| |
|
| |
| Förord |
|
Möjligheterna
att föreviga händelser såsom födslar,
dop, födelsedagar,semesterresor,
julgransplundringar, ja listan kan göras hur lång
som helst, ökade dramatiskt när videokameran gjorde
sitt intåg i hemmen.
Fintekniken
och elektroniken gjorde att de flesta funktioner blev helautomatiska,
vilket möjliggjorde att hela familjen kunde vara med
och filma. I stort sett var det bara att trycka på inspelnings-knappen
och filma, för att sedan direkt utan framkallning kunna
sätta sig i soffan och se sitt mästerverk i TV-n.
Men
ibland blev det inte så bra. Filmen blev oskarp, man
hörde inte vad Kalle sa, men det värsta var allt
"fladder", bilden var ju inte stilla två sekunder en
gång, man börjar nästan må illa.
Idé,
bakgrund, och syfte för detta projekt är, att försöka
ge en inblick i videons och videokamerans funktioner, videobandets
uppbyggnad, olika videoformat samt lite filmtips och redigerings-möjligheter
som står till buds.
Målgruppen
för projektet är åldrarna 7 - 70, både
gamla och nyblivna filmentusiaster.
Projektorganisation
och Aktiviteter.
Vi har gemensamt, efter eget huvud och bästa förmåga
( se källor), skrivit och ritat under projekttiden i
Datorteket.
Vi
som arbetat med projektet har varit
Rolf
Andersson och Leif Nilsson
I
övrigt hänvisar vi till slutordet.
|
|
| |
Upp
Index |
VIDEO
det latinska ordet för "Jag ser" |
|
SMALFILMSKAMERAN
hade sin glansperiod från början av 50- talet
och en bit in på 70-talet.
 Den
s.k. Dubbel-8:an som sedermera blev Super-8:an var de
filmformat där "vanligt folk" kunde föreviga
sina minnen för framtiden. De hade dock sina begränsningar
och svagheter då det inte gick att reparera misstag
och "tavlor" som man som nybliven regissör ofta
gjorde. Blev till exempel filmen suddig eller skakig,
kunde man ju inte spola tillbaks och ta om scenen, för
bilderna var ju exponerade på en filmremsa och
kunde inte repareras, så det kunde bli ganska
dyrt för många hobbyfilmare.
ÖGAT
och synsinnets tröghet är ju en förutsättning
för att vi ska kunna se "rörliga bilder".
Men några rörliga bilder finns egentligen
inte, utan det handlar om att visa ett antal stillbilder
i en snabb följd. Dubbel 8 visade sina bilder med
16 bilder i sekunden vilket anses vara den lägsta
gränsen för synsinnet skall uppfatta stillbilder
som en rörlig film.
VIDEOKAMERAN
har utan tvekan tagit över efter smalfilmskameran
och öppnat helt nya och spännande möjligheter
att filma och
redigera för den glade filmamatören. Från
mitten av 80-talet till en bit in på 90-talet
köptes över
270.000 kameror och försäljningen ser bara
ut att öka.
Därför
vill vi försöka, efter bästa förmåga,
bidra med lite fakta, tips och idéer för
dig som skulle vilja veta lite mer om hur en video /
videokamera fungerar, utan att fördjupa oss allt
för mycket i teknikens under. Lite om berättarteknik,
olika filmregler och tips som kan vara bra för
en nybörjare att känna till.
|
|
|
Upp
Index
|
| Ingen
kedja är starkare än sin svagaste länk,
ett ordspråk att tänka på när man
går i inköpstankar.
Det
vill säga köper du en stereovideo med HiFi-ljud
krävs det också att du har en stereo-TV för
att tillgodogöra dig videobandets ljudkvallité.
Har
du en kamera av S-VHS typ, måste du ha en S-VHS-video
om du vill se och redigera dina filmer, för att
inte förlora alltför mycket i bildkvalité.
|
|
 |
|
Vid all bildöverföring som till exempel när
du gör en kopia av din film blir kopians kvalité
något lägre. Hur stor kvalitétsförlusten
blir beror bland annat på vilken utrustning du har
och vilken bandkvalité du använder. Varje
försämring kallas för en generationsförlust.
Ett lite dyrare band med bra kvalité kan vara A
och O vid redigeringar, särskilt om du spelar in
och av många gånger på samma band. Däremot
om du ska spela in och spara långfilmer från
TV duger lågprisbanden (5st för 80:- vid Extra
pris) lika bra. Vad som sagts ovan om generationsförluster
gäller inte den nya tidens kameror som bygger på
digital teknik (ettor och nollor) dom ska vi däremot
inte behandla
i vår lilla skola. |
|
| Upp
Index Nästa
|
De
olika TV-systemen |
|
| |
Det
finns tre TV system i världen.
PAL ( Phase Alternating Line) används
förutom av Sverige och Skandinavien i stora delar
av Europa utom Frankrike. Det bygger på 625 linjer
och 25 bilder i sekunden.
Secam är den franska TV-standarden som även
används inom för detta östblocket, stora
delar av mellanöstern och en
del stater i Afrika. Det bygger också på 625
linjer med 25 bilder i sekunden och påminner om
PAL men ger
en svartvit bild vid uppspelning i
PAL-systemet.
NTSC (National Television System Comittee).
Används i USA, Kanada, Japan samt delar av Sydamerika
och Asien. NTSC arbetar med 525 linjer och 30 bilder per
sekund.
Nackdelen med de olika TV-systemen är att
om
du spelar in en film i PAL och vill skicka den till Amerika,
måste du först konvertera (överföra)
den till
amerikanska systemet (NTSC) för att mottagaren skall
kunna se på filmen. |
|
Upp
Index |
Att
säga
Tulipanaros är inte svårt, men att göra en ???
|
|
| |
 |
Det
är kanske så man känner sig när man ska
förklara något som man knappt begriper själv,
men vi tänkte i alla fall göra ett försök
att på ett lättfattligt sätt förmedla det
vi vet om teknikens under... VIDEON och VIDEOKAMERAN.
Och skulle ni inte förstå, så må det
vara oss förlåtet. |
TV-skärmen
i vårt PALsystem är uppbyggt med 625 horisontella
linjer (man kan urskilja
dem om man tittar riktigt nära på tv-rutan).
TV-bilden ritas oerhört snabbt upp i linjer av en
elektronstråle, från vänster till höger
och uppifrån och ned. Först börjar den
längst upp till vänster med att "spruta" linje
ett. Då den kommit längst ut till höger
går den tillbaka, hoppar över en rad och fortsätter
med linje tre. När den är klar med den hoppar
den över nästa och tar den femte och så
vidare.
När den besprutat den sista
raden har det gått endast 1/50 sek. (en femtiondel
sekund) och då har den ritat den första
delbilden. Sen går den upp igen och börjar
om med rad två, hoppar till fyra, sex, åtta,
tio och så vidare. När den har kommit ner
till högra hörnet har den ritat den andra
delbilden och vi har fått en hel komplett
TV-bild på "bara" 1/25 sek. (en tjugofemtedels
sekund) .Tekniken med att i två delbilder rita
upp varannan linje kallas för radsprång
och genom att visa varje delbild två gånger
minskar man det synbara flimret.
När
strålen har sprutat din TV-skärm med en
komplett bild 25 gånger, har du suttit och tittat
på TV en hel sekund. Som en skottspole far den
omkring, år ut och år in och presenterar:
Skilda världar, Aktuellt, Psycho, Bingo-lotto,
Kalle Anka och Sportspegeln, ja till och med dina
egna videofilmer. Detta skulle man kunna kalla
"BRA
JOBBAT" TV-n,
Fantastiskt.
|
|
| Upp
Index Nästa |
|
|
|
|
