sandkrypare, Gudgeon

Sandkrypare pryder ett svenskt frimärke från 1991.
Photo/copyright © Kent Andersson

Sandkrypare - Gudgeon
Gobio gobio (Linnaeus, 1758)

Art: gobio (sandkrypare)
Släkte: Gobio (sandkrypare)
Familj: Cyprinidae (karpfiskar)
Ordning: Cypriniformes (karpfiskformer)
Klass: Actinopterygii (strålfeniga fiskar)

Copyright © Kent Andersson, Sweden, 13 februari 2006.
Uppdaterad / updated; 6 mars 2008.

Beskrivning: Fredlig, rörlig stimfisk med avlång, rund kropp med tydliga fjäll. Mörk, grönskimrande rygg, gråa sidor, vit undersida. Brunfläckig rygg och utmed sidolinjen. Nedåtriktad, utskjutbar mun med 1 välutvecklad skäggtöm vid varje mungipa. Nästan uppåtvända ögon. Ryggfena 2-3 tagg- och 5-7 mjukstrålar. Analfena 2-3 tagg- och 6-8 mjukstrålar. 38-45 fjäll utmed sidolinje. Kan avge ljudsignaler. Honan blir större än hanen. Aktiv kväll och natt.
Fortplantning: Leker i april - juni(juli), minimum 17 grader i vattnet. Honan lägger högst 10.000 romkorn som nattetid fästs på stenar och växter, kläcks efter 7-30 dygn. Leken äger rum i 3-4 omgångar med cirka 1 veckas uppehåll däremellan. Hanen får kraftiga hudvårtor under lektid. Populationsfördubblingstid 1,4 - 4.4 år.
Storlek / max size: Totallängd 22 cm. 226 gram. 8 år.
Utbredning: Vill ha rent, klart, syrerikt rinnande brack- och sötvatten, 10-18 grader, pH 7-7,5, dH 10-20, i nästan hela Europa (frånsett södra delen) och mellersta Asien. Saknas i Norge, norra Finland och i norra Sverige.
Föda: Levande kräftdjur, insektslarver, mask. Ruttnande växter- och djurorganismer.
Status: Livskraftig (LC) i Sverige 2005.
Användning: Agn-, akvarie-, mat- och sportfisk, dock ej i Sverige.
Etymologi: Fick sitt namn av att den "kryper" i sanden.
Svenska namn: Sandkrypare 1837. Synonymer: bäcksmärling 1848, grålänning (Ängelholm), hundsik (Helgasjön, Växjö), slät(t)ing (Finjasjön, Skåne, 1855), stensugare (Nissan, Halmstad, 1855). Därutöver "dödgräfvaren" (Wien, 1683).
Övrigt: Ett svenskt åtgärdsprogram för bevarande av sandkrypare togs fram 1998.
• Sandkryparen är viktig näringskälla för öringar.
• Arten är uppdelad i flera underarter, dock ej i Sverige.

hem/home/index