rödspotta, European plaice

Rödspottan fick sitt namn av sina roströda fläckar.
Foto/copyright © Kent Andersson.

Rödspotta - European plaice
Pleuronectes platessa - Linnaeus, 1758.

Copyright © Kent Andersson, Sweden, 10 september 2003.
Uppdaterad / updated; 28 maj 2009.
All rights reserved.

Art: platessa (bred och flat)
Släkte: Pleuronectes (sidosimmare)
Familj: Pleuronectidae (högersidiga flundror)
Ordning: Pleuronectiformes (flatfiskformer)
Klass: Actinopterygii (strålfeniga fiskar)

Beskrivning: Undersidan (blindsidan) är ljusblå eller nästan vit, ibland pigmenterad. Ovansidan från brun till grönbrun med ljusa/mörka, roströda, gråbruna eller gulaktiga fläckar som på stora exemplar inringas av en vit kant. Små tunna fjäll. Ganska stor mun. Ögon på höger sida, därav benämningen högersidig men i sällsynta fall kan den vara vänstersidig. Sidolinjen har små benknölar i en båge ovan bröstfenan. Aktiv rovfisk nattetid, ligger nergrävd i sand- och lerbotten under dagtid. Bildar hybrider med skrubbskädda, så kallad varkeleskädda.
Fortplantning: Lektid november - maj. Honan avger 100.000 - 600.000 romkorn på 20-90 meters djup, kläcks efter 10-21 dygn. Hanen könsmogen vid 3-10 års ålder, honan vid 4,5 -12 års ålder, tidigare söderut, senare norrut. Omfattande lekvandring.
Populationsfördubblingstid; 4,5 - 14 år.
Storlek / max size: Standardlängd 100 cm (Norge), vikt 7 kg (Nordsjön), livslängd 50 år. Europeisk sportfiskerekord, EFSA, 5kg, Thorshavn, DK 1988. Svenskt sportfiskerekord 4906 gram, Öresund 1995.
Utbredning: Glupsk bottenlevande flatfisk, 2-15 graders salt- och brackvatten mellan 0,25 - 250 meters djup i nordöstra Atlanten från Norge, Island till Marocko i söder till västra Italien i Medelhavet. Även känd i Vita havet, vid sydöstra Grönland, Skagerrak, Kattegatt, Öresund samt sparsamt i Östersjön.
Föda: Mindre kräftdjur, maskar, tunnskaliga musslor, rom, småfisk.
Status: Ej upptagen på internationell rödlista IUCN.
Rödlistad av svenska världsnaturfonden WWF 2008.
Användning: Rödspottan är den allra viktigaste och populäraste flatfisken i Europa. Säljs färsk, hel eller filé, eller som djupfryst filé. Kan tillagas på många sätt men stekning eller ugnsbakning är vanligast i Sverige. Den har ett mycket läckert kött och smak som många uppskattar, speciellt månaderna före den leker. Rensförlust 50%.
Etymologi: Det svenska riksnamnet rödspotta blev historiskt först känt i skrift 1747 av gammalengelska redspot (rödfläck) efter fiskens roströda fläckar på ovansidan.
Svenska namn: anglepiga (västra Blekinge), dasslock (mycket stor rödspätta, Gbg/Bohuslän), fittelock (Bohuslän), fjälltaggig rödspotta (Öresund, Abekås, 1855), hansing (gammal förvuxen, 60-90 cm lång, Öresund, 1855), hamsing (se hansing), horunge (jfr sandskädda), isnock (Tjärnö, 1897), kungsflundra (efter danska kongeflyndre, minst 1 kg, Bohuslän), lock (Bohuslän), mareskädda (Tjörn), marieskädda (Bohuslän), mariskädda (Orust), muselock (Mollösund), papegojrödspätta (gammal och mager, Kattegatt), prästflundra (gammal och mager, Nordsjön), ruska (Bohuslän), ryspåtta (Käringön), rödspette 1848, rödspotta (Gbg/Bohuslän, 1747), rödsputta, rödspåtta (Gbg/Bohuslän), rödspätta (danskt namn i Sydsverige, 1843), röspåtte (Sydkoster), skaboskädda (stor rödspotta, Gbg/Bohuslän), skarvskädda (Göteborg), skålla (=platta, Sydsverige, 1855), skädda (södra Bohuslän), slätta (Skälderviken/Kullen, 1855), spotta (Nordhalland), spätta (Sydsverige, 1855), spöråtta (Göteborg), varkeleskädda (hybrid rödspotta/skrubba, Gillholmen).
Övrigt: • Västsvenska folkminnesarkivet (acc.- 724) uppger "På vårfrudagen fick ej rödspotta saknas på bordet, den kallas därför ´Mariskädda´". Mari, Marie har namnsdag sista dagen i februari, 28(29) feb., vilket är vårfrudagen. Då ska stora, tjocka, sköna och välsmakande rödspottor offras till jungfru Maria för att bringa fiskelycka eller också vara en återkommande maträtt under våren.
• Rödspottan har ett mycket starkt, slätt skinn som under andra världskriget kom till användning för skotillverkning, med mera.
• Gammalt skånskt ordspråk om rödspottan är "När skogen är grön är flundran skön".
• Varför är rödspottan vindögd? Jo, den blängde för länge på maneten ovan som den blev förälskad i.
• Syskon-art Alaska rödspotta.

Närings- och energivärde per 100 gram ätlig del:
Vatten: 79,5 - 82,3%,
Energi: kJ 390, 79 - 93 kcal,
Protein: 13,4 - 16,7 gram,
Fettt: 1,4 - 4,6 gram,
Omega-3: 0,1 - 0,2 mg.

Försäljning av rödspotta på Göteborgs fiskauktion
År	Totalvikt, rensad	Totalpris, exkl. avgifter & matmoms	Medelpris kr/kg
1996	351.653 kg	7.082.945,00 kr	20,14 kr/kg
1997	362.580 kg	7.408.969,99 kr	20,43 kr/kg
1998	302.705 kg	6.711.142.16 kr	22,17 kr/kg
1999	302.563 kg	6.507.947,99 kr	21,51 kr/kg
2000	343.716 kg	6.397.374,19 kr	18,61 kr/kg
2001	340.138 kg	6.586.749,09 kr	19,36 kr/kg
2002	313.820 kg	6.539.095,38 kr	20,84 kr/kg
2003	368.713 kg	7.866.322,15 kr	21,33 kr/kg
2004	286.054 kg	6.396.313,63 kr	22,36 kr/kg
2005	216.895 kg	5.431.426,55 kr	25,04 kr/kg
2006	286.116 kg	6.725.294,10 kr	23,51 kr/kg

hem/home/index