Sill hamnade på frimärke 6 okt. 1979. Foto: K.A.

SILL - ATLANTIC HERRING
STRÖMMING - BALTIC HERRING
Clupea harengus - Linnaeus, 1758.

Copyright © Kent Andersson, Sweden, 23 april 2002.
Uppdaterad / updated: 26 januari 2011.

Art: harengus ("sandig")
Släkt: Clupea (rund sköld)
Familj: Clupeidae (sillfiskar)
Ordning: Clupeiformes (sillfiskformer)
Klass: Actinopterygii (strålfeniga fiskar)

Beskrivning: Silverglänsande sidor, grönaktig rygg, urringad stjärtfena. Vandrande stimfisk. Finns i många former i svenska vatten.
Fortplantning: Leker varje månad alltefter olika sillpopulationer och olika sillbestånd. Honan lägger 20.000 - 40.000 klibbiga romkorn. Kläcks efter 6-8 dagar vid vattentemperatur 14-19 grader, vid vattentemperatur 7 grader, cirka 17 dagar. Könsmogen efter 2 - 5 år.
Populationsfördubblingstid; 1,4 - 4,4 år.
Storlek / max size: 45 cm i standdardlängd (SL), vikt 1050 gram (Finland 1957), 25 år. Rasen strömming, Baltic herring (Östersjösill) blir mer än 17 år, med 734 gram och 40 cm SL som störst vid Norrtälje 11 juni 1995.
Utbredning: Havs- och brackvatten, 0-364 djupmeter i norra Atlanten från South Carolina i östra USA, Grönland, Island, Norge, Spetsbergen, Nordsjön, Skagerrak, Kattegattt, Öresund, Östersjön till Bottenviken.
Föda: Planktondjur, kräftdjur(hopp- och hinnkräftor), fiskrom, fisklarver, småfisk.
Användning: Kommersiell viktig matfisk och sportfisk. Säljs färsk, rökt, konserverad, torkad, djupfryst. Tillagas på många sätt.
Etymologi: Det engelska namnet herring kommer av germanska Heer (Armé med en stor mängd individer) och syftar i detta fall på stim.
Svenska namn: Sill och strömming, namnen är kända före år 1520. Synonymer: banksill, fladensill, höstsill, islandssill, nordsjösill, sotare 1889 (halstrad strömming), vintersill, vårsill, östersjösill, etc., se även nedan "Simmar i ström" och "Tre ekologiska typer...".
Övrigt: Cirka 70 procent av sillen ätlig medan strömming håller tillgodo med 58 procent. Fiskköttet innehåller också mycket annat, var för sig, se tabell nedan. Men vad menas då med begreppet strömming, en genom tiderna mycket viktig handelsvara med flera lokala populärnamn än i dag.
  • Professor Gösta Bergman, 1894-1975, välkänd språkman i svenska som 1948 gav ut en kunglig kungörelse "Ord med historia" i bokform redogjorde för vad som menas med strömming. "Under namn av strömming må i handeln föras allenast sådan sill, som fångas i Östersjön eller Bottniska viken samt ilandföras vid kusten därav". För säkerhets skull påpekar han också att den som bryter mot denna bestämmelse straffas med dagsböter.
 Strömming är alltså inget giltigt fisknamn utan ett mycket gammalt populärnamn på en i handeln vanligtvis dvärgform, en ras, sill i Östersjön.
 • Sillens Dag är 6 juni, temadag,

NAMNBYTE I BLEKINGE

 Gamla fiskare ansåg förr i tiden att strömming var en speciell sorts Östersjösill som vägrade simma söder om den lilla hamnen Kristianopel i nordöstra Blekinge, där sker alltså namnbytet. Men egentligen handlar det om landningsplatser. Strömming är den Östersjösill som landas norr om södra delen av Kalmarsund, namnskillnaden är alltså språklig. Dessutom skiljer man på olika sorters strömming. Fetströmming är särskilt fet men inte så fet som sill. Vår- och höstströmming efter fångsttid. Sköt-, not- och klubbströmming efter fångstredskap. Strömming exporterades ibland utanför EU som "Kronsardin" (namnet ej godkänt av EU) och ibland som Baltic herring (Östersjösill).

SIMMAR I STRÖM

 • Fornsvenska strömingus, strömlingus, strömingar och även strömlingar av medeltida lågtyska, sedan tyska strömling till äldre nysvenska strömling och därefter strömming. Namnet kommer troligen av fiskens sätt att simma i ström eller en ström av sill i rörelse, en avledningsform av (vatten-) ström. Ordet har en mycket lång historia bakom sig och dess ursprung är inte helt klart.
 • Professor Sven Nilsson, 1787 - 1883, Lunds universitet var svensk sillexpert. Han uppgav att sillen har minst två olika former i Östersjön. Kivikssill eller Abekåsill i södra Östersjön och i norr Skärgårdssill eller strömming.
 • Surströmming, namnet är i skrift känt sedan 1732, är en norrländsk sillrätt och har anor från 1500- eller 1600-talet.
 • Gästrikland har handelsnamnet strömming som landskapsfisk.
  • Sillens syskonart är Clupea pallasii, Pacific herring, med en största kända totallängd 46 cm, 19 år, i Stilla havet.

OMTALAT SEXLIV

 Banditer, bovar, rövare och skojare slapp straff på 1700-talet om de flyttade till Marstrand och arbetade med sillen, havets silver. Där blev de frikända, men tyvärr inte omvända och under nästan två decennier hjälpte dom till med att tiodubbla befolkningen på ön.
 Det började med att styrelsemännen för Marstrand hos regeringen begärde få så kallade Porto Franco-rättinheter, att staden skulle bli frihandelsområde och de fick det. Men efter knappt 20 år tröttnade marstrandsborna på ett mycket omtalat sexliv och ville i stället återgå till normal verklighet för att hålla kontakt med sillen och omvärlden. Så blev det också men det dröjde inte länge förrän Marstrands sillindustri missbrukade sin ställning med ekonomisk katastrof som följd. Dessutom tog det 202 år, mellan 1658 - 1860, att bygga färdigt Carlstens fästning som mest med 250 "sillfångar". Kvar än i dag finns ett begränsat invånareantal som knappast har någon anknytning till sill, yrkesfiske eller fästning.

GAMMALT SKROCK, ORDSPRÅK, FOLKTRO OCH UTTRYCK OM SILL

 April, april, din dumma sill, jag kan lura dig vart jag vill. Dum som en sill. Döv som en sill. Feg som en sill. Stum som en sill. Lipsill (lipa som en sill). Pipsill (piper som en sill). Sillmjölke (en ynklig eller omogen person). Blek som sillmjölke. Sillfjäll (tioöring). Sillstrypare (skämtsamt eller nedsättande benämning om en person som sysslar med sill). Sillpackare (buss- och spårvagnskonduktör). Att stå som packad sill i en tunna. Som packade sillar. Sursill. En död sill är en lat eller livlös (ej död) person. Inte många sura sillar värd, motsvarar; Den ger jag inte många ruttna sillar för. Ingen sill av den makrillen (önskan gick ej i uppfyllelse). När en person går med smutsiga strumpor i för stora, illaluktande skor heter dom "silltunnor". När de första grå håren visar sig "börjar sillbenen sticka ut ur peruken". En saltad sill på eget bord är bättre än en färsk gädda i ugnen. "En skön sill" är en vacker, ung jungfru. Åt man en sill på årets första dag, skulle man bli rik och lycklig hela året. Tog kvinnan en sillstjärt till nattduksbordet innan hon kröp i säng kunde hon vara säker på att få se sin tillkommande i drömmen. På medeltiden stod sillen så tätt i Öresund att man kunde hugga fast yxan där stimmet var som tjockast. Aldrig trodde jag strömmingen var fisk, sa gäddan till abborren. Och så vidare.
 • Även fåglar har fått sin del av sillspråket. Vita örnar är fiskmås, sillhök, utmed kusten. Strömmingshök är fiskmås i Härjedalen. Strömmingshöna, sillknipa, sillknipare är tobisgrisla på Gotland. Och så vidare.
 • Sillmjölke tog död på vägglöss i Kalmar län, var bra mot liktår i Ydre och befrämjade sårläkning. Tandvärk i Östergötland botades med sillskinn. Och så vidare.
 • Änkor och faderlösa är ett gammalt uttryck om sill av sillrensare på Klädesholmens konservindustri på Tjörn.

TRE EKOLOGISKA TYPER AV ATLANTISK SILL

 Sillens utbredningsområde i norra och nordöstra Atlanten indelas i tre huvudgrupper (populationsfluktuationer). 1) Oceanisk sill finns i djuphaven, leker på 80-100 meters djup och blir mestadels 35-40 cm lång och i undantagsfall längre. Norsk sill, Ishavssill och Islandssill tillhör denna grupp. 2) Havssill har farvatten som inte understiger 300 meters djup, leker på cirka 40 meters djup och blir sällan över 30 cm lång. Nordsjöns sill är en havssill som även indelas i tre undergrupper, Buchansill (nordlig, Fladensill) som leker i augusti - september, Doggersill (efter Dogger Bank, Banksill, övervintrar i Skagerrak) som leker i september - oktober och Downsill (efter fiskegrundet Down i Engelska kanalen) som leker i november - december. 3) Kustsill, som ibland även kallas skärgårdssill (strömming), finns i Östersjön, i Öresund, i Kattegatt och i våra fjordar. Den leker i grunt vatten och blir vanligtvis 20-25 cm lång.
 Därutöver har sillen en stor mängd svenska populär- och handelsnamn efter storlek, förekomstområden, årstidsuppträdande och tillagning.
 Om sillen/strömmingen har röda fläckar på gällocken är den mer än 30 timmar gammal efter fångst. Det kan kanske vara bra att veta vid inköp.

MATJESSILL

 Det svenska namnet matjessill är historiskt känt sedan 1754, kommer av holländska Maatjesharing och lågtyska Madikeshering. Förleden är ursprungligen magdeke som betyder ungmö (jungfru). Maikens-hering, Matjeshering eller Matjes-sill är detsamma som Jejematjessill - en slags kryddad sill. Från början en jungfrusill, ännu icke könsmogen sill före sin allra första lek.
 Holländarna var först med det stora fisket efter matjessill, omkring år 1400, i Nordsjön. De använde stora segelbåtar, så kallade "Haringbuizen", som vägde 70-100 ton med en besättning på 10-14 män. Den holländska Nordsjösillen var av mycket hög kvalité eftersom man hade en stenhård kontroll. Bland annat använda man bara en speciell sorts noga utvald salt av högsta kvalité till nedsaltning. Annars var det lübeckarna med hjälp av Lüneburg-saltet som startade silläventyret, saltsillinläggningen, på 1100-talet. Man hade Nordeuropas bästa och renaste saltkälla.
 Den bästa, dyraste svenska matjessill är gjord av Islandssill som får mogna i 6-8 månader innan den slutbehandlas och packas. Den är varken mager eller fet och i perfekt storlek. Matjesill "nr 2" bereds av noga utvald (svensklandad) sill från Nordsjön, Skagerrak och Kattegatt (mindre storlek). Den genomgår precis samma omsorgsfulla behandling som Islandssillen men mognadstiden är betydligt kortare, 2-4 månader, och den får därmed en något mildare kryddsmak. Samtidigt är den billigare. Men om man lagrar denna i kylskåp från vår till jul får man fram en något skarpare smak, om man vill vänta till dess.
 Under en period av 4-6 veckor från mitten av juni till juli månads slut äter vi upp innehållet i 12 miljoner matjessillförpackningar som väger cirka 2600 ton från cirka 15 svenska tillverkare. Lägg till ytterligare 200.000 - 250.000 burkar från Island. Plus ett mindre antal från andra länder. Samt alla storförpackningar till restauranger, övriga matställen, butiker, med flera i Sverige.Totalt sett vet ingen hur många tusen ton matjessill vi stoppar i oss per år.

NÄRINGS- OCH ENERGIINNEHÅLL PER 100 GRAM ÄTLIG DEL