Beskrivning: Hög, kraftig kropp utan fläckar. Mörkgrå eller blågrå ovansida, ljus undersida. Spetsig nos. Små vassa, spetsiga tänder. Snabbsimmare. Fredlig art men kan i trängda lägen hugga mot fiskare.
Fortplantning: Hanen könsmogen vid 8års ålder, cirka 170 cm. Honan 13 år, 200-250 cm. Dräktighetstid 8-9 månader. Honan föder 1-6 yngel, 45-75 cm långa, vanligtvis under sommaren. Populationsfördubblingstid; minst 14 år.
Storlek / max size: Sillhaj har hittills en känd maximal storlek av 350 centimeters totallängd, vikt 307 kilo orensad (Nordsjön 2002) och 30 år.
 • Nordiskt rekord lär vara en svenskfångad hona, totallängd 255 cm, vikt 178 kilo rensad, (brutto 240 kg?) såld för 5.882 kr inklusive avgifter och matmoms på Smögens fiskauktion i oktober 1993.
  • Näst tyngst lär vara en 255 cms sillhaj med rensad vikt av 175,5 kg (bild ovan). Till nettovikten tillkommer ungefär 60 kg rens inklusive 45 kg lever vilket gör totalvikten cirka 235,5 kg. Den blev rekorddyr på Göteborgs fiskauktion, pris 12 600 kr före avgifter(5%) och matmoms(12%), september 1999.
Utbredning: Pelagisk, havsvandrande, 2-18°C, 0-750 djupmeter i norra och mellersta Atlanten, Medelhavet, Indiska oceanen, södra Stilla havet.
Mycket sällsynt i Nordsjön, Skagerrak, Kattegatt, Öresund, västra Östersjön.
Föda: Sill och makrill, samt torskfiskar, kummel, lubb, bläckfisk, flatfisk, pigghaj.
Status: Totalfredad året runt i svenska fiskevatten sedan 1 december 2004, akut hotad (CR). Upptagen på internationell rödlista (sårbar, VU) av IUCN. Fredad av EU 2010.
Användning: Köttet från sillhaj är en delikatess för alla finsmakare. Påminner om svenskt kalvkött av bästa kvalité och i Frankrike går sillhajen ibland under handelsnamnet "Veau de mer" (Kalvkött från havet). Andra konstruerade namn i utlandet är exempel havsstör, kalvfisk, tonfisk. Såldes förr som "tonfiskkött" i Sverige.
 Sillhajens tunga är ätbar. Fenorna blir hajfensoppa. Levern används för tillverkning av levertran. Huden kan garvas till ett förträffligt läder med en hållbarhet i 10-20 år.
Etymologi: Sillhaj, efter germanska heringshai (sillhaj). Äter i första hand sill, därav namnet.
 Håbrand, de två första bokstäverna hå är gammalnorska som betyder haj. Efterleden brand syftar på hajköttets färg som är rödaktigt eller en slags "brand- eller blodfärg".
Svenska namn: Sillhaj 1887. Synonymer: betthaj 1856 (Klädesholmen, Grundsund, Kungshamn), bitare (Smögen), blåhå 1855 (Kullen), hans (stor sillhaj, Smögen), håbrand 1770 (norska Bohuslän), håbrandshaj (1990), håmär 1855 (Göteborg & Bohuslän), näshaj 1887, sillehaj (Bohuslän), springare (Skåne 1903, Käringön, Rörö).
Övrigt: Sverige importerar ibland rödlistad sillhaj.

Närings- och energivärde per 100 gram ätlig del:
Vatten: 74,8 - 79 gram,
Protein: 18 - 23,0 gram,
Fett: 0,2 - 2,1 gram,
Omega-3: uppgift saknas,
Energi: 84 - 102 kcal.

Copyright © Kent Andersson, Sweden 2002.
http://hem.passagen.se/kent.andersson
E-post / e-mail:
kent.andersson@passagen.se
eller / or
kenth_t_andersson@hotmail.com

hem/home/index