått i förväg till Galiléen. De följande 40 dagarna visade sig Jesus flera gånger för lärjungarna.  

Ordet påsk
   På grekiska kan man även säga anástasis, vilket betyder uppståndelse.
   Det vanligaste ordet för påsk i andra länder är ett som man tror härstammar från förkristen tid. Det finns bl.a. i engelskan, easter och i tyskan, Ostern. Det sägs ha funnits en vårgudinna vid namn Ostra, som orden syftar tillbaka på. Hebreiskan är judarnas språk och där kommer ordet påsk ifrån. Man sa att det fanns en dödsängel i Egypten som gick utanför husdörrarna och hade man blod över sina dörrar så gick ängeln förbi.    Gå förbi är pasach på hebreiska, därav kom den latinska formen pascha, som uttalas paska, och på svenska påsk. Det finns även ordböcker som säger att ordet kommer ur hebreiskans ord pesach, som betyder påskalamm. I engelskan finns flera ord som härstammar från pasach, exempelvis paschal och passover.

Fastlagen och fastan
   Tiden före påsk kallas för fastlagen och fastan och 7 veckor före påskdagen infaller fastlagssöndagen. I den veckan är det söndagen, måndagen och tisdagen som kallas för fastlagen.
   Måndag = blå måndagen
   Tisdag = fettisdagen
   Under den katolska tiden i Sverige var det just dessa dagar som man festade och åt så mycket man bara kunde, vi hade även karnevaler och utklädnader. Efter allt festande och ätande kom en lång och allvarlig tid då man inte på något sätt fick lov att roa sig eller festa = fastan. Man fick inte lov att äta hur mycket man ville, en gång om dagen var nog och det var förbjudet att äta kött, ost och ägg och man fick inte dricka mjölk eller vin. Fastan är 40 dagar lång, det är lika länge som Jesus fastade i öknen, innan han gav sig av till Jerusalem för att fira påsk! Idag äter vi fastlagsbullar från januari till påsk. Förr åt man bara på fettisdagen.  Efter reformation 1527 behövde man inte längre fasta så efterhand blandades båda fastan och fastlagen ihop.

Fastlagslekar
   Här nere i de södra delarna av Sverige brukade man förr i tiden roa sig med att ”slå katten ur tunnan”. Så här gick det till: man stängde in en stackars katt i en tunna och denna tunna hängdes upp i en ställning. Därefter var det de unga männen i byn som skulle försöka slå på tunnan med en påk så att den gick i sönder så att katten skulle trilla ut, samtidigt som de satt på en häst! Den som lyckades slå itu tunnan så att katten trillade ut, blev ”kattakung”. Efter årens lopp så byttes den stackars katten ut mot en flaska eller lite godis/frukt. I de norra och östra delarna av Sverige är ju som bekant vintern lite längre och då brukar snön ligga kvar längre också. Detta gjorde att man lekte en lek som kallades för ”åka stora rovor och långt lin”, och då kopplade ungdomarna ihop sina kälkar och åkte ner för den största backen de kunde hitta i byn. Det gick ut på att ju längre nerför backen man kom de desto större och bättre skulle skörden av rovor och lin bli!

Påskägg
   De finns vissa saker som man förknippar påsken med och ett av 
dem är ägget! Anledningen till det beror mycket på att det är just
på våren som hönsen lägger ägg. Men i alla tider långt utanför 
kristendomens gränser och långt före vår tideräkning har ägget 
spelat en stor roll i myter och sagor världen över. När man talar om 
världens skapelse så har ägget en viss betydelse, eftersom det 
ofta talas om att alltsammans började med ett ägg. ”Allt levande 
kommer från ägget” – så lyder ett gammalt latinskt ordspråk. 
”Omne vivum ex ove”. I en egyptisk papyrus som är över 4000 år 
gammal finns skildringen om hur ett världsägg har skapat allt 
som finns. I Kinas gamla skapelsemyter kan man läsa om hur allting från början var inneslutet i ett jätteägg som efter 18000 år brast och på så sätt skapade jorden.

Varför färgar man ägg?
   När man var liten så färgade man äggen på alla möjliga sätt och vis, det var bara till att låta fantasin flöda. Men varför lät man dem inte bara vara i det utseende som de kom i? Folk har i alla tider färgat påskäggen, men man kan inte riktigt säga varför. Det finns legender om hur jungfru Maria målade ägg för att glädja Jesusbarnet och om hur Maria Magdalena hade ägg med sig till graven och när hon anlände hade de färgats o.s.v. Man kan också gå till folkliga och primitiva föreställningar där det visar sig att en allmänt urgammal tro säger att röda ägg skulle vara lyckobringande, eftersom den röda färgen symboliserar blodet och livet.

   Gröna ägg undvek man eftersom de skulle vara olycksbådande, men man färgade de gärna bruna eller gula! Annandag påsk var dagen för lekar och fest. I de södra delarna av Sverige fanns det olika sorters ägglekar och en av dem var: äggrullning!

   Man hade en lutande planka som man lät ägget rulla nerför och det som kom längst hade naturligtvis vunnit. När man inte lekte med äggen så använde man dem till att se in i framtiden med! Man stack ett hål i ägget och lät innehållet rinna ur i ett glas med vatten, då skulle man kunna se hur framtiden skulle gestalta sig genom formen som blev. Det var också vanligt att unga kvinnor använde äggen för att se om de skulle gifta sig och så fall med vem, eller om de skulle förbli ungmör. Om äggvitan kom upp snabbt till ytan i glaset så betydde det tur, gjorde det inte det så var det otur. Det sades också att fick man kokvatten från ägg på händerna så fick man vårtor.

Slutsats!
   Påsken är en av våra största svenska högtider. Den har alltid spelat en stor roll för 
människorna i alla tider, världen över. Påsken har tagit olika former genom 
århundradens lopp och den kommer med stor sannolikhet att utvecklas efterhand! 
För inte så länge sedan brändes kvinnor i Sverige på bål, anklagade för att ha utfört 
djävulens verk och annat ont. Folk i allmänhet var rädda för häxor och den sista 
kvinnan som brändes på bål, anklagad för häxeri, skedde på slutet av 1600-talet. 
Dagens häxor sprider mer glädje än skräck, för jag tror inte att det finns någon som 
blir rädd för små rosakindade flickor i gammelmormors gamla trasor och en korg fylld 
med små påskkort. På 1600-talet såg vi allvarligt på häxor och dess onda krafter, idag låter vi våra barn klä ut sig till påskkärringar på skärtorsdagen och gå runt från hus till hus och önska Glad Påsk!

   På 1100-talet var den stora vårfesten i Sverige vårdagsjämningen, då man firade att våren var på ingående. Vi hade i viss mån firat Jesu lidande och uppståndelse men under helt andra former. Men eftersom Sverige blev kristenkatolskt under 1100-talet så infördes nya traditioner och värderingar. Påsken hade en helt annan innebörd då än vad det har idag. Det finns inget som säger att påsken kommer att firas som det gör idag, med godisägg och utklädnader i skolorna och påskmiddag med nära och kära. På senare år har det blivit mer fokuserat på det materialistiska. I påskäggen börjar det blir mer och mer populärt att få allt annat än godis som en annan fick när man var liten! Affärerna drar in mer pengar på alla måsten som egentligen inte behövs inför respektive högtid. Om ett par år framöver kanske vi lägger mer vikt på vad påsken egentligen handlar om!

KÄLLFÖRTECKNING:
Fakta om Julen, Påsken och våra andra högtider;
H.Grubbström,
I. Lenkert
Almqvist & Wiksell Förlag