Exteriör
Allmänt: en ganska stor och stadigt byggd hund väl balanserad med mycket substans (mycket att ta i)och starkt markerad könsprägel. Mycket stolt med anspråkslös värdighet. Utstrålar en stark och stabil hälsa. Relationen mellan mankhöjden och längden är 10:11 men kroppslängden hos tikar är något längre. Mankhöjden bör hos hannar vara 67cm och hos tikar 61cm med en tolerans på plus minus 3cm. Idealvikten är för tik 20-30 kilo och för hane 30-40 kilo. Temperamentet är lugnt, samlat och troget
Huvudet: huvudstorleken är i balans med kroppen. Bred panna med definierat stop. Synlig bena, men inga rynkor, kinderna välutvecklade. Nosryggen skall vara rak. En stor svart nosspets (hos vita hundar tillåts en leverfärgad nosspets). Nosen är relativt lång och grov, med basen tjock och nosspetsen smalare men ej spetsig. Starka tänder med saxbett. Täta läppar (ej lösa sladdriga). Ögonen relativt små och nästan trekantiga, placerade brett isär. Mörkbruna till färgen, ju mörkare desto bättre. Öronen relativt små och tjocka, lite avrundade vid spetsen, trekantiga och placerade ganska brett isär (avståndet mellan öronen är samma som måttet på örats bas). Nacken tjock och muskulös utan rynkor, i balans med huvudet.
Kroppen: ryggen ska vara rak och stark. Bakdelen bred och muskulös. Bröstkorgen djup och välutvecklad, musklad med markerade revben. Väl markerad midja.
Svansen: högt ansatt, tjock och buren hoprullad över ryggen, utsträckt når den nästan ner till hasleden. Svansens storlek skall balanseras av huvudets storlek.
Fram och bakparti: skuldrorna något lutande och välutvecklade. Underarmarna raka med kraftig benstomme. Täta armbågar. Bakbenen välutvecklade och starka, måttligt vinklade.
Tassar: tjocka, runda och täta. Rörelser: starka, vägvinnande och något studsande. Det ger intryck av smidighet och tillbakahållen fart och styrka.
Päls: yttre pälsen sträv och rak, underullen mjuk och tätvuxen. Överarmar, lår, hals och manke täcks av något längre päls. Pälsen på svansen är längre än på övriga kroppen. Den får inte ge ett blankt, slätt och liggande intryck.
Färger: röd, vit, tigrerad (brindel) och sesame är de nu godkända färgerna.
Sesame indelas i :
Vit sesame: vita hundar med aprikosa inslag och leverfärgad nos.
Röd sesame: röd päls med andra färginslag i.
Brun sesame: brun päls med andra färginslag i.
Svart sesame: en rent svart päls, där inga röda, bruna eller grå strån ingår.
Silver sesame: en silverfärgad päls, utan inslag av andra färger.
Alla färger skall dessutom ha en färgteckning som kallas "Urajiro", en vitaktig färg som inte får vara tydligt markerad utan ska flyta samman med pälsens övriga färger. Vita hundar kan av naturlig förklaring inte vara "Urajiro".
Utbredningen på "Urajiro" (färgteckningen) visas på bilden här nedan.

Starkt markerade vita tecken tillåts inte om de har för stor utbredning. Har dom det kallas det för övertecknat vit (pinto), registreras i SKK:s (Svenska kennel klubben) databas som fläckig. Maxutbredningen på det vita enligt Japanerna visas här nedan.

Något som ej heller är godkänt är en så kallad mörk mask. Det är när pälsen i ansiktet är mörkare än övrig päls
Några myter som måste avlivas är för det första, myten om att Akitan har simhud mellan tårna och därför älskar att bada och simma. Akitan har varken mer eller mindre hud mellan tårna än någon annan hundras och att dom skulle älska att bada är helt individuellt. En annan myt är att de används som polishundar i Japan. Så är inte fallet, möjligtvis har de använts som vakthundar för att vakta diverse olika objekt.