Behovet av korallrev


Korallrev är ett otroligt värdefullt ekosystem, både för människan och naturen. Den är en del av flera miljoner människors liv i form av jobb och mat. Den skyddar kusten från erosion och är en viktig ekonomisk tillgång för flera länder. Vad som gör korallrev så värdefullt är dess produktivitet. Det är hem och uppväxtplats för miljonen marina organismer, och lägger grunden för mycket av den fisk som fångas i och runt korallrev.
   Människan har i tusentals år varit beroende av den här produktiviteten, och idag uppskattas 50% av fisket i tropiska länder med kust ske på korallrev. Dagens exploatering av korallrev måste ske i en hållbar utveckling för dess fortlevnad, och kanske viktigare, framtiden för miljoner människor som är beroende av ekosystemet.
   Om du vill veta mer om korallrevet som ekosystem och dess biologiska mångfald, kan du läsa om det under "Djurlivet på korallrev". Det här avsnittet är uppdelat i Behovet av fiske, Turism och Övriga behov.


Behovet av fiske

Korallrevet som fiskeplats

Korallrev är en unik livsmiljö för marina organismer. Där finns det rikligt med mat, och skydd mot fiender. Människan har i tusentals år dragit nytta av denna mångfald för fiske, antingen som en inkomstkälla eller som mat. Det finns tecken som visar att fiske på så kallade "reef flats", grunda korallrev som begränsats av vattenytan, skedde för redan 32 000 år sedan.
   I tusentals år var fisket begränsat till dessa grunda reef flats, men idag är korallrevsfiske utbrett över hela jorden och är en viktig födokälla. En kvadratkilometer korallrev kan förse hundratals människor med mat under ett helt år och i vissa ö-nationer som Maldiverna och Tuvalu, konsumeras över 100 kilo fisk per invånare och år. Det kommersiella fisket har också utvecklats, och exporten till andra länder är stor, samtidigt som arbetsmöjligheterna ökar.


Fiskemetoder

På grund av den biologiska mångfalden på korallrev, finns det också en mängd olika fiskemetoder utbredda över hela världen.
   Fisket av marina djur som hummer, mollusker och sjörgurkor på reef flats, sker oftast för hand. Metoden används även inom det kommersiella fisket av dessa djur. Fiskenät används över hela världen. Nätet, utrustat med vikter i kanterna, kan antingen kastas över fiskstim i grunda vatten eller placeras ut i väntan på att fisk skall fastna. Spjut, utrustade med en eller flera spetsar, kan antingen kastas eller spetsa fisken utan att bli kastad. Spjutet kan även fästas med ett snöre till ett skjutvapen, och sedan skjutas iväg utan att den träffade fisket kan försvinna. Användningen av krok och lina är en mycket gammal metod. För hundratals år sen gjordes de av naturliga material, men idag är kroken gjord av metall och linan av tålig plast. Fiske med krok och lina sker oftast på reef flat och där korallrevet slutar. Man kan även fånga fisk genom fällor som kan variera i storlek, ofta byggda av sten eller trä. För att få in fiskarna i fällan användes förr bete, men idag är man mer beroende av tidvattnet och att själv skrämma in fiskarna i fällan. Olika gifter kan användas för att fånga fisk. Det vanligaste giftet idag, Sodium Cyanide, sprutas längs med korallrevets sidor och fiskarna kan sen plockas för hand. Fiskarna säljs sedan som akvariefiskar, men dör tidigt. Dynamitfiske, som är en mycket destruktiv fiskemetod, kan du läsa om under "Hot mot världens korallrev".


Fångsterna

De marina djur som fångas i och runt korallrev, varierar mellan olika länder och delar av världen. Vissa djur, som grouper, hummer och papegojfisk, fångas överallt medan intresset av andra djur varierar lokalt. Intresset för hajkött, till exempel, är mycket lokalt. I Stilla havet finns kulturer som traditionsenligt jagat haj i flera år. Marina sköldpaddor och deras ägg har länge varit av intresse, men på grund av bestånden minskat är det nu förbjudet att jaga sköldpaddor i flera länder. Ett naturligt gift, Ciguatera, gör att olika arter fisk inte är ätbara i vissa områden. En del fiskarter fångas inte alls i områden där det är vanligt.
   Många korallrevsarter parar sig i cykler och på samma platser. Dessa händelser är oftast förbundna till månens faser och kan vara månatliga eller årliga. När fiskarna är på plats, ökar fiskebeståndet drastiskt under en kort period, och om lokala fiskare vet om cyklerna kan överfiske bli ett svårt problem. Ett exempel är en mask, Palola siciliensis, som vid vissa Stilla havsöar rör sig upp mot ytan under ett par nätter varje 12:e till 13:e månad, och äts under en stor fest av lokala invånare.
   Utvecklingen av tekniker för att transportera olika marina djur till avlägsna länder har påverkat fisket i flera länder. Specifika arter som hajar och sjögurkor transporteras till östra Asien, medan Västvärlden är intresserade av hummer och speciella fiskar. Intresset för levande korallfisk till restauranger i speciellt Hong Kong har ökat avsevärt, och det årliga värdet för industrin är 500 miljoner USA-dollar. Stora fiskar kan kosta upp emot 10 000$ eftersom de är en statussymbol på fester och tillställningar. Det höga priset gör att dessa arter fiskas hårt, och bestånden minskar snabbt.


Uppfödning av marina djur

Användningen av korallrev som uppfödningsplats av marina djur har blivit ekonomiskt viktigare. Miljön i och kring korallrev ger inte bara utrymme och rätt förutsättningar, utan även tillförsel av näringämnen. Det vanligaste och mest utbredda sättet är uppfödningen av räkor som är mycket värdefullt, men tyvärr är den också hård mot miljön genom föroreningar. Däremot finns det en mer hållbar uppfödning av arter, nog så inkomstbringande som räkor. Uppfödningen av pärlostron, musslor och alger är vanligast. Koraller kan också "födas upp" och exporteras som utsmyckning till akvarium.
   Handeln av koraller och korallfisk för akvariebruk är välutvecklad och 1997 exporterades 1 200 ton korall, mestadels till USA och Europa. Exporten av fisk som akvariefisk är också stor och är av stort värde. År 2000 kostade ett kilo korallfisk för akveriebruk nästan 500$, medan samma storlek för föda bara kostade 6$. Pärlindustrin är utbredd och pärlor exporteras tillsammans med korall världen över, främst till USA och Europa. Pärlorna kommer i första hand från industrier i västra Australien och Stilla havet, och korallerna som används i smycken exporteras främst från Taiwan och Filippinerna. Handeln med koraller, både som akverieutsmyckning och smycken, var förr okontrollerad men styrs nu av CITES (the Convention on International Trade in Endangered Spices of Wild Fauna and Flora).


Hur mycket klarar korallrevet av?

Beräkningar har gjorts för att försöka förstå hur mycket fiske ett korallrev klarar av utan att ekosystemet drabbas. På sätt och viss drabbas alltid korallrevet, hur mycket eller lite man än fiskar. Beståndet kommer inte bara att minska, utan även de naturliga band som finns inne i ekosystemet kan rubbas. Alla djur lever trots allt i ett förhållande till andra djur, vare sig det gäller som fiende, konkurrent eller byte, och om en individ eller hel art försvinner kommer banden att påverkas. Genom att mäta fiskarnas storlek och biomassa kan överfiske påvisas, och för fiskare visar sig resultatet av överfiske i minskade fångster.
   Avkastning från korallrev har i studier legat mellan 0,2 och 40 ton per kvadratkilometer korallrev och år, och det är inga positiva siffror. En av de mest välstuderade platserna är Bolinao, Filippinerna, där 17 000 jobbar med att "skörda" 68 kvadratkilometer korallrev. Hur mycket ett korallrev tål är en lokal fråga. I Karbien är det beräknat att 4-5 ton fisk per kvadaratkilometer är hållbart, medan andra delar kan tåla högre fiskekvoter. Om fiske bara sker på vissa arter, kommer mindre fiskekvoter att föreslås.


Turism

Korallrevets otroliga färgprakt och biologiska mångfald har sedan 50-talet blivit en stor turistattraktion. Från att ha varit en okänd och farlig aktivitet har intresset för dykning ökat, och dykning är nu en av världens mest populära äventyrssporter. Just nu finns det över 15 miljoner certifierade dykare runt hela världen. Samtidigt som utvecklingen av sportdykning skedde, blev det lättare för människor att billigt resa runt i världen. Det gjorde att turismen blev en av de viktigaste industrierna i världen, och korallrev blev en stor turistattraktion. Förutom dykning, kan turister även snorkla på grunda korallrev eller åka ut med glasbottnade båtar. Speciella turistcentrum har etabletrats för dykare världen runt (Karta 1).
   Antalet besökare på ett speciellt korallrev kan vara mycket stort. 1985 besökte 1,1 miljoner turister Stora Barriärrevet i Australien, men bara tio år senare hade antalet besökare nästan tiodubblats till över 10 miljoner besökare. 1997 beräknades turismen på Stora Barriärrevet inbringa över 700 miljoner USA-dollar. Men att beräkna värdet av korallrev som en turiskattraktion är svårt. Inte bara betalningen för att dyka och bo spelar in, även transporter inom landet och andra aktiviteter kan öka värdet avsevärt. Den ökade turismen och de allt större inkomsterna gör också att fler artbetstillfällen bildas och stimulerar till att försöka utnyttja korallrev på ett miljövänligt och hållbart sätt.

Karta 1. Karta äver världens dykcentrum som är i kontakt med korallrev Dykcentrum finns i områden där turistströmmen är som störst, exempelvis Stora barriärrevet, Karibien och Maldiverna. Fattiga ö-nationer i Stilla havet har inte utvecklat sin turism än, förutom Fiji och delar av Franska Polynesien som är mycket åtråvärda semestermål.


Övriga behov

Korall som byggnadsmaterial

Användningen av koraller som byggmaterial går tillbaka hundratals år, och är mest framstående i Maldiverna och runt Röda havet. Idag används koraller som byggmaterial speciellt på låga korallöar där det inte finns något annat naturligt byggmaterial. Korallen tas från reef flats, men det är en smutsig process där sediment rörs upp och smutsar ner och dödar närliggande koraller.


Kustskydd

Korallrev som ligger som ett band längs med en kust spelar en viktig roll i flera låga öars framtid. Revet skyddar kusten från vågor och svåra stormar, och minskar erosionen. Två öar i sundet mellan Indien och Sri Lanka uppges ha blivit bortsköljda på grund av att de omgivande reven har försvunnit. Korallrevet hjälper också till att bygga upp öarna, då korallsand och koraller som lossnat vid svåra stormar sköljs upp på dem. Flera ö-nationer är beroende av den här hjälpen från omgivande korallrev.
   Om korallrevet ekologiskt sett förstörs, till exempel genom överfiske, betyder inte det att korallrevets funktion som vågbrytare eller uppbyggare av öar försvinner direkt. Korallrevet kan fortsätta att rädda öar i flera år, innan det långsamt försvinner genom erosion.


Kan framtidens läkemedel finnas i korallrev?

Förutom den biologiska mångfalden finns det också en genetisk mångfald. Evolutionära processer har genetiskt sett gjort korallrevet till ett möjligtvis ännu mer värdefullt ekosystem, trots att det redan förser miljoner människor med mat och jobb. Evolutionen har gjort att vissa arter har utvecklat gifter som försvar eller vapen, och i sin tur har andra arter utvecklat egna gifter för att kontra dessa gifter. Gifterna är av stort intresse för läkemedelsforskningen, och de finns i överflöd. Stenfisken, kubmaneten och havsormar är exempel på djur som innehåller de farligaste gifterna kända idag. Förutom dessa arter finns det ett flertal andra, många långsamma, arter som också innehåller stora mängder giftiga föreningar. Lokala invånare vid korallrev har länge använt gifterna i traditionsenliga mediciner, främst i Stilla havet, men det har nu försvunnit eller glömts bort.
   De gifter som tas till vara av dagens kommersiella läkemedelbransch för forskning, kan i framtiden användas för allt från cancer till hudvård. Värdet av den här industrin går inte att beräkna eftersom det är en ny idé. Om resultatet däremot blir revolutionerande läkemedel, kommer korallrevet att vara en ovärderlig genetisk källa. Dock kan utvecklingen föra med sig nackdelar. Länder som låter läkemedelsföretag använda deras korallrev kan förlora lovade andelar av eventuella vinster eller i värsta fall hela korallrevet. Vissa arter kan också plockas i för stor skala, men det skall lösas med rätt skötsel och samarbete.

Upp   Behovet av fiske   Turism   Övriga behov




Källförteckning

Spalding, M.D., Ravilious, C. & Green E.P. (2001). World Atlas of Coral Reefs. Prepared at the UNEP World Conservation Monitoring Centre. University of California Press , Berkeley, USA.

Hoegh-Guldberg, O. (2001) Climate Change Coral Bleaching and the Future of The World's Coral Reefs. http://www.greenpeace.org/~climate/science/reports/coralbleach.pdf.

Öhman, M. & Wilhelmsson, D. (2001) Forskning & Framsteg 5. 22-27.