HERALDISK KOMPOSITION OCH FORMGIVNING

 

ATT ANTA ETT VAPEN

Det står var och en fritt att anta ett vapen; de flesta vapen genom tiderna har faktiskt uppkommit på vapenantagarens eget initiativ. Tanken att vapen är föbehållna adeln är en missuppfattning som spred sig i Sverige på 1800-talet; vad som skiljer ett adligt vapen från ett ofrälse är enbart olika rangtecken. I huvudsak är dessa dels de adliga kronorna, dels den öppna hjälmen, som sedan 1600-talet kommit att bli ett tecken på feodala rättigheter; ofrälse vapen för i stället sluten hjälm. Till detta kan dock tilläggas att några tornedalska birkarlssläkter, som under 1900-talet antagit vapen, har valt att använda den öppna hjälmen trots att de i formell mening inte tillhör adeln. Orsaken till detta är att de under medeltiden var samenas feodalherrar, och dessutom frälse.

Det sker idag inga offentliga tillkännagivanden av antagna vapen, men många vapen har publiceats i Skandinavisk vapenrulla, och på senare tid även på internet:http://hem.passagen.se/gronstub/

Då det idag inte finns någon heraldisk myndighet i Sverige får vem som helst de facto föra vilket vapen som helst, och utforma sitt vapen efter eget huvud, men fö att ett vapen skall anses heraldiskt riktigt (och därmed anses vara ett vapen) bör man vända sig till någon heraldiskt kunnig person, som kan komponera ett vapen åt en, kanske efter ens egna förslag. Det finns idag åtskilliga heraldiska konstnärer av varierande stilinriktningar.

Exempel på vapen komponerade av mig:

fr.v: Per-Gunnar Kobergs vapen, David Wallins vapen, Kjell Emanuelssons (Olli) vapen

 

MIN HERALDISKA VERKSAMHET

Jag har varit verksam som heraldisk konstnär sedan 1990-talets mitt. En exempelprislista för mina tjänster ser ut som följer: