HEIVA

(Ur Rötters anbytarforum, något redigerad)

(http://genealogi.aland.net/discus/) Anbytarforum: Landskap: Norrbotten: Efterlysningar: Britta Persdotter, född 1743 i Parakka gift med Stålnacke, Johan Abrahamsson

Av Erik Kuoksu – lördag den 16 febr 2002 kl. 22.36:

Samesläkter med namnet Heiva omnämns redan vid 1600-talets början:

Släkt 1:

åren 1615-17 fanns en Mats Häfh i Siggevaara. År 1615 finns följande notis om honom i skattelängden: "Enn Ertzskelm, kommer
aldrig tillstädz Men drager kring
bygden och brukar spåkonst". Han var alltså nåjd. Hans son Jon Matsson Heif el. Heffa fanns i Siggevaara 1618-19.

Släkt 2:

Olof Matsson Häf (ibland kallad "Oluf Häf Lapp"), uppenbarligen same, var konungens pärlfogde i Lappland åren 1609-15. (Se Nordlander, Johan: "Lappländska samlingar, första serien 1-6", Joh. Nordlandersällskapet, Umeå 1990, s. 327 f.)

Släkt 3:

Denna släkt uppträder i Siggevaara ungefär 80 år efter släkt 1, och troligen rör det sig om samma släkt. Teoretiskt sett kan Jon Matsson Heif el. Heffa vara far till Lars Jonsson Heiva och Anna Jonsdotter Heiva, men jag har inte funnit några handfasta bevis på att så skulle vara fallet.

Tabell 1

Jon (Heiva).
Barn:
1. Lars Jonsson Heiva - se tabell 2
2. Anna Jonsdotter Heiva. G.m. länsmannen Olof Mickelsson Törnqvist i Soutujärvi.

Tabell 2

Lars Jonsson (Heiva). Enbart belagd genom barnens patronymika,.
Barn:
1. Mats Larsson Heiva - se tabell 3
2. Elin Larsdotter Heiva. Född på 1680-talet, död i Jukkasjärvi 1723. Gift med nybyggaren Jöns Mickelsson Ullatti i Ullatti. Elin Larsdotter Heiva var renvakterska. Hon vaktade på 1710-talet bl.a. bruksskrivaren Samuel Mörts hustru Gertrud Staffansdotters renar. Elin var inte särskilt väl ansedd i byarna. Hon var flera gånger dömd för alla möjliga brott.
3. Anders Larsson Heiva. Omnämnd som same i Siggevaara 1711

Tabell 3

Mats Larsson Heiva. Tidigast omnämnd som skogssame i Vaikko, Siggevaara 1696. Död 1724. Gift med Elin Jönsdotter.
Barn:
1. Jöns (även Jon, Jonas) Mattson Heiva. Född 1701. Anlade byn Vettasjärvi på 1730-talet, och blev stamfar för en nybyggarsläkt i Gällivare socken.

MVH

Erik Kuoksu

Av Peter Tunviken – onsdag den 27 febr 2002 kl. 23.12:

Tack Erik för klargöranden. Som vanligt reder du ut det hela. Ett par frågor:

Vilken är den riktiga stavningen på namnet? Enligt Erik Wahlbergs bok: Finska ortnamn i Norra Sverige, sid 76, så verkar den muntliga traditionen berätta att han hette Häivä. Inom de områden i Gällivare där vokalharmoni används skall det vara Heiva. Det skulle vara kul att veta om det finns någon som heter så idag. Men när jag sökte på Telefonkatalogen Bas 1998 hittade jag ingen med de stavningarna.

Samuli Pauluharju skriver i Ödebygdsfolk om en Häivä-Mikko som slår sig ner på den höga österstranden av Vettasjärvi. Vem är han?

Och så några rättelser från mig:

I domboken för Jukkasjärvi 1704-01-04 så nämns: " Lapp Kånan Elin Larsdotter i Siggewara Byy, om sine 25 åhr" och "och som hon inlät sig med en annan Friiare, Nembl. Mikkel Ullatz Son Jöns Mikkelsson i Siggewara Byy". Här verkar det ju också som att hon skulle vara av samiskt ursprung. Om deras bedömning av hennes ålder skulle stämma, så skulle hon vara född ca 1678.

Var har du fått hennes dödsår ifrån? Hon nämns i husförhören för Överkalix under "Lappar under Juckasjerf." 1730-1735 med maken Jöns Michelsson Ullatti och barn. 1736-1746 nämns hon med samma folk under "Lappfinnar". Under "Ullatti" samma period nämns "Jöns Michelsson" med notering 1737. Där bor han dock själv. Hans son Henrik Jönsson nämns i familjen före honom. Så det borde vara samma Jöns. Jag har inte kollat vad som händer efter 1746. Men jag har beställt hem lite mer handlingar för undersökning.

Tilläggas kan att Jöns och Elin vigs 1708-02-03 enligt Jukkasjärvi dombok:
"Eftersom JÖNS MIKKELSSON ULLAT i Siggewara by, tilstod sig under Ächtenskaps lofwan
belägradt ELIN LARSDOTTER, däraf hon blifwit hafwande, och han dess utan gifwit henne i
fästningegåfwor, fem Par Silfwer mallior; Tii Remitteres dee under Ächtenskaps fullbördan efter
Kyrkiolagens 15 Capit. 14 §."


Hälsningar, Peter Tunviken.

Av Erik Kuoksu – torsdag den 28 febr 2002 kl. 00.21:

Hej Peter!

Släkten Heiva är nog alldeles utdöd, förutom den gren som hästammar från Jonas Mattsson Heiva, och som, om jag inte minns fel, är en ganska stor släkt i Gällivare. En gren av denn släktgren bor f.ö. i Jukkasjärvi. Den inkom dit på 1800-talet med klockaren och småskolläraren Erik Anders Henriksson. Ingen av Jonas Heivas ättlingar heter Heiva idag. Jag tror att de flesta har vanliga son-namn.

Häivä och Heiva är samma namn, med olika uttal, eller rent av bara stavat på olika sätt. Heiva är den stavning som används konstant under 1600- och 1700-talet. "Häivä-Mikko" bör nog syfta på Jonas Mattsson Heiva. I sägner kan man inte räkna med att alla detaljer är riktiga (huruvida sägner överhuvudtaget har något med en "objektiv" historisk sanning att göra är en etnologisk fråga). Det ovanliga namnet Heiva-"Häivä" etsade sig säkerligen in i folks minne mer än det alldagliga Jonas, varför grundarens verkliga personnamn glömdes bort, och ersattes av et annat, valt genom slump, missförstånd, eller någon annan orsak.

En alternativ sägen är förresten att Vettasjärvi anlades av en "Ullattin Raukka" (jag tror den sägnen finns återgiven i boken om Vettasjärvi, vad den nu hette). Här har grundaren alltså inte ens ett personnamn (Raukka-odöpt, förtappad själ). Oj... det här blev visst en lång utläggning av tvivelaktigt värde.

Jag vet jag inte var mitt dödsdatum för Elin Larsdoter Heiva kommer ifrån. Wahlberg, tror jag. Det är säkerligen felaktigt, om hon omnämns i livet senare. Slarvigt av mig, jag borde ha undersökt det noggrannare!

MVH

Erik Kuoksu