Geologiska formationer i nordvästra Skåne.

---
---
---
---
---
---
---
---

Från en hantverksbygd
i Skåne, nära Halland och Småland

 


 

Laggkärl

 

I Båstads landtullsräkenskaper 1798 omtalas laggkärlstillverkare, eller "böckare" som de kallades efter det danska ordet "bödker", från Göstorpshult, Norra Össjö, Högalt, Rishult samt Tranetorp i Fagerhults socken. De tillverkade såväl baljor som kar. Till septembermarknaden i Örkelljunga samma år infördes två furukar från Fagerhult.
Träkärlstillverkningen i Örkelljunga har i senare tid särskilt varit utmärkande för Boalts by, som till en del tidigare tillhörde Hishults socken. Vid en undersökning 1974 fanns sju personer i livet i Hishults socken som tillverkat laggkärl, men av dem var endast en verksam, som främst tillverkade prydnadskärl.

 

 
Foto: Ingemar Öjelund

Laggkärlen tillverkades av kvistren fur, som spjälkades med yxa och formades med lagghyvel. Banden var ursprungligen av trä, men ersattes senare av zinkband. Ett laggkärl är uppbyggt av ett antal stavar som infogas i bottnen med en skåra, den s. k laggen, några centimeter ovanför stavarnas nederkant. Den sista staven kallades för "gråtstaven" eftersom den var så svår för lärpojken att passa in.



Foto: Ingemar Öjelund

I Örkelljunga var Johan Bengtsson på Skogen - se bilden - den siste laggkärlstillverkaren. Han var ännu verksam 1951 då hans tlllverkning dokumenterades av Nordiska museet. Laggkärlen åkte till slöjdhandlare som i sin tur sålde dem på marknader.


Baljorna och karen på utställningen i Ingeborrarp kommer från Johan Bengtssons verkstad. Pappmallarna visar att sortimentet av laggkärl var betydande. Johan Bengtssons tillverkning omfattade allt från stora tvättbykor till spannar och mjölkstävor.
Tillverkningen upphörde på 1960-talet då tvättmaskinerna gjorde såväl bykor som baljor överflödiga. Hemslaktningens försvinnande medförde samtidigt att laggkärl för nedsaltning av kött och fläsk inte längre behövdes. Träspannarna ersattes av plasthinkar.