Garn av ull, som skall färgas, måste först betas. Annars fastnar inte färgen och kan lätt tvättas bort. I en gryta med 40 gradigt vatten löses pulver av alun eller vinsten.

Garnet tvättas med något lätt fettlösande tvättmedel och sänkes sedan ner i betningsvattnet, som värmes till 80-90 grader. Garnet får ligga i badet högst en timme.

Se bilden. I grytan kokas vatten tillsammans med kvistar av ljung. Därvid löses färgen ut ur ljungen. Vattnet får nu svalna till c:a 40 grader och garnhärvorna lägges i. Det hela värms sedan till 80-90 grader och temperaturen hålles därefter konstant i minst en timme.

Efter färgningen sköljes garnet några gånger i vatten. I det sista sköljvattnet tillsättes lite ättika för att sänka pH-värdet. Därefter får garnet torka.

De gula nyanserna ovan är färgade i ljungavkok av olika koncentration.

För att få blå färg användes ett preparat som kallas indigo. För länge sedan användes växten vejde tillsammans med urin för att få blå färg.

Krapprot är en växt som användes för att ge olika röda nyanser medan lök kan ge rödbruna nyanser.

I lådan till höger ovan har ljungen stått för färgerna.

Garnerna i mittlådan är färgade med krapprot, lök eller indigo.

De röda färgerna i lådan till vänster har man fått av en lusart, som odlas på kaktusar i Sydamerika och i Nordafrika, t. ex. i Marocko. Den kallas cochenille.