|
|
Risgärdet eller flätgärdesgården är den äldsta
kända trähägnaden och förekom redan under tidig medeltid. Speciellt
populär var den förr i Nordvästskåne (och även i Danmark). Här
hade man brist på skog och snedgärdesgårdar var svårt att få
lämpligt material till.
Här beskrivs en lite senare modell där virket är lite grövre och där en viss lutning hos det inflätade materialet förenklar arbetet. |
| Avståndet mellan
stolparna är c:a 80 cm. De skall nå över den färdiga gärdesgårdens
höjd så att de, när den del av stolparna som är nedslagen i jorden
murknar, de skall kunna klubbas ner ytterligare utan att man skall behöva
riva hägnaden. Ek eller undertryckt gran kan vara bra material i
stolparna. Stolparna kräver god rötbeständighet.
Flätverket utgöres av material från slyröjning kring odlings- eller betesområden . Flätmaterialet rensas från sidogrenar. Tjockleken är c:a 3-6 cm och längden skall överstiga 2,5 m för att kunna spännas mellan minst tre stolpar. Om flätningen murknar kan den slås ner och ny flätning läggas till i överkanten. Ett sådant risgärde kan bli så tätt att det skyddar t. ex. höns och andra smådjur mot rävar men det fungerar givetvis även för får och nötkreatur. |
|
