JOHN BLUND
av H. C. Andersen (översättn. Hugo Gyllander)

(Förkortad version. Cirka 10 stavelser per rad, 308 stavelser totalt.
För stenografiträning?)

I hela världen finns ingen som kan


så många sagor som John Blund! Han kan


berätta, han!
              Fram på kvällen, när barnen


sitter så snällt vid bordet eller


på sina pallar,  kommer John Blund. Han


kommer så tyst uppför  trappan, för han


går i strumplästen, han öppnar sakta


dörren, och - vips - sprutar  han söt mjölk i


barnens ögon. En fin, fin stråle, men


den är alldeles  tillräcklig för att


de inte ska kunna hålla ögonen


öppna. Och därför ser de honom


inte heller. Så smyger han sig bakom


dem och blåser sakta i deras


nackar. Och då blir de så tunga i


huvudet, men det gör inte ont, för


John Blund menar bara väl med barnen.


Han vill att de ska vara tysta och


stilla och det är lättast när de har


kommit i säng. Och  de ska vara tysta


för att han ska  kunna berätta


sagor för dem.
                När barnen har somnat


sätter John Blund sig på sängen. Han är


så fint klädd. Hans rock är av siden, men


det är omöjligt att säga vilken


färg den har, för den glänser i grönt, rött


och blått, allt efter som han vänder sig.


Under armen håller han ett paraply


med bilder på, och den sätter han


över barnen, och då drömmer de om


natten de vackraste sagor.