Slätvar är också en mycket läcker matfisk. Foto © Kent Andersson

Slätvar - Brill
Scophthalmus rhombus (Linnaeus, 1758)

Copyright © Kent Andersson, Sweden, 26 januari 2003.
Uppdaterad / updated; 29 januari 2007.

Art: rhombus (rombisk)
Släkte: Scophthalmus (mörk regnbågshinna?)
Familj: Scophthalmidae
Ordning: Pleuronectiformes (flatfiskar)
Klass: Actinopterygii (strålfeniga fiskar)

Beskrivning: Tillhör gruppen vänstersidiga flatfiskar. Huvudet sitter på vänster sida av slätkullrig ovansida vars kamouflagefärg, från ljusbrun till mörkbrun, nästan svart, med små ljusa eller mörka fläckar, anpassar sig efter grus-, sand-, och stenbottnar. Färgvarianter förekommer. Undersidan (blindsidan) är mestadels helvit men kan ibland vara mörkfärgad, helt eller delvis. Kroppen är ej tjock, oval, med fenor nästa rund. Har små, runda, släta, tätt lagda cykloidfjäll. Saknar simblåsa och gräver ibland ner sig i mjukbottnar. Stor mun. Rosenröda fenor. Fenformel; ryggfena 63 - 85 fenstrålar, analfena 50-63, bröstfena 10-12, stjärtfena 16.
Fortplantning: Honan blir könsmogen vid 25-30 centimeters längd, fullvuxen avger upp till 10 miljoner små romkorn i mars - augusti. Rom och yngel är pelagiska. När yngel blir 12-35 mm långa sker omställning till bottenliv under 1-2 år på grundbottnar. Bildar hybrider med piggvar. Vuxna slätvarar är mestadels stationära.
Populationsfördubblingstid; 1,4 - 4,4 år.
Storlek/max. size: Utomlands 75 cm totallängd (Medelhavet), 8 kilo, 6 år. I Östersjön 35 cm, Öresund 50 cm, upp till 70 cm i Skagerrak. Honan blir större än hanen. Svenskt sportfiskerekord 3,78 kilo, Öresund, maj 1987. Europeiskt sportfiskerekord, EFSA, är 7257 gram, Isle of Man, England, 1950.
Utbredning: från 0,5 till 70 meters djup vid europeiska kuster från Island och norska Bergen, genom hela Medelhavet och in i Svarta havet, inklusive marockansk kust. Mycket sällsynt i sydvästra Östersjön.
Föda: Ynglen livnär sig på små kräftdjur och andra ryggradslösa djur. Vuxna tar främst fet småfisk som sill, skarpsill och tobis.
Status: Ej upptagen på den internationella rödlistan IUCN.
Användning: Högt uppskatt matfisk. Fångas med garn, snurrevad eller trål. Den svenska årsfångsten 1926 var 773,2 ton. År 2001 endast 7 ton, som bifångst. Saluförs färsk och djupfryst. Har fast vitt kött, innehåller rikligt med B-vitaminer och mineraler. Smakar bäst under vår och höst. Äts stekt, ugnsbakad, kokt, friterad, mikrougnstillagad.
Etymologi: Förleden slät avser slätskinnad, efterleden var avser stor, flat, rund fisk. Latin rhumbus, rombisk (rundel). "Flat rundelfisk".
Svenska namn: Namnet slätvar är historiskt känt sedan 1751.
Synonymer: Horunge (hybrid, Skåne), sandhvarf ( Strömstad) , sannvarv (Sydkoster), slåttvarvel (Asperö), slätvarv, släthvarf (Mollesund och norröver), släthvarfvel (norra Halland, Göteborg och Bohuslän), slätthvar, slättvarv (Bohuslän), slättvar (Skåne).
Övrigt: Bestånden i svenska fiskevatten anses vara kraftigt överfiskade.

Närings- och energivärde per 100 gram ätlig del:

Vatten: 78,7 gram,
Energi: kJ 347, 83 - 95 kcal,
Protein: 16,7 - 17, 0 gram,
Fett: 1,7 - 2,7 gram,
Omega-3: 0,5 mg,
Rensförlust: klippt cirka 30 procent, filé 51-60 procent.

Copyright © Kent Andersson, Sweden, 2003.
http://hem.passagen.se/kent.andersson
E-post / e-mail:
kent.andersson@passagen.se
eller / or
kenth_t_andersson@hotmail.com

hem/home/index