På Gotland uppmärksammades 1977 några kaninstammar, som hållits renrasiga under mycket lång tid. Gotlandskaninen, som rasen kom att kallas, är en av de mest opåverkade av våra lantraser. Den härstammar från den gamla s. k. bondkaninen, som kallas svensk lantkanin i facklitteratur från 1900-talets början. De gotlandskaniner, som nu finns spridda i landets södra och mellersta delar, har sitt ursprung i ett tiotal besättningar på Gotland.

Färgen på gotlandskaninen är mycket varierande. Enfärgade och skäckiga djur är vanliga. Vita djur med sparsam teckning brukar ha färg på en eller flera av följande kroppsdelar: nos, öron, kring ögonen samt längs ryggen (ål). Djuren är kända som härdiga, lättskötta och friska. Medelvikten är mellan 3 och 4 kg.