I den västerländska världen firar vi nyår
den sista dagen i december, men det finns
också många andra tillfällen
att göra det:
I Kina och Vietnam firar man nyår i januari eller februari och i Iran vid
vårdagjämningen.
Det buddistiska nyåret firas den 15 april, det judiska
vid höstdagjämningen och det
muslimska varierar och kan infalla när som
helst under året.
Att fira nyår har man
gjort sedan långt tillbaka i tiden.
År 46 f Kr införde Julius Caesar den julianska kalendern och därefter
firade det antika Rom nyåret vid samma tidpunkt som vi firar det nu.
Innan dess började det
romerska året den 1 mars, samtidigt som det nya ämbetsåret började.
Ett minne från detta tidigare nyår finns fortfarande kvar i våra månaders
namn:
September som betyder sjunde, oktober- åttonde, november- nionde och
december- tionde.
Februari blev då den tolfte och sista månaden och eftersom dagarna inte
riktigt räckte till, så fick den lite färre dagar än övriga månader.
Från början bekämpades
nyårsfirandet av den kristna kyrkan, eftersom nyåret i det hedniska Rom
firades med vilda och osedliga fester.

Nyårets seder
Se
in i framtiden
På nyåret kan man på olika sätt
skåda in i framtiden.
Att stöpa i bly var ett sätt. Idag kan man smälta tenn eller stearin
istället och hälla det smälta i kallt vatten. Den form det stelnar i
kan ge en fingervisning om vad det nya året kommer att bära med sig!
På årets första dag
fick man sedan reda på hur det kommande året skulle bli:
Om himlen var röd på morgonen skulle det komma sorg, krig och oväder
under året.
Om en man var den första
att komma på besök betydde det lycka, men om en kvinna kom först tydde
det på olycka.
Om man lånade ut pengar skulle pengarna försvinna under året, men om
man fick pengar skulle man få mer.
Om man ville hålla sig frisk skulle man äta ett äpple och man fick akta
sig för att nysa eller hicka eftersom det varslade om dödsfall.
Skjuta
in det nya året
Att skjuta ut det gamla och in
det nya året är en gammal tradition - förr använde man bössan och nu tänder
vi smällare och raketer!
Förutom att man hälsade det nya året välkommen och tog avsked av det
gamla, så var det ett försök att skrämma iväg de mörka, onda
makterna så att de inte följde med in i det nya året.
Nyårsgåvor
Förr var det vanligare att ge
bort nyårsgåvor än julklappar och så är det ju fortfarande i vissa länder.
Löften
Att ge löften inför det nya året
hör till nyårsaftonen.
Att sluta röka är ett populärt löfte - men att hålla de givna löftena
är svårare...
Vaka
in det nya året
Seden att vaka in det nya året
har växt fram på senare tid.
Nyårsklockan
Tennyssons dikt Nyårsklockan
lästes för första gången på Skansen år 1895.
1928 började den läsas i radio och kunde då höras av hela svenska
folket.
1977 började uppläsningen visas i TV.
Tillsammans med
champagne, fyrverkerier och klockringning
är den väl en av våra nutida traditioner?
|