Vagnar

Allmänt

Det finns två huvudtyper av tunnelbanevagnar i Stockholms tunnelbana. Den ena typen är de äldre C-vagnarna och den andra den nyare Vagn 2000.

De äldre C-vagnarna

De äldre vagnarna har nästan samma yttermått. De är alla 17,4 m långa och kan tyckas lika men i själva verket finns det 13 olika vagntyper. Vagntyperna heter C1, C2, C3, C4, C5, C6, C7, C8, C9, C12, C13, C14 och C15. Tunnelbanevagnar i Stockholm har modellbeteckningar som börjar på C. De första C-vagnarna var från tunnelbanans barndom på 50-talet. Numera har de flesta C-vagnarna skrotats. De nyare C-vagnarna används dock fortfarande i trafik. Några äldre C-vagnar finns kvar som museievagnar.

En grön C-vagn vid station Hötorget. Copyright Spårvägsmuseet
  • De första C-vagnarna (C1-C3) hade förarhytter i båda ändarna. Detta var en nödvändighet eftersom det till en början förekom tunnelbanetåg med udda antal vagnar.

  • I C-vagnarna C1-C5 sitter föraren till vänster i förarhytten medan de senare C-vagnarna (C6-C9) har förarhytten placerad i förarhyttens mitt. Vindrutorna är också större i C6-C9 vagnarna. Detta gäller även förarkomforten. Därför går de dessa nyare vagnar i största möjliga utsträckning först och sist i dagens tunnelbanetåg.

  • De sista 20 C6-vagnarna och C7-C9 vagnarna är sk semipermanent sammankopplade (med vilket menas att de är ständigt sammankopplade och har delvis gemensamma komponenter). Fördelen med dessa vagnar är att komponenter sparas, vilket leder till billigare vagnar.

  • Från början var C-vagnarna C1-C7 gröna medan C8-C9 var blå. Men ommålning av en del gröna vagnar till blå har gjort att det förekommer både gröna och blå vagnar av C1-C7.

  • Vagntyperna C12-C15 har stora likheter med C8-C9.
Ett tåg med blå vagnar och ett tåg med gröna vagnar på väg söderut över söderströmsbron. Copyright Spårvägsmuseet

Den nyare Vagn 2000

Den helt nya vagntypen heter C20 men kallas vanligen för Vagn 2000. Trafikstart för Vagn 2000 var i maj 1998. Vagn 2000 46,5 m lång dvs. betydligt längre än de äldre C-vagnarna. Detta gör att 3 Vagn 2000 motsvarar 8 äldre C-vagnar. Den långa vagnen görs möjlig genom att vagnen är delad i tre delar som hålls ihop med en led på samma sätt som i en ledbuss. Alla vagnar har en förarhytt i vardera ändan.

En Vagn 2000 vid slutstationen Hässelby strand en solig dag under sommaren 2003.

Fördelar med vagn 2000 jämfört med C-vagnarna

  • ATO - Datorstödd körning, dvs föraren övervakar tåget som själv kan anpassa tågets hastighet i förhållande till omständigheterna. Stopp vid stationerna sker med en precision av ca 10 cm. Detta gör att en optimal körning kan erhålles. Beräknad tidsbesparing i rusningstid är t.ex. 4 minuter mellan Hagsätra och Hässelby.
  • Lägre elförbrukning
  • "Onödiga" förarhytter försvinner, mer plats åt passagerarna.
  • Lättare att röra sig i tåget under färd
  • Hjulen ställer in sig efter kurvorna vilket minskar slitaget och ljudet.
  • Bredare och eldrivna dörrar
  • Bättre komfort (Skönare säten, mm)
  • Fler och större fönster
  • Tystare och jämnare gång

Möjliga nackdelar med vagn 2000

  • Färre antal dörrar.
  • Dörrar som öppnas ut istället för in i tågets sidor vilket gör det lättare att fastna i dörrarna.
  • Inga mittstänger att hålla sig i.
  • För dyrt i förhållande till förbättringen.
  • Ingen nostalgi i nya vagnar.
Inredningen i den nyare Vagn2000

Tekniska data om vagn 2000

Teknikområde

Karossmateriel
Totallängd
Största karossbredd
Största höjd över räls
Antal boggier
Vikt vid maxlast
Antal sittplatser
Antal passagerare, max
Maxhastighet
Energiförbrukning, vid halv last
Antal divmotorer
Kontinuerlig effekt/motor 		Värde

Rostfritt stål
46,5 m
2,9 m
3,8 m
4 st
97,4 ton
126 st
414 st
90 km/h
5,5 kWh/vagnkm
8 st
125 kW

Vagndepåer

I Stockholms tunnelbana finns det idag 6 vagndepåer eller vagnhallar som de även kallades förr. Tub 1 har tre depåer, Tub 2 har två depåer och Tub 3 en depå enligt följande
  • Hammarbydepån (1947): Ligger söder om station Skärmarbrink.
  • Vällingbydepån (1952): Ligger mellan station Vällingby och station Råcksta.
  • Högdalsdepån (1957-1958): Ett stickspår från station Högdalen leder till depån.
  • Nybodadepån (1964): Ligger söder om station Liljeholmen
  • Rissnedepån (1975): Ligger mellan station Rissne och station Hallonbergen.
  • Mörbydepån (1978): Ligger norr om station Mörby Centrum.
Hammarbydepån innehåller en gemensam centralverkstad för alla tre systemen. Mörbydepån har endast en uppställningshall för 40 st C-vagnar. De övriga 4 vagndepåerna sköter det löpande underhållet på respektive bana. Alla vagndepåerna innehåller en uppställningshall och en servicehall, utom hammarbydepån som endast har den gemensamma servicehallen.

Alla servicehallarna och uppställningshallarna på tub 1 samt servicehallarna på tub 2 och tub 3 är egna byggnader medan uppställningshallarna på tub 2 och tub 3 utgörs av bergrum.

Högdalsdepåns servicehall

Förutom ovanstående vagndepåer finns det uppställningsspår utefter tunnelbanan. Det gäller främst vid några av ändstationerna, men det finns även vändspår där linjer vänder som inte går ut till ändstationerna.

Vändspår söder om station Telefonplan
Lars Mattias Rådvall
hem.passagen.se/larsvall/tunnelbana/
sthlm_tunnelbana@hotmail.com