Taggmakrill, horse mackrel

Taggmakrill
Atlantic horse mackerel
Trachurus trachurus (Linnaeus, 1758)

Copyright © Kent Andersson, Sweden, 18 juli 2003.
Uppdaterad: 17 november 2006.
All rights reserved.

Art: trachurus (skrovlig stjärt)
Släkte: Trachurus
Familj: Carangidae (taggmakrillar)
Ordning: Perciformes (abborreformer)
Klass: Actinopterygii (strålfeniga fiskar)

Beskrivning: Spolformig kropp. Ganska stora ögon. En svart fläck på gällockets bakkant. Mörkt blågrön, grå, svart eller olivgrön rygg. Främre ryggfena med 8-9 höga, hårda taggstrålar, bakre ryggfena 28-36 mjuka strålar. Bröstfena 21 mjuka. Bukfena 1 hård och 5 mjuka. Analfena 2,5 hårda och 23-32 mjuka. Stjärtfena 19-21. Silver eller pärlemorglänsande sidor. Sidolinje med 70-79 tvärlagda benplattor, mitten svänger nedåt som har kölade (bakåtriktade, vassa taggar) fjäll på stjärt, som ett sågblad.
Fortplantning: Honan avger cirka 140.000 romkorn under maj - augusti med höjdpunkt i juli. Yngel håller ofta till under brännmaneter.
Populationsfördubblingstid; 4,5 - 14 år.
Storlek/max size: Totallängd 70 cm (Sydafrika), maxvikt 2000 gram.
Svenskt sportfiskerekord 1630 gram, Kummelbank 1978.
Utbredning: Vittströvande pelagisk havsfisk ner till 600 meters djup i Atlanten, Medelhavet, Svarta havet, Indiska oceanen, västra Stilla havet. Udda sommarfisk i Skagerrak och Kattegatt, sällsynt i Öresund. Få exemplar har påträffats i sydvästra Östersjön.
Föda: Småfisk (sill, skarpsill, tobis), mindre kräftdjur och bläckfisk.
Status: Ej upptagen på den internationella rödlistan IUCN.
Användning: Saknar ekonomisk betydelse i Sverige men är en populär matfisk i flera länder. Europeiska länder fångar 350.000 - 400.000 ton årligen. Torrt, vitt/mörkt kött med speciell smak. Saluförs färsk, varmrökt, djupfryst och konserverad i olja. Äts i första hand varmrökt men även stekt eller ugnsbakad.
Etymologi: Fick sitt svenska riksnamn 1855 av en flyktig likhet med makrill men skiljs av sina taggiga, vassa sågtänder på stjärtsidorna.
Svenska namn: Taggmakrill 1855. Synonymer: bastardmakrill (av tyska bastardmakrele), garibaldimakrel (norska Bohuslän), häst(e)makrill (Bohuslän, nordvästra Skåne), loppa (Rörö, Göteborg), makrillkung (norra Halland - Bohuslän), makrillstör (handelsnamn för rökt taggmakrill), makrillstörja (Göteborg - Kungshamn), oäkta skarpsill (handelsnamn för rökt taggmakrill, Tyskland), piggmakrill (Gåsö, Bohuslän), piggsill (sydkusten), pilotfisk (Sverige), sandmakrill (Hamburgsund), silfuerfisk (Strömstad), sillekung (Västkusten), silverfisk (Bohuslän), skrej (Sydkoster, Havstenssund), stafsill (Laholmsbukten), staggsill (Kullen, NV Skåne), stagsil (Lervik - Vikhög, västra Skåne), staksill (Kullen, NV Skåne), stamsill (Käringön, Falsterbo), stasil (Svanshall), statsill (mellersta Halland), stavsill (sydkusten), strömsild (Västkusten), störja (Smögen, Bovallstrand), taggsill (Skåne, Västkusten), vanlig tagg-makrill.
Övrigt: I matbristens tid under andra världskriget såldes rökt taggmakrill under handelsnamnet makrillstör i Sverige och oäkta skarpsill i Tyskland. Tidigare tillhörde taggmakrillen Bastardmakrillsläktet Caranx och arten kallas än idag bastardmakrele i Tyskland.

Närings- och energivärden per 100 gram ätlig del:
Vatten: 77,0 gram,
Energi: 102 kcal,
Protein: 19,9 gram,
Fett: 2,5 gram,
Omega-3: 0,5 mg.

hem/home/index