Läs också eller lyssna på ett kort utdrag ur Olof Werling Melins stora "Stenografiens histora"och/eller se
innehållet i "Stenografien i Sverige", ett särtryck (sid 299-440) ur Stenografiens historia av Olof Werling Melin (Kungl. Boktryckeriet P. A. Norstedt & Söner, 1929).

                                    Se även utdrag ur lärobok och läs sagan "Kejsarens nya kläder" av H. C. Andersen som stenogram med handskriven text
                                    resp separat stenogram och separat text
                                    ... och om du behöver mer hjälp finns här många förkortningar och förkortningsprinciper.

Vokaltecknen är raka eller vågformade och skrivs uppåt eller åt höger. Konsonanttecknen och de speciella tecknen för konsonansammansättningar är stapel- eller crkelformade, och stapeln skrivs nedåt. Cirkeltecknen börjar från vänster.

Storlek och lutning kan "anpassas", om tydligheten, som bland annat är beroende av teckenskillnaderna, behålls. I en Hermods-kurs rekommenderades en längdskillnad för "hårstreckstecken" som a:i, o:å, u:y på minst 1:2. Hans Karlgren ("Latskrift") ansåg att hårstreckens längdskillnad bör göras minst 1:3.

Alfabetet och konsonantsammansättningarna och särskilda tecken kan se ut som jag visar på egen tablå. Systemöversikt inklusive förkortningar visar jag också enligt Hermodskurs ändrat enligt grundform. Jag visar också systemöversikt enligt Erik Elfners Lärobok.

Melinska Stenografförbundets webbplats nås via startsidan eller innehållsförteckningen.. Där kan man pröva på stenografi och på vanliga teckens sida klicka för att se skrivrörelser. Melinska Stenografförbundet anordnar även stenografikurser och säljer läromedel och annan stenografisk litteratur. För att ge information om stenografi och stenografiutbildning har Melinska Stenografförbundet kontaktpersoner på flera håll i landet.

Bland mycket annat har Melinska Senografförbundet gett ut en Stenografisk förkortningssamling. Med hjälp av dess förkortningsprinciper kan man även på egen hand bilda lämpliga förkortningar. Men man spar inte någon tid på en förkortning som man inte kan skriva utan tvekan!

J-, k-, ng-, s-, sj- och tj-ljud stenograferas ljudenligt, likaså vokaler i lånord. Dubbelkonsonant markeras med tryckning på tecknets nedåtgående del. ck behandlas som kk. Tecknen fogas i regel ihop utan bindestreck. I vissa ord görs dock små bindestreck eller mellan raka tecken (i samma riktning) ett hack. l och r skrivs till vänster om ej basrundade stapeltecken, och sl skrivs omkring tecknen för, be och upp, men efter övriga stapeltecken till vänster.

För att underlätta kan ord ibland delas, med delarna tätt intill varandra, liksom o före an, in (och a och o). Av två möjliga konsonantsammansättningar väljs den första. Specialtecknen används dock inte för konsonantsammansättningar som ingår i olika stavelser av ett sammansatt ord (utom Ryssland, söndag m fl).

Obetonat e kan utelämnas inom ramen för tydlighet och bekvämlighet. Stum bokstav kan på liknande sätt utelämnas. Andra förkortningar kan göras med hjälp av särskilda tecken, uteslutning av tecken och på andra sätt, exempelvis genom att sista ordet i en ordgrupp som "till och med" utelämnas och "nya sista" ordet skrivs över det första.

Jag har gjort ett försök till sammanställning av förkortningar i systemets grundform med hänvisning till alfabetstecknen och speciella tecken (sammansättningar / särskilda tecken). Detta presentationssätt har valts för att minska utrymmesbehovet (nu 6 kb), och för att pröva ett nytt sätt. I länkdokumentet ingår länkar till bilder på de tecken(kunskaper) som behövs för att kunna stenografera förkortningarna.

En sammanställning av förkortningar enligt grundformen samt en del frivilliga förkortningar finns här.

För kunna stenografera behövs på nybörjarstadiet hjälplinjer. För tecken-stenogrammen har jag använt rutor och lutningslinjer enligt denna blankett. En mera traditionell stenografiblankett skulle kunna se ut så här,