sik,aspsik,blåsik,lavaretsik,planktonsik,storsik,älvsik

Sik - Common whitefish
Coregonus lavaretus (Linnaeus, 1758)

Art: lavaretus (sik)
Släkte: Coregonus
Underfamilj: Coregoninae (sikfiskar)
Familj: Salmonidae (salmonidfiskar)
Ordning: Salmoniformes (salmoniformer)
Klass: Actinopterygii (strålfeniga fiskar)

Copyright © Kent Andersson, Sweden, 1 december, 2006.
Senast uppdaterad: 23 augusti 2009.

Beskrivning: Silvergråa sidor, ljus undersida, mörk rygg. Fettfena. Djupt kluven stjärtfena. Medelstora fjäll. Hel sidolinje. Inga eller små tänder i liten mun. Visar mycket stora olikheter (nosform, ryggens höjd, antalet gälräfständer och ryggkotor, samt vikt), både biologiska och ekologiska, som kan bilda korsningar med varandra. Kan uppträda i olika dvärgformer. Det finns bara en sik-art i Sverige, se övrigt nedan. Vill ha klart, svalt, syrerikt vatten. Ofta stimfisk. Både stationär och vandrande.
Fortplantning: Leker senhöst, vinter- eller tidig vår över grus-, sand- eller stenbotten när vattnet understiger 7°C. 1.000 - 135.000 romkorn, kläcks efter 2-3 månader. Mycket varierande tillväxt.
Populationsfördubblingstid: 1,4 - 4,4 år.
Storlek / max size: 130,0 cm TL, 10,0 kilo, 25 år?
Svenskt rekord: 8,5 kg, 80 cm, 19 år, Vättern 1974.
Utbredning: Söt- och brackvatten, sällsynt i havsvatten, 4°-16° C, pH 7,0 - 7,5. Nord- och Centraleuropa.
Föda: Zooplankton, insekter, bottendjur, rom, yngel, småfisk.
Status: DD kunskapsbrist.
Användning: Kommersiell matfisk(gravad, rökt, saltad), husbehovsfisk, odlingsfisk, sportfisk. Rommen används till kaviar.
Etymologi: Coregonus, släktnamnet, förleden kore (grekiska) betyder pupill och efterleden gonia (vinkel) syftar på pupillens vinkel framtill. Artnamnet lavaretus, av franska lavaret (sik).
Svenska namn: Sik av fornsvenska siker, före 1520, senare sijk. Ett nordisk, baltiskt och slaviskt fisknamn av ovisst ursprung. Kanske av storryska sig (=hoppfisk).
Nästan varje vatten tycks ha skapat sin egen sik-ras och populärnamnen(nedan) har genom åren skapat problem, förvirring och förväxling.
Synonymer: albask 1915, asp 1953 (Vättern), aspsik 1953 (efter Aspa, lekplats vid norra Vättern), blaiokk & blajokk (Storvindeln), blegare 1948 (Vänern), blegsik 1948 (Vänern), bleksik 1948 (Vänern), blickta 1953, blåsik 1855 (Ringsjön), bottensik 1942 (Vänern), brinkasik (Vättern), detta 1953, djupsik 1953 (Vättern), dvärgsik, fetsik 1884 (Vänern), finnsik (Norrland), gertbäckslöja (Storvindeln), getjokk, glansfisk, glomsik (Vänern), glysik 1891 (Vänern), grundsik 1942, gråsellack 1915 (Hornavan), gråsik 1778 (lång-, kort- hög- och långnosad), grässik (Vättern), grönsik 1778 (Vänern), gullspångssik 1948, guppa 1953, halvnäbb 1979 (Vänern), havssik 1948 (ostkusten), helgemässik 1891 (Vänersborg), helgesik 1891 (Vänersborg), hjält 1855, hält 1855 (Öresund), hutchen (Storlögdan), knubbsik 1855 (Åmål), krumnosik 1985, kulsik (Vättern), kustsik 1953 (Norrlandskusten), lappsik (Norrland), lavaretsik 2000, locknesik (Locknen), lumbålt (småsik, Gotland), löja 1953, lövsik 1891 (Vänern), mårtensik (Vänern), mårtenmässik (Vänern), näbbsik 1884 (Kållandsö, Vänern), Persmesik (Vättern), planktonsik 1855, puckelsik 1993, påll--sellack (Arjeplog), rabboxe 1953, risling, ryssing 1953, rör (Norrland), rössing, sandsik(felaktigt), sellack 1915 (Hornavan), siker (‹1520), sikling 1953, siklöja, siksellack, sikvimma 1953, sil 1953, sill 1953, sillack 1953, skarpsellack 1915 (skarp syftar på lekvårtorna, lekmogen sik), skärgårdssik (Hangö), skärsik, småsellack, småsik 1953, smäling 1953, smärling 1953, solbad-sik (Norrland), stenbit (Norrland), stensik 1778 (Vättern), stint 1953, stinta 1953, storsik 1855 (Vänern), strömsik 1953, sursik (Lappland), säik (Gotland), säikban (småsik, Gotland), sällsjösik (Jämtland), tjerifisk, valaamsik, varras-sellack (Storavan), vimma 1953, åsik (Gideåbacka, Västerbotten), älvsik 1922, etc.
Övrigt:
• Det går inte urskilja någon distinkt sikart i Sverige (FishBase Symposium 2006).
• Sept. 2000 skrev tidn. Arbetet "Coregonus lavaretus är den enda sikart som finns i Europa enligt utländska forskare".
• Blev Ångermanlands landskapsfisk i april 1994.
• Siksöndag, tredje söndagen i augusti, sikhåvning i Kukkolaforsen, Tornedalen. En gammal och populär tradition från 1500-talet.
• Sikfest, Jakobsmäss, sista söndagen i juli.
• Sandsik 1929 (ädelfisk), Coregonus fera, är utdöd (EX) sedan länge, den har bara levt i Genévesjön, Schweiz.

Närings- och energivärde per 100 gram ätlig del:
Vatten: 74 gram,
Protein: 21,5 gram,
Fett: 3 gram,
Kolesterol: 50 mg,
Energi: 475 kJ, 114 kcal.

hem/home/index