Hallicrafters SX-62 (grundmodellen) tillverkades 1948-1951 i USA och täcker frekvensområdet 540 kHz-109 MHz. Den tidens hifi-receiver var förmodligen tänkt för den ungkarl som i vardagsrummet både ville lyssna på lokalradio med hög ljudkvalitet och ha tillgång till kortvågens lockande utbud. Dessutom fick han tillgång till kommunikationsradiobandet med t ex polis- och militärradio som använde högre modulationssving då än idag. Priset var ca 275 dollar. När rundradiosändningar på UKV-FM startade 1946 i USA uppstod en marknad för radiomottagare med bättre ljudkvalitet än tidigare, men Hallicrafters tycks ha varit det enda fabrikat som kombinerade detta med en radio för avancerad kortvågslyssning. Uteffekten är 8 watt med annonserad frekvensgång 60-14000 Hz och en matchande basreflexhögtalare med ett 8-tumselement erbjöds. Inbyggd högtalare saknas och anslutningimpedansen är valbar, antingen 500 eller 5000 ohm, vilket fordrar en anpassningstransformator i högtalarlådan. För nätspänningen 117 V krävs dessutom en 120 W-transformator i länder med 220-230 V, men efterföljaren SX-62A hade såväl lågohmig högtalaranslutning som nättransformator för internationell marknad.
Föregångaren SX-42 som kom 1946 är tekniskt nästan identisk men med en framsida som associerar mer till signalspaningsutrustning. Här finns den breda skalan med ett stort antal kortvågssändare över hela världen angivna på bandet 5-15 MHz. Signalstyrkemätaren i SX-42 saknas på SX-62 men å andra sidan har denna mottagare en 500 kHz kristallkalibrator och med den lilla ratten till vänster förflyttas den vita skalpinnen till närmaste kalibreringspunkt. Modulationsslag är på alla band FM, AM och telegrafi (CW) eller SSB. Mottagaren är en enkelsuper med mellanfrekvens 455 kHz upp till 32 MHz och 10700 kHz på band 5 och 6, från 27 MHz och uppåt. Selektiviteten är valbar i sex steg med kristallfilter inkopplat i tre av dem och en tonomkopplare har fyra lägen. Ingång finns för grammofon. Rörbestyckningen är 6AG5, 6AG5, 7F8, 6SK7, 6SG7, 6SG7, 6SG7, 6H6, 6H6, 6J5, 6C4, 6SL7, 6V6G, 6V6G, 5U4G, VR150.
Den moderne lyssnaren tycker antagligen som jag att radion egentligen inte är bra på något, avsaknad av bandspridning gör den svåranvänd både för amatörradio och distanslyssning på KV så frekvensinställning måste ske med varsamma fingrar. Kommunikationsradio med FM använder så låg deviation att det inte blir tillräcklig volym med bredbandsdetektorn. Eftersom en bra detektor för CW och SSB inte finns får man skruva upp volymkontrollen och använda förstärkningsratten för att reglera ljudstyrkan utan AGC, men detta gäller för nästan alla kortvågsmottagare före 1960. Jag har emellertid gjort en SSB-detektor med MC1496G och därmed kan jag utnyttja AGC även för CW och SSB, vilket minskar behovet av rattvridande. Glädjen ligger i att en gammal apparat förblir fullt fungerande, samma känsla som den har som pysslar med gamla klumpiga jänkarbilar. Under huven
Nödvändiga åtgärder var att byta snöret till vridkondensatorn, byta trasiga eller nedgångna rör (9 av de 16), med T-sprit rengöra de fjädrande bleck som jordar vridkondensatorns axel, byta några läckande papperskondensatorer och ett antal motstånd som ökat minst 50% i värde, använda kontaktsprej samt trimma alla kretsar. Dessutom bytte jag nätledningskondensatorer och satte in säkringar i nät- och anodledningar. För att kunna använda yttre digitalskala anslöt jag en FET som katodföljare till blandarrörets katod via 2 pF och drog en koax till uttag på baksidan. Där finns nu också uttag för yttre S-mätare efter att jag gjort en passande koppling vid första MF-rörets katod och skärmgaller. Jag reducerade brum genom att använda skärmade kablar mellan detektorer och volymkontroll. Kalibreringskristallens aktivitet hade sjunkit så jag bytte ett par motstånd i strömförsörjningsledningen men eftersom oscillatorn slutade svänga när mottagaren blivit varm ändrade jag kopplingen till Pierce-oscillator som fungerar bra och den går med detta att justera i frekvens. Jag har satt in en utgångstransformator för 4 eller 8 ohm så att jag med en omkopplare på baksidan kan använda sådan utgång när jag inte nyttjar 800-ohmshögtalare till 500-ohmsuttaget. Förre ägaren hade monterat polskruvar bak för antenn-, jord- och högtalaranslutning, något som rekommenderas. För likspänningar till SSB-detektor, antennförstärkare och frekvensräknare har jag satt in en liten transformator följd av spänningsdubblare och IC-stabbar.
Oscillatorn ligger högre än signalfrekvensen på alla band utom 15-32 MHz där den ligger lägre. För att kunna använda min frekvensräknare med fast inlödd kompensering för mellanfrekvensen ändrade jag det avvikande band 4 men det resulterade dels i att glasskalan stämde dåligt på mitten och dels att HF-kretsarna spårade dåligt med försämrad känslighet som följd. Jag återgick till originalkopplingen och byggde en frekvensräknare med PIC-krets som enkelt kan ställas om mellan banden, därmed även till dem med 10,7 MHz mellanfrekvens. Jag fick bukt med irriterande frekvensdrift på band 4 genom att ersätta den keramiska trimkondensatorn med en luftisolerad och använda 40 pF N750 som temperaturkompensering. Nu sjunker frekvensen vid 30 MHz ca 10 kHz efter kallstart men håller sig stabil efter någon halvtimme. På de lägre banden är frekvensdriften högst 2 kHz.
Känsligheten borde vara på topp tack vare dubbla HF-steg och tre MF-steg (fyra på FM), men där fanns åtskilligt att bearbeta. HF-kretsarna hamnade för långt ned i frekvens vilket gjorde mottagaren döv på de lågfrekventa delarna av banden. Att döma av de trimpunkter som föreskrivs i servicebladet var detta ett problem redan när mottagaren var ny och A-versionens kretsar på band 4 ändrades till ett mer fördelaktigt L/C-förhållande. Botemedlet på banden upp till 32 MHz blev 8,2 nF kondensatorer i serie med vridkondensatorns sektioner och på band 4 kompletterat med 5 nF i serie med varje HF-spole. Där krävs även en HF-drossel över kondensatorn för att släppa fram AGC till styrgallren. På band 5 använder jag 1 nF i serie med vridkondensatorn men band 6 har jag gett upp hoppet om, där är mottagaren döv under 60 MHz. Känsligheten ligger nu på 1-3 uV på band 1-3 och 3-15 uV på band 4, allt mätt för 50 mW AM med 200 ohm generatorimpedans. På band 5 är känsligheten med 50 ohm generatorimpedans och 30% AM-modulering 8-25 uV, sämst vid den lågfrekventa delen, och på band 6 ligger rundradiodelen på 15-40 uV. S-metern har fått passande skala och monterats i plastlåda tillsammans med en antennförstärkare för 14-32 MHz, en andra förstärkare för 50 MHz och en tredje för 79-108 MHz.
LF-delen ger inte den förväntade diskantåtergivningen, kurvan har fallit 3 dB redan vid 5,5 kHz trots att jag har bytt åtskilliga komponenter. Kvarstående jobb är att hitta det felet, det kan vara i utgångstransformatorn, och locket behöver sprejlackas så jag letar efter rätt kulör. Tills vidare är radion parkerad i garaget.

Åter till Startsidan