Det jag sagt tidigare om att det här är en guide och inte en anvisning gäller extra mycket för denna del. De tekniker och metoder jag tar upp här är snarare sådana att de antingen kan göras bättre på andra sätt, eller så är de kända för att orsaka problem. Vill du använda dem så får du göra det, men mitt råd är att du vet exakt varför du gör det, och varför du behöver göra det, innan du sätter dig ner och gör det.
Rutor (eller ramar som det vanligen kallas) har ett antal stora problem med dagens implementering, både designmässigt och hur de hanteras av vävläsarna. Det är inget fel på själva idén att ha flera samtidiga vyer av en datamängd, tvärtom, men det sätt som den realiserades på av Netscape är ett klassiskt fall av BAD (Broken As Designed).
Det största problemet är att URL:er slutar fungera - de pekar inte på den aktuella vyn utan den ursprungliga vyn - den som definierade rutorna. Det finns ingen relation från de enskilda sidorna tillbaka till den sida som definierade rutorna. Hanteringen av rutorna är också helt inriktad på visuell presentation helt utan plattformsoberoende.
Svarta bakgrunder är ofta snygga, men är det lätt att läsa texten på dem? Använder man dessutom färgad text i någon mån blir det hela ännu mer svårläst, och personer som lider av någon sorts färgblindhet kan få svart text på svart bakgrund. Närmare tio procent av alla män lider av någon rödgrön färgblindhet i någon grad.
En vävsida ska kunna vara användbar i svartvitt precis som en färgfilm kan visas på en svartvit TV. Detta oavsett om begränsningen ligger i människan eller i maskinen.
Det man särskilt måste uppmärksamma är att kontrasten mellan texten och bakgrunden ska vara stor, att länkarna är lätta att urskilja och att du inte riskerar att göra någon del av texten osynlig. Det sista är en risk om man inte anger alla färger som sidan använder. Ange antingen inga färger, eller alla färger. Om du använder en bakgrund ska du se till att texten fortfarande är lättläst på bakgrunden, och att dina valda färger matchar den.
Som jag nämnde tidigare i den här stilguiden så finns det få saker som är så trista som länkar som inte leder någonstans. Men döda länkar är bara en liten del av problemet - en sida med föråldrad information är minst lika illa.
Det är minst lika viktigt att sidorna hålls uppdaterade och fräscha som att de finns överhuvudtaget. Tänk också på att hålla dem uppdaterade är ett stort arbete som tar tid. Det är ytterligare ett skäl till att starta smått - genom att utveckla vävplatsen i lugn takt inser man hur mycket underhåll den behöver, och sitter inte med en mängd sidor som ingen ordnar ta hand om.
Redan tidigt med NCSA Mosaic började det dyka upp sidor som var noggrant grafiskt designade för att uppnå en viss presentation. De utgick ofta från att alla använde samma bredd på vävläsarens fönster, samma vävläsare och exakt samma typsnitt. Stämde inte detta blev allt en enda röra. I takt med att vävläsare som Netscape införde mer element för layout och att olika HTML-verktyg började marknadsföras som WYSIWYG har det här blivit allt vanligare.
Vanliga exempel på detta är att använda FONT-elementet för att skapa rubriker och bestämma typsnitt, och att använda tabeller för att skapa en specifik layout av sidan. Problemet med dessa sidor är att de slänger bort den viktigaste egenskapen en vävsida har: anpassningsbarheten.
Istället för att låta vävläsaren presentera sidan och dess innehåll i enlighet med de möjligheter den har så blir sidan i många fall endast användbar i specifika situationer. En hårdkodning innebär inte bara att man förutsätter en specifik vävläsare, utan vanligen också att automatisk laddning av bilder är på, att vissa typsnitt är installerade, en viss storlek på vävläsarens fönster, ett visst färgdjup på skärmen, en viss storlek på texten osv osv.
Resultatet är en sida som dels blir svårare att hålla aktuell och uppdaterad, dels inte blir användbar för många. Tänk också på att även om din vävläsare inte presenterar ett visst element som du vill ha det, så kanske en annan vävläsare presenterar det rätt, och några besökare gillar det sätt du ogillar.
Istället för att använda <BR> och en liten
gif-bild för att skapa ett radindrag så klaga hos tillverkarna av
vävläsaren att deras vävläsare inte kan anpassas för att visa
<P> som du vill ha det! De flesta vävläsare är
faktiskt bedrövliga på att presentera sidor, och att fixa designen i
HTML-koden är en återvändsgränd.
En vanlig variant av de hårdkodade sidorna är de som utnyttjar en eller ett par stora tabeller för att visa innehållet. Detta innebär inte bara de vanliga nackdelarna med hårdkodade sidor, utan medför också problem som är inbyggda i hur tabeller hanteras i HTML.
Om man går till en sida som har en enda stor tabell, t ex Pagina med en grafisk vävläsare som
stöder tabeller så ser du att även när en stor del av sidan har
laddats ner, så syns det knappast någonting på skärmen! Orsaken är att
tabellen i sin helhet måste vara tillgänglig för vävläsaren innan den
kan rita upp den. Ingår det bilder kan det dröja ännu längre om de
saknar attributen HEIGHT och WIDTH.
Det här är något som definitivt inte är lyckat. Visserligen är det ok om det dröjer med att sidan dyker upp i sin helhet, men det bör åtminstone dyka upp någon text inom tio sekunder. Kan din sida inte klara att få fram någon rubrik och lite text på den tiden är det risk att besökaren helt enkelt tröttnar.
I HTML 4.0 finns det en ny och förbättrad tabellhantering som låter vävläsaren rita upp tabellen inkrementellt, dvs allteftersom den kommer in. Men knappast någon vävläsare stöder detta idag, och en sådan tabell blir knappast heller lika snygg som en som ritas upp på konventionellt sätt. Den är därför knappast ett alternativ för layout idag.
Ett annat vanligt problem med att göra sidan som en tabell är att man tvingar besökaren att bläddra horisontellt för att läsa innehållet, något som är helt förkastligt. Låt din besökare själv bestämma vad som är lämplig fönsterbredd för honom eller henne!
This page
optimized for ...
Jahn Rantmeister går igenom varför hårdkodade sidor är en dålig idé.
Color Perception
Issues
Diane Wilson tittar på färger och färgseendet.
Top Ten Mistakes
in Web Design
Ytterligare ett dokument i Jakob Nielsens Alertbox-serie.
Copyright © 1997 Karl-Johan Norén,
kjnoren@hem3.passagen.se