LÄNKAR TILL:

Midsommar

Midsommar har urgamla anor i Norden
Midsommar har urgamla anor i Norden. Redan på hednatiden var årets längsta dag, d. v. s. Sommarsolståndet, en viktig högtid, som längre fram vid kristnandet slogs ihop med firandet av Johannes Döparens födelse den 24 juni ( enligt evangelierna föddes han sex månader före Jesus). Sedan 1953 firas midsommardagen på den lördag som infaller under tiden 20-26 juni. Men den egentliga festdagen är förstås midsommarafton som firas med lövade hus och dans kring
midsommarstången eller majstången. Ordet Maja betyder
just smycka med grönt. Unga björkar pryder förstutrappan,
björkkvist sätts på bilar eller båtar. Midsommar är också en
omtyckt bröllopsdag då bruden gärna sätter en blomsterkrans
i håret i stället för slöja.

Midsommarfirandet bryter ut redan torsdagen före helgen,
då banker, varuhus osv. stänger tidigare. Det är också en
av årets besvärligaste trafikdagar – ju tidigare man kan ge
sig iväg från storstaden, desto bättre. Annars är det bättre
att vänta tills den värsta rusningen är över. Systembolaget
brukar hålla öppet till klockan 19 på torsdagen men håller
sen stängt resten av veckan. Det är en av bolagets
kundtätaste dagar. För de flesta svenskar är verklighetens
midsommar snaps och sill och jordgubbar efter besök på
en festplats med musik och majstång. Tyvärr har
midsommar också blivit en bråkig helg med fylla och
slagsmål på kända festplatser.

Majstången eller midsommarstången är själva symbolen för midsommar. Numera finns den att köpa som souvenir i miniatyr.

I Danmark och Norge firar man Sankt Hans afton med eldar den 24 juni. Det förekommer ett liknande firande på olika håll i Europa, men vi är ganska ensamma med vårt midsommarfirande.

Förr
Den ljusa årstidens stora högtid var midsommaren, och den firades i regel ute i det fria. Den utgjorde en motsvarighet till julen under vinterhalvåret men kunde inte mäta sig med denna i betydelse – förberedelserna för dess firande var inte heller så omfattande.

I varje hem på landet och i staden städades och skurades till midsommar. Ladugården och stallet rengjordes noga. På en del håll skurades även kyrkan, och detta gick i tur och ordning mellan de olika hemmen. Varje år kungjordes i kyrkan vem som stod i tur. Midsommarmaten utgjordes i allmänhet inte av någon obligatorisk rätt. I vissa trakter var det dock sed att vid midsommar äta filbunke för första gången på året, liksom det också förekom att man bakade särskilda midsommarkakor. Hade man råd, kunde man bereda midsommaröl och midsommarbrännvin. Ibland åts lutfisk och risgrynsgröt på midsommaraftonens kväll.

   Urgammal är traditionen att plocka sju eller nio
sorters blommor att lägga under huvudkudden för
att drömma om sin tillkommande.
   Blommorna skulle plockas under tystnad, helst
en sort vid varje gärdsgård eller vägskäl.
   Den lövade och blomsterprydda midsommarstången
var vanligt i Sverige redan på 1600-talet.
   Majstången var en fruktbarhetssymbol som
förmodligen kom från Tyskland på 1400- eller 1500-talet. Exakt hur majstången ursprung ser ut är svårt att säga, men nog finns det ett klart samband mellan att smycka med löv, Maja och majstång. Kyrkan gjorde tidigt revolt mot majstångsresningen eftersom det i dess spår förekom danser och festande med mycket dryckjom. Majstänger lyste med sin frånvaro under många decennier av1800-talet i de strängt religiösa delarna av landet, bl. a. i Bohuslän. Stången skall kläs med blommor och grönt, men utseendet på midsommarstången har skiftat starkt mellan olika landsändar. I Bohuslän formade man stången till en kvinnofigur genom att man nertill skapade en stor kjol av löv också satte ett ansikte upptill på stången.
   Armarna utgjordes av en stor krans. Den vanligaste modellen var en stång med en eller flera korsarmar med kransar på. Det gällde att se till att inte kransarna ramlade av när stången restes. På västkusten prydde man gärna stången upptill med små miniatyrbåtar; pilar och flaggor förekom på andra håll. Ofta – som på Skansen och Dalarna – får den vissnade stången stå kvar resten av året. Det har alltid varit så att stången kläs på midsommaraftons morgon och restes senare på dagen. Folkdräkt är den korrekta klädsen om har en sådan. Fanns det någon dragspelare i trakten brukade han vara självskriven för att ackompanjera dansen. Det är gammal fin tradition med dessa danser och sånger. På sina håll i landet har det förekommit att olika byar tävlat om att ha den vackraste eller den längsta stången. Det hände t. o. m. att man sågade ner varandras stänger för att få dem att bli kortare.

Midsommarnatten
Midsommarnatten är magisk med sitt milda ljus nästan hela natten igenom. Den har alltid varit genomsyrad av folks vidskeplighet. Man trodde att makten drev spel och det gällde att skydda sig mot dem. Det fanns också ett och annat som kunde ge speciell styrka och läkning. Dit hörde midsommardaggen, som sades besitta övernaturliga krafter. Förr var det vanligt att man denna natt gav sig ut i markerna för att samla in dagg, bäst genom att dra lakan genom daggen och sen vrida ur det för att kunna spara vätskan på flaska. Sen smörjdes sjuka med denna medicin. Olika slags värk i kroppen och engelska sjukan sades medlet vara speciellt bra för. En bra idé var att rulla sig naken i det daggvåta gräset. Makabert nog ansågs dagg kyrkgårdar och gravkullar ha störst effekt! Inte bara människor utan också djuren mådde bra av midsommardaggen, och därför var det viktigt att få ut djuren på bete tidigt medan daggen låg kvar. Daggen denna natt var söt som honung, ansåg man.

Det var också på midsommarnatten som man samlade in allehanda läkemedelsväxter till midsommarkvast, som man sen hängde upp i taket för att torka. Under resten av året användes kvasten som medicin åt djuren. Ibland nöp man en bit av kvasten och lade i badvattnet som då skulle bli särskilt välgörande.

Midsommarnattens drömmar kunde ge besked om vem som skulle bli ens tillkommande. Därför var det viktigt att äta sånt som gav extra mycket drömmar, som t. ex. gröt med rejält med salt i. Midsommarnatten var också den perfekta tiden för skattsökning, men då var det viktigt att vara alldeles tyst så att inte övernaturliga makter kom en på spåren.

Midsommarnatten var full av magi och trolldom. Det gällde också vissa växter. Pioner t.ex. borde vara övertäckta denna natt, annars kunde de sprida cancer. Ett annat spådomsbruk, som utövades vid midsommaren, var att plocka bladen av en prästkrage. För varje blad, som togs bort, nämnde flickan en manlig yrkestitel – det var en viss ramsa som rabblades – och det sista bladet fick avgöra med vad för slags man hon skulle bli gift med.

Midsommarvakan var en del av allt det som utspelades under midsommarnatten. Då samlades man i hagar och på bryggor för att se soluppgången, långt efter det dansen kring stången och festandet var slut.

Logdans
   På herrgårdarna och vid bruken firades midsommar på sätt, som i de flesta fall avvek från bondbyarna. Tidigt på våren skullpojkarna som jobbade på herrgården eller bruken en söndagsmorgon hugga majstång.
   Den skulle vara av gran och minst 34 alnar lång. Man kunde använda denna stång i flera år. Strax före midsommar samlades pojkarna och flickorna för att plocka majstångsblad, dvs. Liljekonvaljer, i korgar.
   På midsommaraftonens eftermiddag kläddes stången, och bladen bands då fast med bindgarn. När stången restes spelades ”majstångslåten” på nyckelharpa. Sedan åt, drack och dansade man. Nästa förmiddag kom arbetarna med sällskap till varandras logdanser, för att dricka. Detta varade hela dagen utan avbrott, och på samma sätt var det annandagen.

Maten förr

MIDSOMMARAFTONENS MIDDAG
Matjessill med färsk potatis, dill
Liten nubbe kanske
Grillat av olika slag:
Fläskfilé, revbensspjäll, grillspett
God salsa ( sås ) till
Kaffe och jordgubbstårta

MIDSOMMARDAGENS FINA MIDDAG
Små smörgåsar till drink,
alternativt kalla köttbullar, rädisor, chips
Inkokt lax med färsk potatis, lättstuvad bladspenat, citron
Rabarberpaj med vaniljsås

SÖNDAGEN EFTER MIDSOMMAR
Restbord med vad som finns kvar av sill osv.
Nyfångad fisk med pepparrot
Rester av rabarberpaj och jordgubbstårta
eller glass med rabarberkompott

Slutsats
Midsommar som tradition har förändrats under många århundraden från en början att vara en hyllning till sommarsolstånd till i dag att hyllas som en familjetradition. I dag anses midsommar av många att vara en utav de största helger och en av sommarens största händelser. I dag firas midsommar annorlunda än vad det gjordes förr – dansen hade en större roll i firandet förr. Idag är det tyvärr mer betonat att alkoholen ska ha en större roll än vad den hade förr. Att firandet av midsommar är något man tänker på och planerar långt innan sommaren ens har börjat går inte att ta miste på bland ungdomar idag…
Vad ska ni göra på midsommar????