"Träskor brukas av allmogen över hela Skåne, besynnerligen på slätten, så att man sällan ser dem med andra skor, utom högtidsdagarna, varför de ock nog skramla i husen" skriver Linné i sin Skånska resa 1749.
|
|
"Träskor brukas av allmogen över hela Skåne, besynnerligen på slätten, så att man sällan ser dem med andra skor, utom högtidsdagarna, varför de ock nog skramla i husen" skriver Linné i sin Skånska resa 1749.
|
|
|
Han tillägger att "träskorna göras mest i Norra Åsbo och Göinge härader, där skogsbygd är med gott forråd på al". I landshövdingens femårsberättelse för åren 1901~1905 heter det att " inom Färingtofta socken med dess rika tillgång på al idkas såsom hemslöjd, toffel- och träskomakeri i rätt stor omfattning". Träskomakarverkstaden på Ingeborrarp är en gåva av träskomakare Rolfs ättlingar I Harbäckshult. Rolf, som var född 1881 och härstammade från en gammal knektasläkt, hade träskomakare både på fädernet och mödernet. |
|
|
Själv började han göra träskor vid 18 års ålder hos en bonde I Vittsjö. Han sålde till handlare och på marknader. Då han år 1929 flyttade från Åsljunga till Harbäckshult inredde han en verkstad I den gamla längan. Den här avbildade verkstaden byggdes i början av 1950-talet. Dokumentationen av Rolfs tillverkning gjordes av Folklivsarkivet i Lund 1959. |
| RoIf såg själv ut virket och köpte det sedan alnavis. Ämnet bearbetades med en tälgyxa i en arbetsbänk eller "pack". I tur och ordning högg han till botten, sidor och ovansida. |
|
Därefter kilades de två bearbetade ämnena fast i packen med hälsidan uppåt. Utrymmet för foten och hälen gröptes ut med en "navare" och vidgades med "röskedar" av olika storlek. |
När urgröpningen var lagom "slättades" fotutrymmet med en "slättekrog". |
|
Sedan hålrummet var färdigt lossades träskorna från packen och höggs till utvändigt. Ett snitt gjordes för klacken, varpå sidor, botten och klack formades med "trängsla" och putsades runt om med bandkniv. |
|
|
De färdiga träskorna ugnstorkades ett par timmar för att inte spricka. Därpå spikades "putan" av läder, fylld med hö, på och slutligen målades träskorna svarta på utsidan. På 1950-talet kostade de 12-17 kr paret. |
|
RoIf började vanligen kl. fem på morgonen och höll på till klockan tio eller elva om kvällen och kunde då hinna tillverka sju par. När det var mörkt arbetade han vid fotogenljus. Trätofflor med endast botten av trä tillverkades fabriksmässigt av Fajersson vid Hallandsvägen i Örkelljunga. |
