Hot mot världens korallrev


Om du har läst om behovet av korallrev, är det förståeligt att globala eller lokala miljökatastrofer inte bara drabbar korallrevets ekosystem, utan även människan som är beroende av ekosystemet. Samtidigt är människan den största orsaken till de hot som finns mot korallrev. De är kända för sitt komplexa ekosystem och kan med rätt förutsättningar växa och utvecklas. Om denna naturliga balans påverkas kan det få en negativ effekt på korallreven. Nu finns det dock ekologer som påstår att ändrade förutsättningar och fysisk påverkan under perioder bara är bra för korallrev. Det beror på att vissa organismer kan växa och reproduceras i fred på bekostnad av andra arter, om inte något kan påverka det. Det skulle på lång sikt minska den biologiska mångfalden.
   Under de senaste decennierna är det dock bevisat att korallrev har fått utstå mer stress än vad som tidigare är känt. Dessa mänskliga störningar mot korallrev innebär inte bara stark påverkan på ekosystemet, de är också utbredda över hela jordklotet. Mellan 50-70% av världens korallrev anses vara hotade av mänskliga aktiviteter. I värsta fall drabbas korallrevet av flera olika miljöproblem, som tillsammans åsamkar ännu större skada. Korallrevet förstörs långsamt med en försämring av ekosystemet som resultat. Om korallrevet drabbas hårt kan det försvinna helt.
   Det här avsnittet är uppdelat i Direkt mänsklig påverkan, Globala temperaturförändringar och korallblekning och Biologiska hot.


Direkt mänsklig påverkan

Fysiska påfrestningar från människan

Den mest kända destruktiva störningen mot korallrevets existens är de atombombstester, som atollerna Bikini i Marshallöarna och Mururoa i Franska polynesien har utsatts för. Dessa har skapat stor debatt världen över. Även om det inte pågår idag används fortfarande atoller till mindre bomber, och det är tillräckligt för att förstöra korallrev och störa ekosystemet. Turismen har i flera länder växt sig större än vad korallrev klarar av. Ovetande om följderna plockas levande korall och tas hem som en souvenir. Turister kan också gå på korallrevens reef flats vilket dödar korallerna och gör det svårare för nya koraller att fästa på samma yta.    Det finns flera olika fysiska påfrestningar där fartyg och båtar är inblandade. Båtar går ibland på grund men gör bara lokal skada på korallrevet. Värre är det med ankare som kanske måste dras över hela rev innan de fastnar, och innan dess kan det ha förstört och dödat flera koraller. Ett annat exempel är när barriärrev eller andra korallrev utanför en kust är i vägen för fartygstrafiken. Då sprängs en bit bort av det för att båtarna skall passera fritt. Olja och skräp från båtar kan lägga sig på reven och förstöra dem genom förgiftning eller den fysiska påfrestningen som bildas när skräp träffar korallerna. Den kanske värsta fysiska påverkan är när människan bygger ut en ö genom att fylla lagunen eller grunda rev.


Ohållbart fiske och destruktiva fiskemetoder

Människan har utnyttjat korallrev till fiske i tusentals år. Under de senaste decennierna har dock trycket på korallrev ökat på grund av befolkningstillväxten, och då måste fiskemetoderna bli effektivare. Billig utrustning som metallkrokar och nät gör att alla kan fiska, i kombination med att det har blivit enklara att komma ut till korallreven. Allt detta gör att korallreven utnyttjas på ett ohållbart sätt, med en rubbning av ekosystemet som resultat. Ett flertal olika typer av ohållbart fiske har identifierats. Fiskarna kan exempelvis bli uppfiskade innan de uppnått vuxen ålder, och det betyder att specifika fiskarters framtid sätts på spel. Ett annat exempel, som gäller de mest utfiskade korallreven i världen, är när det finns för många fiskare som utnyttjar ett och samma korallrev i sin jakt på föda.
   Specifika arter kan också vara mål för fiske. Den viktigaste anledningen till detta är den ekonomiska och den största marknaden finns i Asien där exempelvis en skål med hajfenssoppa ibland kostar 100 USA-dollar. Hong Kong importade 6 400 ton hajfenor år 1999, och de beräknades tillhöra över 28 miljoner hajar.
   Det är inte bara överfiske som påverkar korallrevet negativt, det finns även olika destruktiva fiskemetoder som på olika sätt påverkar korallrevet. Ett av de vanligaste är dynamitfiske där olika sprängmedel används för att fånga fisk. De kastas mot revet och exploderar precis vid vattenytan. Fiskarna i närheten dör av sprängvågen, och plockas sedan upp för hand. En annan destruktiv fiskemetod är när man drar fiskenät över ett korallrev. Nätet har tyngder längst ner som sopar rent botten, och då följer även koraller med fiskarna. För att fånga in fisk i fällor måste man ibland skrämma ut dem från håligheter i korallreven genom att slå på korallstrukturen. Denna metod är dock förbjuden och har blivit ersatt av andra metoder. Resultatet av alla dessa fiskemetoder blir att korallrevet går sönder, och då försvinner korallrevets funktion som skydd och matförråd.


Föroreningar och sedimentering

Den vanligaste formen av förorening är den när stora mängder näringsämnen släpps ut i områden med korallrev. Föroreningarna kommer från vattennära fabriker eller jordbruk som släpper ut näringsämnen i vattnet. Utsläppen av näringsämnen gör att alger frodas, som i sin tur kan växa över korallerna och döda dem. Algerna gör det också svårare för nya koraller att kolonisera korallrevet. Kraftiga algblomningar gör också att det bildas en hinna på vattenytan som minskar ljusflödet ner till korallerna och zooxanthellernas viktiga fotosyntes hämmas. Hur gifter som olja drabbar korallerna är inte lika väl studerat, men olja är det vanligaste fallet av förgiftning av korallrev. Oljan gör att flera koraller kvävs och begränsar reproduktionen av de överlevande korallerna.
   Sediment har ungefär samma effekt som alger, då de lägger sig som en hinna på vattenytan eller lägger sig som en hinna på korallerna. Skillnaden är bara att korallerna kan utsöndra ett slem som tar bort sedimentet som täcker dem. Som sagt krävs ett stabilt underlag för att korallerna skall växa och utvecklas, så stora mängder sediment kan också förhindra korallrekryteringen till drabbade korallrev. Utsläppen av stora mängder sediment i hav beror bland annat på muddring, men även höjd vattennivå gör att sediment sköljs ut i havet.

Karta över världens korallrev som hotas av föroreningar, sedimentering, överexploatering och destruktiva fiskemetoder Notera att de hotade korallreven är lokaliserade nära stora landområden med en stor befolkningsmängd. Avlägsna korallrev är inte lika hårt drabbade och det kan bero på att lokalbefolkningen har en mer traditionsenlig syn på utnyttjandet av korallrev.


Globala temperaturförändringar och korallblekning

Havstemperaturen i tropiska hav har på 100 år ökat med 1°C, och temperaturen förväntas fortsätta öka med 1-2°C under de närmaste 100 åren. Om yttemperaturen höjs med endast 1-2°C under några veckor, kan zooxanthellerna som ger polyperna dess färg antingen bli utkastad av sin värdpolyp eller förlora sin klorofyll. När zooxanthellerna är borta eller färglösa, syns bara det kalkhaltiga skelettet, och eftersom skelettet är vitt har fenomenet kallats för korallblekning. Korallblekning kan också bildas om korallerna utsätts för utsläpp av gifter och exponering för luft.
   Korallblekning har rapporterats sedan 1979 (Fig. 1), men den värsta korallblekningen skedde 1997-98 med rapporter om blekning världen över (Fig. 2). De första rapporterna av korallblekning kom från östra Stilla havet och delar av Karibien i slutet av 1997, och spred sig över Stilla havet till Australien i början av februari 1998. I mars och april nådde korallblekningen centrala Indiska oceanen där den resulterade i massdöd, och upp emot 90% av vissa korallrev på bland annat Maldiverna och Seychellerna dog. Den inträffade korallblekningen under 1997-98 sammanföll med det kraftigaste utslaget av väderfenomenet El Ninõ som någonsin har registrerats. Vid fem andra tillfällen av kraftig El Ninõ har korallblekning rapporterats (Fig. 1).



Figur 1. Antalet länder som har drabbats av korallblekning sedan rapporteringarna började 1979. Pilarna indikerar starka förekomster av El Ninõ. Före 1979 var korallblekning ett lokalt fenomen, men som kurvan indikerar har det på senare år även blivit ett globalt fenomen. Det kan dock bero på att rapporteringen av korallblekning från avlägsna korallrev och stater har ökat.



Figur 2. Hur den världsomspännande korallblekningen under 1997-98 spred sig under 1998. Noterbart är att korallreven i Stilla havet inte drabbades lika hårt som de i Karibien och Sydostasien, men det kan bero på att rapporteringen från dessa områden är dålig.

Konsekvenserna av korallblekning är förödande. När vattentemperaturen blir för hög dör de levande delarna på korallerna. Som sagt dog upp emot 90% av korallerna på vissa korallrev i Indiska oceanen under den kraftiga korallblekningen 1998, men även Stora barriärrevet drabbades hårt med en dödlighet på 80-90% i vissa områden på södra delen av barriärrevet. Zooxanthellerna i polypernas vävnad förser polypen med viktigt energi och hjälper till att bygga upp det kalkhaltiga skelettet genom fotosyntes. Om zooxanthellerna lämnar polpyperna kan korallerna sluta att växa eller bli svaga, och det leder till minskad förmåga att konkurrera om plats med alger. I värsta fall kan korallrevet bli överväxt av olika arter alger och förlora sin funktion som skydd och matförråd. Polyper, koraller och hela korallrev kan dock återhämta sig om förhållandena återgår till de normala genom att ta upp nya zooxantheller, men polypen kan inte överleva i mer än 2 månader utan att ingå i symbios med nya alger. Ett annat orosmoment är att starka och globala korallblekningar inträffar var 3-4 år (Fig. 1), och många vanliga koraller kräver 4-5 år för att bli könsmogna och kunna fortplanta sig. Det skulle på lång sikt minska beståndet av de koraller som tar lång tid på sig att förökas och beståndet av koraller som tar kort tid på sig skulle öka. Det skulle resultera i en förändring av ekosystemets struktur och minskad mångfald av koraller.
   De ökade mängderna koldioxid i atmosfären kan ge upphov till ökad växthuseffekt och i sin tur ökade havstemperaturer. Men stora mängder koldioxid absorberas även av världens hav. Mineralen aragonit är en viktig komponent vid uppbyggnaden av det kalkhaltiga skelettet, men ökade koldioxidhalter i tropiska hav kan hämma mineralens funktion. Det kan leda till dålig koralltillväxt och svagt skelett, och det gör dem sårbara för fysiska påfrestningar.


Biologiska hot

Törnekronan

Sjöstjärnan törnekronan äter upp korallernas polyper och lämnar bara skelettet kvar. Varför törnekronan helt plötsligt börjar äta upp korallerna vet ingen, men det finns tre teorier, och människan kan vara inblandad i dem. Törnekronan har få naturliga fiender men en av dem är en stor mussla. Där det finns få och små populationer av dessa musslor blir törnekronornas populationer större och hela korallrev kan dö. En annan anledning till törnekronans snabba fortplantning och aggressiva beteende kan bland annat vara minskade salthalter och mer näringsämnen i vattnet. Det inträffar ofta vid kraftiga oväder, och dessa nya förutsättningar är till fördel för törnekronans yngel. En tredje teori är att vuxna törnekronor reagerar aggresivt när exempelvis stormar förstör korallen, men det verkar vara en naturlig reaktion.
   Det diskuteras om människan är inblandad i törnekronans betende. Vid kustarbeten släpps det exempelvis ut mycket näringsämnen, och utsläpp leder också till att salthalten minskar. Människans fiske av törnekronans fiender kan också vara en förklaring till dess beteende. Stora Barriärrevet utanför Australien drabbas ofta av attacker, och på 60-talet drabbades revet som hårdast.


Korallsjukdomar

De första rapporterade korallsjukdomarna inträffade i början av 1970-talet. Korallsjukdomar drabbar korallerna i form av missfärgningar innan den yttersta mjuka delen av korallen till slut dör. Sjukdomarna har identifierats på 106 korallarter (inklusive olika arter av mjukkorall) världen över. Speciellt Karibien har drabbats av kraftig koralldöd på grund av korallsjukdomar, men en förklaring till det kan vara att mikroorganismer som transporterats dit med sandstormar från Sahara, infekterar korallerna och ger dem sjukdomarna. Korallsjukdomar är lokala problem som drabbar korallrev om de tvingas leva i nya miljöer, men endast 3% av de inträffade sjukdomarna uppträde i områden där korallreven inte påverkas av mänsklig aktivitet som föroreningar och sedimentering. Korallsjukdomar kan alltså fungera som en indikator för hur stor miljöpåverkan människan har på ett korallrev.

Upp   Direkt mänsklig påverkan   Globala temeraturförändringar och korallblekning   Biologiska hot




Källförteckning

Spalding, M.D., Ravilious, C. & Green E.P. (2001). World Atlas of Coral Reefs. Prepared at the UNEP World Conservation Monitoring Centre. University of California Press , Berkeley, USA.

Hoegh-Guldberg, O. (2001) Climate Change Coral Bleaching and the Future of The World's Coral Reefs. http://www.greenpeace.org/~climate/science/reports/coralbleach.pdf.

Mustard, A. Doktor marin biologi. http://www.soc.soton.ac.uk/GDD/hydro/atmu/ecology/.

Nationalencyklopedin, Band 11, "Korallrev"

Öhman, M. & Wilhelmsson, D. (2001) Forskning & Framsteg 5. 22-27.