En gammal uppstoppad stör, Acipenser sturio, från Göta älv 1869 finns att
beskåda på Sportfiskarnas distriktskansli Sjölyckan vid Stora Delsjön, Göteborg.
Foto/copyright © Kent Andersson.

STÖR - STURGEON
Acipenser sturio - Linnaeus, 1758.

Copyright © Kent Andersson, Sweden, 3 maj 2002.
Senast uppdaterad / last modified: 4 dec. 2009.
All rights reserved.

Art: sturio (stör)
Släkt: Acipenser (ett latinskt fisknamn)
Familj: Acipenseridae (störfiskar)
Ordning: Acipenseriformes (störfiskformer)
Klass: Actinopterygii (strålfeniga fiskar)

Beskrivning: En sällsynt, primitiv, långsmal, rundaktig, tandlös, vandringsfisk med hajlikt utseende och spetsig nos. Varierande kroppsfärg, ryggen brungulgrön till blågråsvart med åldern mörkare. Ljus, vitaktig undersida. Broskskelett. På bakkroppen sitter ryggfenan med 30-44 mjuka fenstrålar. Analfenan har 23-30 mjuka fenstrålar. Kroppen saknar fjäll men har i stället fem längsgående rader med pansarliknande benplattor, 9-13 på ryggåsen, 24-44 på vardera sida och 9-11 på buken. Framför den platta munen finns fyra runda, avlånga skäggtömmar som fisken rotar med i letande efter föda. Munnen ändras till ett utskjutande rör vid födointag.
Fortplantning: Hanen blir könsmogen vid 7-9 års ålder, honan 8-14 år och 120 - 180 cm. Omogen rom är först gul, men mörknar vid mognad. Leker i april - juni. Honan lägger mellan 200.000 - 6.000.000 klibbiga, mörkgråa romkorn på grusbotten i strömmande älvvatten, 2-10 meters djup. Rommen kläcks efter 3-7 dygn, då är störynglen cirka 1 cm långa och liknar grodyngel. Snabbväxande yngel som blir cirka 20 cm långa till första hösten. Efter 1-3 år i vandrar den ut till havet och är då ungefär 1 meter lång. Växer sedan sakta. En 100 kilos hona innehåller cirka 50 kilo matkött och 12 kilo rom. En 2,6 meters lång stör som vägde 137 kilo brutto innehöll nästan 20 kg rom, Göteborgs fiskauktion i maj 1985 (ref. tidn. Arbetet Väst, sid 11, 10 maj 1985). En 150 kilos hona kan ha 4 miljoner romkorn.
Storlek/max. size: 500 cm (600 cm?), 408 kilo, över 100 år.
Utbredning: Från Ishavet öster om Finnmark, vid Island, i Östersjön och övriga Europas kuster, vid nordvästra Afrika samt i Svarta havet. Har även påträffats i sjöarna Ladoga och Onega.
Föda: Kräft- och blötdjur, småfisk, maskar, insekter, växtämnen.
Status: Artedis rödlista anser stör försvunnen (RE) i Sverige medan den internationella rödlistan IUCN uppger klassen akut hotad (CR).
Användning: Skäraktigt, läckert kött som säljs färskt eller djupfryst. Äts kokt, stekt, grillat, rökt, torkat, ugnsbakad eller tillagad i mikrougn. Rommen bereds till dyrbar kaviar.
Etymologi: Namnet stör kommer av det tyska verbet störer, betyder rota om (röra om) och syftar på skäggtömmarnas arbete i botten. Artnamnet sturio från fornhögtyska, germanska styrjo. Acipenser, släktnamnet, är ett gammalt latinskt fisknamn.
Svenska namn: Det svenska namnet stör är historiskt känt i skrift sedan 1557, av lågtyska stör. Andra gamla namn är håstörja (Asperö & Kullen), håstörra (Gåsö), styr (Gotland), styria (fornsvenska), styrja (Gotland), störja, gäddstörja (Hälsingland), laxstör(-ja) vid södra och östra kusten, makrillstörja (Bohuslän). Tysk stör, vanlig stör (common sturgeon), europeisk stör (European sturgeon), Östersjöstör (Baltic sturgeon).
Övrigt:
  • En 219 centimeters lång uppstoppad stör med dateringen "2/7 1838" finns upphängd i taket i Barsvikens kapell i södra Ångermanland.
  • Det lilla gamla timrade fiskekapellet på Bergön, Hudiksvalls kommun, har i taket en upphängd bemålad störfisk från 1800-talet eller tidigare.
  • Nordsjöns gamla erfarna yrkesfiskare sa förr i tiden "Hoppande störar och dansande kvinnor är svåra att hålla fast".
  • Under 1800-talet förekom sparsamt några få störarter vid svenska kuster och i älvar upp till Dalälven. Sedan kom miljöpåverkan i form av försurning och övergödning samt kraftverksbyggen och ett kraftigt överfiske som allvarliga hot mot störens överlevnad. Numera är vilda störfiskar mycket sällsynta både i svenska och utländska vatten.
  • Kung Fredrik I, 1676-1751(kung 1720-51), utplanterade på försök sterlettstören i Mälaren, i Skreviken 1730 och i en insjö vid Björknö. Han ville nå framgång, ha något att skryta om bland europeiska kungligheter men alla tre försöken misslyckades. Kung Fredrik hade hört att stör på eget matbord tillhör härskarnas och de rikaste ädlingarnas företrädesrättigheter.
  • Engelska kungar (Henry the First of England) hade under lång tid förr exklusivt reserverat alla störar (The Royal Fish) till sina egna matbord. Traditionen förekommer än idag även om arten numera är mycket sällsynt i engelska vatten också.
  • Ur berättelse t. Hush.-Sällsk. i Halland 1891: "Stören ( Acipenser sturio ) erhålles företrädes i Laholmsbugten, i dervarande laxstrandsätt. Laxfiskarena uppgifva, att i medeltal omkring 10 störar årligen bruka fångas i nämda bugt, der de liksom laxen söka sig in mot det från åarna kommande färska vattnet. Den sjette sistlidne juli hade man vid Lagamynningen fått en störhona, som af fiskarena uppskattades till en vigt af omkring 50 kg och detta var här icke någon ovanligt storlek".
  • Martianlis uppgav en gång i tiden "skicka Acipenser till de palatinska borden, att den sällsynta rätten må smycka den ambrosiska måltiden". De gamla romarna smyckade stören med nyplockade blommor och bar in fisken till borden till musik.
  • Men gamla erfarna kockar kunde med lätthet göra fågel, lammstek och skinka av störkött om så behövdes. Färsk stör röktes dessutom och detta är fortfarande en stor läckerhet men tillgången är minimal. Köttet är välsmakande för sydeuropeer. Det äts färskt, torkat eller rökt. Rommen befrias från slem genom silning för att senare behandlas med saltlake innan den används till kaviar. Rysk kaviar gjord på störrom känner nog många till, den kommer från en annan mycket värdefull sydrysk fisk, Beluga-stör, och vuxna exemplar på över 1 ton är inte ovanliga men svåra att fånga. Dessa fångades under vandring i de ryska floderna innan de återvände till havet. Men Elbe kaviar var tidigare ännu mer välkänd tills stören utrotades i den floden. Efter Sovjetunionens fall förekommer det ibland falsk störrom till svindyra priser.
  • Efter terrordåden i USA, 11 september 2001, har exporten av iransk kaviar minskat med två tredjedelar fram till mars 2002 och den fortsätter att hålla låg nivå än så länge. Huvudmålet för exporten är passagerare i första klass på internationella flighter.

5 TON RYSK KAVIAR OMBORD

 Den ryska äkta kaviaren livnärde många filmhjältar, lyxprostituerade och oljeshejkar förr i tiden runt om i världen. Men när lyxkryssaren Queen Elizabeth II efter Falklandskriget gick ut på kryssning hade man fem ton rysk kaviar ombord och tredje klassens passagerare fick betala cirka 15 000 kronor för fem dagars båttur. Inklusive kaviar två gånger per dag. Den engelska författaren Piscator på 1800-talet hade ett gammalt recept: "Stör ska skäras i cirka 2,5 centimeters tjocka köttskivor som, när de är halvstekta, ska läggas i en kastrull med lite god kalvbuljong, en lök och ett knippe färska örtkryddor och kokas till den blivit riktigt mjuk. Lägg sedan en eller två lökar, som steks i smöret som fisken tidigare stekts i, i kastrullen och tillsätt också fiskspadet tillsammans med ett eller två glas vin, lite smör rullat i mjöl och en matsked ketchup. Sila spadet genom en sil så fort det kokat upp och häll det över fisken. Garnera med en skivad citron".

CIRKA 26 ARTER

 Acipenseridae är det vetenskapliga namnet för familjen störfiskar (sturgeons) med fyra släktgrupper, cirka 26 arter, 3 underarter och däröver finns minst tio hybrider. Den största arten är Beluga stören, Huso huso, med storleken 5 meters totallängd, 2072 kilo och åldern 100 år. Alla arterna är rödlistade med undantag japansk stör, Acipenser multiscutatus. Det odlas en del arter i Frankrike, Italien, Spanien, USA, för utsättning och till matfisk.
 Den mest vanligaste bland akvarister är sterlettstören, Acipenser ruthenus, som kan bli 125 cm lång, 16 kg tung och 20 år gammal i bästa fall. Av denna art förekommer det ibland utländska avelsvarianter (bl.a. guldstör) i svensk zoohandel.

Närings- och energivärde per 100 gram ätlig del:
Vatten: 79 gram,
Energi: 93-94 kcal,
Protein: 16,1 - 16,3 gram,
Fett: 3,2 gram,
Omega-3: 0,2 mg.

Copyright © Kent Andersson, Sweden, 2002.
http://hem.passagen.se/kent.andersson
E-post / e-mail:
kent.andersson@passagen.se
eller / or
kenth_t_andersson@hotmail.com

hem/home/index