Geologiska formationer i nordvästra Skåne.

---
---
---
---
---
---
---
---

 

Från en hantverksbygd
i Skåne, nära Halland och Småland

 

Att lägga halmtak
1.
Konstruktioner i gamla halmtak

av
Ingemar Öjelund

 

Klicka nedan för att även läsa sidorna:
2. Vilka material används i taken
3. Att lägga halmtak på gammalt sätt
4. Moderna halmtak. Nya läggningsmetoder.



 
Vackra tak på Oktorpsgården på Skansen!

Konstruktionen under halmen.

Läktat undertak.

Förr bestod läkterna av huggna grenar eller kluvna granspiror. För att bindningsmaterialet (vidjorna) inte skulle slitas av i förtid av vassa kanter, vändes den rundade sidan av läkterna nedåt.

Konstruktionen är mycket brandfarlig. Takets torra undersida ger ett mycket snabbt brandförlopp. Ravlundagården på Skansen i Stockholm brann ner på en timme.


Efter denna brand har man på Skansen lagt brandskyddande underlag. På den gamla halmläkten placerades korrugerad plåt och ovanpå denna 5 cm tjock stenull. Över denna spikades ny läkt, i vilket halmtaket bands. Principen är riktig men andra material i brandskyddet kan användas.

Det var viktigt, att inte brandskyddet blev för tungt för de klena takstolarna.


 

 

foto i Folklivsarkivet, Lund

Se bilden ovan hur takfoten är konstruerad. Dymlingar är fastsatta under takfoten som stöd för en läkt. I södra Skåne kallades det avaisaträ. I norra Skåne, där läkten oftast var en planka, kallades den gesims.


  När dymlingarna, som fasthöll gesimsen, gått av, ersattes de fråm 1800-talet med c:a 40 cm långa läkter, som spikades fast i sparrarna. Dessa kallas taktassar.